Bröstförstoring mar 2020 - Akademikliniken - Stockholm Paolo Montemurro - Ärtan2020

Idag, 30 mars 2020 var dagen framme. Jag vaknade runt 10, tog den andra duschen med descultan, avlägsnade alla smycken och bytte om till rena kläder. Väl på Akademikliniken blev jag hänvisad till vårdavdelningen där jag blev mött av en supergullig sjuksköterska som ledde mig till mitt egna rum.

Med tanke på Corona-situationen ville jag försäkra mig om att jag inte skulle belasta sjukvården om något hände (vill ej ta en intensivplats om något går snett liksom), att de som arbetar här nu inte jobbar på andra offentliga vårdavdelningar, samt den (kanske märkliga) men viktiga frågan för mig; om de hade barn- skulle de låtit sin dotter göra detta i rådande situation. Sköterskan Paula var så trygghetsingivande, lugn och bra att prata med utan att vara ”för” överslätande. Det finns såklart alltid en risk, som med alla operationer.

Jag har tidigare läst att kliniker (även AK) behandlar patienter med lite av en ”rullande på band” känsla. Men OJ så fel tycker jag. Under närmsta timmarna fick jag träffa narkossköterska, bh-testare, receptionist, uppvaks-sköterskor och kirurgen Paulo. Alla med stort fokus på mig. De småpratade, frågade vad jag gjorde annars, undrade om jag hade frågor eller önskemål (sade att jag hade kräkfobi så de skulle göra allt för att för att minska illamående), peppade och fick mig att känna mig sedd och viktig. Inte för att det hade varit avgörande i hur jag uppfattat kliniken men det känns viktigt för mig att nämna då det var så påtagligt hur mycket de bryr sig om sina patienter.

Paolo målade och fotade, jag skulle få Polytech Mesma 255cc. Jag frågade varför han jobbade med Polytech mer än motiva och mentor, han berättade att han upplevde Polytech mjukare, mer följsamt, naturligare och enklare att få till ett kort ärr med. Det är tydligen det mest använda i Europa, men motiva/mentor är bättre marknadsfört i Norden, därav hör vi mer om det. Jag har hört att det inte bara varit jag som undrat varför så få hör talas om implantatet så kände att de var värt att nämna. Men som alla kirurger nämner; olika implantat passar olika kvinnor. Jag är nybliven 22-åring, sportar mycket och hade ”fasta” men små bröst innan. Därför tyckte Paolo att motiva/mentor skulle bli för runt, hårt, samt se mer ”fejk ut”. Åter igen, skulle varmt rekommendera att inte läsa er till storlek/implantat här på forumet eller youtube, gå på konsultation och fråga tills frågorna tar slut. Kirurgerna kan bäst, och ser din kropp med medicinska, välkalkylerade ögon.

Jag fick vänta någon timme till innan sista sköterskan kom in med smärtstillande. Tillsammans gick vi till operationssalen. Där spelades lite musik, glada sköterskor klädde in mig, pratade om hur allt skulle gå till, skämtade om att jag skulle kunna drömma tokigt och att jag inte skulle oroa mig över trycket många kvinnor känner när de vaknar. Igen; så söta att jag nästan blev tårögd haha. I takfönstret minns jag fåglar som flög förbi, sedan..

3..2..1 så var jag vaken igen. Helt ärligt (vill vara så transparent jag kan vara här) vaknade jag i ett obehag, jag hade ont, hackade tänder och var yr. Snabbt kom en sköterska med någon tablett och frågade hur jag mådde. Försökte få ur mig ord men det var så svårt, hon såg det och ökade mängden jag fick genom lilla tuben i armen (haha vet inte vad jag ska kalla det?). Jag slumrade till och hade det sisådär lagom bekvämt.. men så småningom avtog smärtan och trycket och jag var bara väldigt väldigt trött.

Någon timme passerade, sedan kom en efter en sköterska och passade på mig, alla berättade hur bra operationen gått, ungefär när jag skulle bli rullad till mitt rum, vad för medicin de gav. De alla talade till mig med mitt tilltalsnamn (tycker det är en sådan fin och enkel sak att göra för att få någon att inte känna sig som en i raden av alla patienter).

Jag blev sedan rullad till mitt rum, helt smärtfri men trött. Jag fick först blåbärssoppa och vatten men har noll aptit så kämpar med den fortfarande. Efter någon timme kom nästa sköterska med en bricka med kaffe (fick välja mellan olika drycker), macka, yoghurt, choklad och lite blommor i en vas :). Fick även en liten gåva med hudvårdsprodukter (har ej hört andra som fått det? Men kan vara pga jag skulle vara demopatient men blev ändrat i sista sekund) och information om efterbehandlingen. Ska försöka äta lite men ville skriva av mig först nu när allt är så färskt i minnet och jag inte har ont alls.

Klockan är nu 19 och jag kom hit vid 12. Kanske är intressant att få en uppfattning om hur lång tid det faktiskt tar, trots ett så snabbt ingrepp (45 min-1h).

Jag skriver en uppdatering här efter 2 veckor tänkte jag, sedan efter 6 månader. :)