Bröstförstoring jun 2015 - Dalakliniken - Falun * - Jessica
Behandling:
Kliniken:
Läkare Terapeut:
OP-datum:
Saturday, 13 June, 2015
Äääääntligen!! Efter att ha funderat i så himla många år på detta är det äntligen gjort!! Det känns overkligt och fantastiskt..
För att backa bandet lite:
Det här är något jag funderat på väldigt länge. Redan på mellanstadiet blev jag retad eftersom jag var den enda som inte hade ens antydan till bröst..som vuxen accepterade jag faktum och levde på hoppet att jag en dag skulle få lite större bröst, kanske efter barnafödande. Fyra barn senare kan jag bara konstatera att så inte blev fallet..!
Så i mars det här året bestämde jag mig, det blir inga bröst om jag inte tar tag i det, så jag ringde och bokade en tid för en första konsultation. Så himla spännande! Trist nog hade läkaren inte vansinnigt mycket tid att ge mig och efter att ha provat 150 och 250cc skickades jag hem med en massa funderingar. 150 som var Håkans rekommendation kändes så lite, 250 kändes för stort. Jag var helt bestämd med att jag ville ha framförplacering och där var vi helt överens. Jag velade lite fram o tillbaka men valde att boka en ny konsultation. Den gången tog sig Håkan verkligen tid att sitta ner o prata, jag provade 150 igen med min sportBH och insåg att det inte såg så pjåkigt ut, men "tjatade" slutligen till mig 175. Det kändes jättebra.
Operationen var satt till 13/6 och vips var dagen med stort D där! Jag skrubbade mig enligt föreskrift med Hibiscrub kvällen innan o på morgonen och som den "torrboll" jag är var det ingen hit att inte få smörja sig efteråt..Barnen lämnades på tre olika ställen (deras val) i tron att jag och min man skulle sova på hotell.
Maken skjutsade sedan in mig till kliniken och lämnade mig för att fixa lite hemma och sedan komma tillbaka. Väl på plats fick jag först träffa en sköterska som gav mig en snygg sjukhusklänning att ta på (!) sedan kom narkosläkaren, vi gick igenom hur jag skulle sövas, halvsedering och lokalbedövning, men han garanterade att jag inte skulle vara vaken under ingreppet och att det var mer skonsamt än full narkos. Jag fick en nål i armen och sedan kom Håkan in för att rita på mig. Han tittade en kort stund och sa sedan att jag synligt tappat mer i vikt och att det därför skulle bli omöjligt att lägga in 175...så jag fick bara acceptera 150, vilket kändes lite trist, men vad göra? Han ritade noggrant och när jag tittade i spegeln blev jag impad att man kan rita så otroligt symmetriskt på fri hand!
Sen var det bara att knata in till operationen, jag hann inte ens bli nervös! Det var svinkallt i rummet så värmetäcket var verkligen välkommet! Narkosläkaren sa "nu ska du få ett glas vin och sedan blir du lite snurrig", jag hann inte ens bli snurrig så sov jag! När jag vaknade var jag tillbaka på rummet och det kändes helt ok, lite stel o öm, ungefär som en kraftig mjölkstockning, men helt klart något man överlever! Håkan kom in och tittade lite snabbt på brösten, han sa att han var väldigt nöjd med resultatet, vilket kändes tryggt. Såå himla konstig känsla att titta i spegeln och se att något putar ut, utan vadderad BH...!! Härligt! Euforin över mina nya bröst gjorde nog att jag inte tänkte lika mycket på smärtan.
Sköterskan kom in med knäckemackor och the, så gott! Dessutom mådde jag inte det minsta lilla illa, helt fantastiskt. Nämnde det för Håkan som sa att de fått tag i en otrolig narkosläkare som var helt "magisk" Enligt Håkan får han folk att somna innan sömnmedlet ens hinner verka! Jag låg en stund och messade till mina närmsta vänner o kollegor som visste vad jag gjort, sedan öppnades dörren och Håkan sa att han ville titta lite närmre på "nykonstruktionen". Då snurrade det till i huvudet och jag kände att nu svimmar jag...strax innan hade jag suttit upp och tittat mig i spegeln, kanske var därför? Håkan gick ut och narkosläkaren sprang in och fixade till sängen så jag låg med huvudet ner och fötterna upp, han kollade blodtrycket som var väldigt lågt, jag var nästan avsvimmad då och såg allt i ett töcken. Han sprang iväg och kom tillbaka med blodtryckshöjande medicin och dropp. Efter bara 20 min mådde jag mkt bättre och klarade till och med av att äta en till knäckemacka och dricka lite mer the.
Håkan kom in och jag fick sitta upp, han tog av min "Shockabsorber" storlek 70A och det kändes jättemärkligt när den inte stöttade brösten, nästan obehagligt. Häftigt var det däremot att se brösten, såå fina och mkt större än jag förväntat mig! Lycka! Han sa att allt såg fint ut och berättade att jag skulle få duscha hemma efter två dygn, då fick jag även ta bort kompressen och tejpen förutom på ärret. Sedan skulle BHn vara på dygnet runt i en månad. Håkan sa även att jag fick skrivas ut efter att jag fått medicineringen klarlagd med narkosläkaren. Narkosläkaren kom in strax därpå och jag fick veta att jag skulle ta 1alvedon och 1citodon ihop, var sjätte timme första tre dygnen. Till natten fick jag ta 2citodon istället vid behov. Jag skrevs in kl:8 och ut kl:14, hyfsat snabbt o smidigt!
Sen kom min man o hämtade mig, vi åkte till hotellet och gick sedan för att äta lunch. Jag kände mig stel o hade svårt att lyfta armarna, det smärtade ganska mycket och blev värre under kvällen. Trots det bestämde jag mig för att inte ta det jättelugnt, risken att man tycker ännu mer synd om sig ökar nog då! Så efter en sen lunch hängde vi runt på hotellet, sedan gjorde vi oss iordning, gick på bio och sedan middag. Det var faktiskt riktigt effektivt, ute bland folk skärper man sig och sjåpar mindre, rent mentalt känner man sig bättre då! Natten gick ok, jag blev aldrig smärtfri med citodonen men det funkade att sova. Inte skönt att sova på rygg dock..!
Till barnen som vi hämtade dagen därpå så löd förklaringen till min orörlighet att jag fått en "inflammation i bröstmuskeln", fungerade finfint! Jag härdade ut under dag två, men blev fruktansvärt trött i perioder, då var det sängläge och powernap som gällde. Tre av barnen har varit hemma med mig under veckan och det har gått bra, jobbigast har tröttheten varit. Det värker o spänner fortfarande i brösten men jag tog inget smärtstillande alls efter dag tre och det kändes skönt. Måste varit penicillinet som gjorde mig så ruskigt trött?
Nu när det gått mer än en vecka går det riktigt bra, men jag känner av ifall jag lyfter lite mer än jag borde, det gör ont..Försöker verkligen att minimera lyften men det är lättare sagt än gjort med fyra barn!
Jag var på återkontroll efter fem dagar, det såg jättefint ut och såren hade nästan läkt helt redan, men "slutbesiktningen" sker först efter åtta månader, känns som en evighet!! Fortfarande lite overkligt att jag gjort detta, men jag är såå nöjd, tycker att storleken passar mig perfekt och är jätteglad att jag lyssnade på Håkan, han har stenkoll! Kan varmt rekommendera honom och DalaKliniken!
Hoppas genom detta att andra magra med obefintliga bröst ska våga göra en "liten" förstoring, för mig känns det nästan groteskt med ex 800cc och tycker att det är synd att många här nästan hetsas att välja stora implantat. Samtidigt respekterar jag allas val, vi är individer och tycker förstås olika, men små bröst kan också vara fint! Lycka till ni som har detta kvar, det kan vara ett av de bästa valen du gjort!
Kram från mig!
Annons
Annons
Äääntligen bröst!! Nu återstår bara det knepiga i att inte göra någon stor affär av det hela för barnen, som just nu tror att jag har en "inflammation i bröstmuskeln"
Kul att läsa om någon som lagt in småisar! Ska bli spännande att följa dig om du väljer att uppdatera mer :)
Tack Tronto! Ja, jag kommer att lägga upp en bild när det gått en månad efter op och förmodligen lite då och då. Är jättenöjda redan, men har fått lite rippling på båda. Det stör mig inte nämnvärt, jag har bröst och de är fina ändå, hurra!
Grattis till dina nya bobisaar
Tack Mintur!
Nu har det gått en månad och jag har lagt upp en ny bild på min sida, ifall du vill se Tronto? Känner mig såå nöjd!! De är rundare och mjukare, jättefina!
Tjusigt! Ser ju redan jättefint ut! Perfekt verkligen, blir lite avis på dig nu ;)
Ha ha ha, tack Tronto, det värmde!
Av vilken anledning skulle det vara omöjligt att lägga in 25cc mer? Det är så pyttelite extra att det inte ens syns nån skillnad
Vad fint det blev! Jag vill också lägga in små framför bröstmuskeln, ca 250 cc men har lite mer vävnad än du innan. Så det var kul att se hur fint det ändå blev med "bara" 175cc. Grattis till dina boobisar! :)
hej har du nå nya bilder att lägga upp??? Ska oxå ev operera mig i falun .
Mvh Funderar78
Hej!
Väldigt längesedan den här tråden var aktiv men gör ändå ett försök då du är den enda hittills som jag hittat som lagt in små implantat, har nyss reggat mig så kan tyvärr inte se dina bilder.
Men jag har vart på konsultation hos samma som dig och han tyckte inte att jag behövde göra brösten alls då dom var så "symmetriska och välbehållna efter 4barn" (ska göra buk) men om jag nu mot förmodan ändå vill så kunde han lägga in små på 125-150, ev 175 men det lät han verkligen inte sugen på.
Jag har också alltid haft små bröst och är inte ute efter några jättestora, utan det ska se naturligt ut.
Jag är rädd att jag ska tycka att det var en onödig kostnad om det inte blir så stor skillnad.