Blödning / överansträngning
Hej Medsystrar... behöver er. Är orolig, ledsen och frustrerad. Opererades i måndags, dvs. för 6 dagar sedan. Allt gick bra. Min första chock var smärtan. Jag vet inte vad jag hade tänkt mig men inte så ont. Som en brännande jättetyngd över hela bröstet. Det var då jag hittade detta forum så jag lusläste allt när jag låg kvar på proforma. Pratade massor med personalen och fick svar på det mesta. Kom hem till mitt liv som faktiskt är ett väldigt hektiskt liv, med 12 hundar, 6 hästar och ett halvvägshus med f.d. missbrukare. Jag började jobba i verksamheten dag 3 men utan att anstränga mig. Gick lugna promenader och var med mina klienter. Dag 4 sopade jag en trappa, jag kände att det inte var bra och bestämde mig för att ta det lugnare från och med nu. Samma dag på kvällen fick jag fruktansvärt ont samt en rodnad nära snittet. Jag blev automatiskt mer stilla för jag kunde knappt gå, varje rörelse skar som knivar ungefär där rodnaden var. Dag 5 låg jag nästan hela dagen. När jag gick på toaletten var jag tvungen att hålla i bröstet för att det inte skulle röra sig då smärtan var outhärdlig. Hade kontakt med kliniken som trodde det var överansträngning… Min läkare bad om kort och sa efter det att det hade varit en liten blödning… Till saken är att brösten är nästintill lika stora så det påminner inte alls om dom historier jag läst om på forumet där tjejer berättar om sina hemska upplevelser med blödningar och operationer.
Just nu är jag så trött på att dessa bröst tar så mycket av min tid för att jag är orolig. Jag har så ont att jag har varit liggande i sängen i 2 dagar och det är så olikt mig så det finns inte. Jag är en smärttålig och väldigt aktiv kvinna.
Dessa bröst har jag längtat efter i 30 år och nu undrar jag vad fan jag gjort.
Snälla dela med er om hur ni haft det. Behöver er
Brave
Förstår dig . Har inte haft så ont i brösten men däremot i ryggen . Är också till vardags väldigt aktiv och van att klara det mesta själv . Gillar inte att vara beroende av andra . Har fått massor av hjälp av nära och kära så klagar inte på det. Det är mer frustrationen över att inte vara sig själv och denna ständiga rädsla att nått skall hända . Känner också ånger in i mellan . Egentligen inte över själva brösten då jag längtat i många år utan mer att jag var oförberedd på att det skulle vara så HÄR . Hoppas nu att nästa vecka börjar bli lite bättre. Har en tripp inbokad nästa helg och vill verkligen inte känna mig så stel och öm .
Hoppas att ditt inte blir värre nu och se till att vila även om det är svårt . Har jobbat med hjälp hela tiden och stupat i säng direkt efter. Har inga trötta påsar under ögonen längre så alltid nått positivt hahaha
43år. Två barn.
160cm 55kg
Op oktober 2016
335cc allergan bakom muskeln och fettsugning "love handels"
Storlek före op - tveksam ofylld B kupa
Akademikliniken Jonas Lundberg
Ögonlocksplastik på Art Clinic i Göteborg januari 2012
Oh gumman. Tack för svar... började känna mig som en klagande parias. Det är inte alls så att jag är missnöjd med ingreppet eller personalen eller eg. någonting.. Jag var bara inte beredd på denna smärta och oro över att något är fel. Är ändå 53 år och tänker att jag kanske är för gammal, att min kropp inte klarar av ett implantat.. mm. Framförallt är jag frustrerad över att jag inte ens kan vara uppe och göra vad jag brukar göra.. Dessutom skäms jag eftersom det är ett val jag har gjort som nu drabbar hela min familj som får göra allt det jag brukar göra. Jag kan bara ligga. Igår var jag uppe och firade min dotters födelsedag och när vi satt och åt tilltog smärtan och svetten rann, kände att jag svimmar snart. så jag fick gå och lägga mig i soffan. HAR ALDRIG HÄNT MIG trots en illa spinal stenos och andra fysiska skavanker... kände mig så löjlig ....och rädd.
Brave
Jag tycker faktiskt att du ska ringa och prata med din kirurg. Det låter som att du överansträngt dig och att kågot hänt. Det låter, i mina öron, inte helt ok att det blir så illa efter flera dagar att man mår så dåligt.
2 barn, 42 år, 165 cm, 58 kg
Strl före op: Små. Inser att jag alltid använt fel bh-storlek.
Konsultation 2 juni 2016 hos Tuve Mårtensson, Citadellkliniken
Full bukplastik + bröstförstoring: 21 sep 2016
Motiva Ergonomix 450cc HP bakomplacering
Strl efter op: 65G/70F
Bra ändå att du har kontaktat din klinik! Tycker dock att trots att man tänker sig att man är smärttålig, har erfarenhet i livet osv så är detta inget litet ingrepp vi gör och det gör jäkligt ont! Till tröst så blir det bättre och tiden måste gå och kroppen få läka! Försök att vila och acceptera smärtan. Smärtlindra m de mediciner du fått! Lycka till!
1 barn, 42 år, 180 cm, 82kg
Bröstförstoring 12/9-2016
Mentor 440c, anatomiska bakom bröstmuskeln
Före op: 80A
Efter op: 80D-E
Full Bukplastik samt korrigerat brösten m fettransplantation 11/12-17
Överarmsplastik 5/2-19