Jag skulle nog ha väntat med op till ekonomin blivit stabil och lånet till svärföräldrarna var betalt. Jag skulle inte heller ha lånat ihop till en op, tycker att det är trist med dyra räntor, men där är ju smaken som baken:)

Jag hade nog varit på konsultationen i "smyg" och sedan försökt se till att skulden till svärföräldrarna är avbetald innan operationen.
Sen hade jag ju även försökt att spara ihop till operationen och inte tagit lån, men som Aia skrev så är ju smaken som baken.
Heller lån till operationen än till svärföräldrarna då det faktiskt inte är någons ensak hur du har betalat för dina bröst.

Jag håller med Lilltösa. Däremot har jag relativt svårt att spara (det är så tråkigt), men det finns räntefria lån i 2 år som jag hade tagit i så fall :-)

Jag hade valt att skjuta på operationen tills lånet är avbetalat och sedan tagit lån till brösten. Jag kommer ta lån till min operation. För mig känns det som en möjlighet snarare än något jobbigt. Jag vet att jag kan betala av det utan problem och det är inga dyra räntor.

Jag har inte pratat med min familj om operationen då jag vet hur anti de är till skönhetsoperationer. Däremot vet min svärmor om det eftersom jag ska operera mig i närheten av henne och både jag och barnen ska bo hos henne i en vecka efter operationen. Förklarade lugnt att jag haft ångest sen jag var tonåring för att de aldrig växte och att jag äntligen ska göra det här. Hon förstod helt och hållet. Var som en stor sten släppte!

Känner igen upplägget... vad säger man..
Det jag känner mest oro inför är jobbet och kollegorna. jag anser att detta med en bröstoperation är så intimt att jag inte ens vill lämna in sjukintyget. (på den står det bröstopertation på). Hon på ekonomi är en riktig skvallerkäxxxxg.
jag tänker att jag chansar och är sjukskriven i 5 dagar och försöker ta mig till jobbet efter en vecka. är jag helt orörlig efter en vecka, får jag väl ta ett jobbigt samtal med min chef.. men vill helst slippa...

hur hade ni gjort?

Cherry18 wrote:

Känner igen upplägget... vad säger man..
Det jag känner mest oro inför är jobbet och kollegorna. jag anser att detta med en bröstoperation är så intimt att jag inte ens vill lämna in sjukintyget. (på den står det bröstopertation på). Hon på ekonomi är en riktig skvallerkäxxxxg.
jag tänker att jag chansar och är sjukskriven i 5 dagar och försöker ta mig till jobbet efter en vecka. är jag helt orörlig efter en vecka, får jag väl ta ett jobbigt samtal med min chef.. men vill helst slippa...

hur hade ni gjort?

Du får rätta mig om jag har fel, men jag tolkar ditt inlägg som att du skulle ringa in och säga att du är sjuk istället för att lämna in sjuktintyget? Isf skulle jag verkligen avråda dig från det. Jag förstår till 100% att du inte vill att dina kollegor ska få reda på det och inte heller råka ut för skvaller. MEN sanningen kan, (brukar nästan alltid), komma fram och då hamnar du i en mycket jobbig sitts på jobbet då du faktiskt har ljugit. Om du istället tar ut 5 semesterdagar så behöver du aldrig ljuga om något, vad du gör på din semester är helt upp till dig. Det kanske inte känns som en stor sak att ringa in sjuk men om det kommer fram att du har planerat din "sjukdom" så blir det fruktansvärt jobbigt.
Om du inte har möjlighet att ta ut några semesterdagar så borde du använda sjukintyget, alternativt kanske du kan jobba hemifrån? Är hon på ekonomi din närmsta chef? Om inte så kanske hon inte behöver veta nått, det kanske räcker att din närmsta chef vet som i sin tur får intyga för ekonomi att du ska vara sjukskriven?

Jag har turen att ha ett väldigt flexibelt schema då jag studerar (100%) och jobbar extra (50%) så jag har inte behövt "ta ledigt". Jag räknade med att enbart vara borta 3 arbetsdagar så det funkade väldigt bra. Jag kan jobba hemifrån men valde att lägga upp mitt arbete så jag slapp det.

Detta är ju ngt intimt och privat. Vet inte hur andra tänker, men jag gör detta för min egen del. jag anser att bröst är ngt feminint och eftersom jag tappat det pga hård träning, vill jag få tillbaka min femininet. Min kropp, mina beslut och därmed behöver inte omvärlden få veta vad jag gör. Inte så att jag inte står för det ingrepp jag gör, utan mer att "detta är mitt".

Jag får tänka till mer gällande hur gör med att berätta för min närmsta chef eller ej. Jag vill ju inte, som Eleanor nämner, bli påkommen om att man ljugit om sin planerade sjukfrånvaro. Funderar på om jag kan endast nämna att jag ska genomgå en operation gällande en kvinno-grej. :) kan ju vara vad som :) (sedan att det kanske syns att brösten är större än normalt och att jag inte kan lyfta och sträcka mina armar som vanligt, a det får man spekulera kring då. Men det är just detta med att berätta innan och vad säger man? Återkommer när jag tänkt klart... ;)

När man lämnar in sjukintyg så behöver man inte lämna in båda sidorna av det utan endast den ena, tror det är sista sidan. På den sidan framgår det inte vad man är sjukskriven för utan endast hur länge och i vilken omfattning. Man behöver inte berätta för sin arbetsgivare varför man är sjukskriven.
Värt att tänka på :-)

Jag planerar en bröstförstoring i höst och har tänkt spara några semesterdagar + utnyttja sjukskrivningen. Jag jobbar i ett mansdominerat yrke med manliga chefer så det känns ganska jobbigt att behöva förklara att jag behöver vara borta från jobbet pga en skönhetsoperation. Samtidigt så vill jag kunna vara ärlig då rykten har en tendens att gå runt på mitt företag. Hur länge var ni som gjort en op sjukskrivna? :)

Jag var bara bort i 2 arbetsdagar, operationsdagen samt dagen efter och sen var det helg. På måndagen var jag tillbaka igen, fast med full dos Alvedon i kroppen och för mig gick det bra. Jag har dock ett stillasittande jobb framför datorn.
Det är ju alltid olika det där med smärtan osv men om du är hemma en vecka + en helg så borde det kanske vara lugnt.
Har du tunga lyft och sånt så ska du givetvis vara borta längre.