Annons

Bröstlyft May 2022 - Akademikliniken - Stockholm Gabriella Sellman - verboten

verboten's picture
verboten

1 graviditet 0 barn, 28 år, 169 cm, 63 kg

Bröstlyft
Konsultation 7/4 Gabriella Sellman, Akademikliniken
Op 3/5 Gabriella Sellman, Akademikliniken
Strl före op: 75C-D/70D-E
Strl efter op: 75B/70C

Behandling: 
Läkare Terapeut: 
OP-datum: 
Tuesday, 3 May, 2022

Varför opererades jag? Lite bakgrund:

Jag kom på konsultation med lite ambivalens kring om bröstlyft eller bröstförminskning var det bästa ingreppet för mig, och träffade Gabriella Sellman. Jag var vid det laget väldigt trygg och säker på att operationen var något jag ville genomföra och tanken hade funnits många år. Jag hade under det föregående året genomgått en oönskad graviditet med en abort där mina stora bröst hade växt ännu mer, och hade sedan tidigare ganska mycket häng och överskottshud på grund av en stor viktförlust i tonåren. Mina mått före operation var 23 cm mellan halsgropen och bröstvårtan samt 4 cm mellan bröstvecket och bröstvårtan. Full symmetri, rätt stora vårtgårdar men verkligen inget som stört mig. Jag har legat på BH-storlekarna 70D/E-/75C-D. Jag hade börjat få mer och mer besvär med skav och sår på undersidan av mina bröst som förvärrades varje gång jag tränade och det såg ut att börja leda till permanent ärrbildning i min hud, såren sved och gjorde ont. Inte så fräscht! Jag tyckte i och med sårbildningen och skavet från mina stora, hängiga bröst att det blivit dags att göra det här ingreppet nu – jag har krånglat så många år med dyra BH:ar utan att det någonsin blivit rätt. Jag kände också att eftersom jag nyligen hade avslutat ett längre förhållande, var singel och inte speciellt sugen på dejta någon ny att det inte var något hinder för mig att sexlivet kunde påverkas av operationen. Jag har haft problem under många år med att inte kunna hitta BH:ar i rätt storlek, skav från axelbanden, tajta och/eller glidande bröstband, dålig hållning med värk i nacke/rygg och allt det vanliga för storbystade kvinnor. På grund av överskottshud var det ofta som att bröstet "vek" sig inuti BH:n snarare än att ligga slätt och stadigt inuti, eller att brösten främst deformerades och spillde ut när jag hade BH på mig. Eftersom jag är en väldigt aktiv person som springer mycket långdistanslöpning så kändes det dumt att mina sport-BH:ar orsakade skav, ofta inte höll bysten på plats, och att träningen, som är så viktig för mig, inte kändes bra för brösten. Mitt mål med operationen var framför allt att minska på överskottshuden som orsakade skav och överdriven rörlighet hos mina bröst när jag springer, och ge brösten en högre position nära bröstkorgen så att de blir mindre i vägen vid fysisk aktivitet. Jag har en ganska atletisk, muskulös fysik och kände nog i någon mån att slappheten hos mina stora bröst inte överensstämde så väl med helhetsintrycket för min kropp. Jag insåg dock så småningom att om jag förminskade mina bröst för mycket så skulle helheten rent estetiskt inte heller se bra ut, trots att jag av praktiska skäl (träning, aktivitet/rörlighet) gärna hade haft så små pattar som möjligt. Jag beslöt därför efter konsultationen och lite reflektion att göra ett bröstlyft utan att förminska brösten. I och med att jag aldrig har fött barn kändes det rimligt att försöka bevara min förmåga till amning så mycket som möjligt. Hoppades på en snabb återhämtning och få komplikationer. :-)

Opererades 3/5, kändes väldigt lugnt på operationsdagen. Hade operationstvättat mig till punkt och pricka och tagit det lugnt kvällen före. Att fasta var inga bekymmer. Personalen på avdelningen var rask och uppmärksam, jag fick plöja av alla småsysslor vid inskrivningen ganska snabbt. Jag fick möjlighet att samtala med narkosläkare två veckor före min operation, då jag käkade lite mediciner som var obekanta för kliniken, och alla mina frågor besvarades. Träffade narkosläkaren igen på operationsdagen och alla förberedelser hade jag skött utan problem. Jag hade inga speciella riskfaktorer inför ingreppet. Jag väntade på avdelningen ca 2 timmar innan det blev dags att rita upp skissen för de nya brösten med plastikkirurgen och att komma in på operationssalen. Många tankar som snurrade i huvudet medan man väntade under operationsdagen, nu var det ju verkligt?! Jag togs emot av supergullig och professionell personal. Då jag själv arbetar inom sjukvården kändes det lustigt att vara där i rollen som patient och överlämna sig helt till sjuksköterskor och läkare. Vilket wallraffande. En väldigt bra erfarenhet!

När jag vaknade på post-op så var jag ganska snart klar i huvudet och ville orientera mig. Fick be att få tillbaka mina glasögon flera gånger innan sjuksköterskan gick med på att låta mig ha dem, hon ville helst att jag skulle ligga och såsa lugnt. Inte en chans. Blev frisläppt från post-op till vanliga vårdavdelningen 30 min efter att jag vaknat upp. Hade lite typiska overklighetskänslor när jag var tillbaka på avdelningen, allting hade gått så snabbt och fint under operationen, jag hade en minneslucka på runt 1,5 timme och försökte hitta tillbaka till verkligheten. Träffade kirurgen snart efteråt som berättade att ingreppet gått bra precis som planerat, och att jag inte skulle behöva ytterligare antibiotika. Systrarna kikade in ibland och bjöd på smärtstillande. På avdelningen hann jag med att vila, äta och dricka i 2-3 timmar innan personalen var redo att släppa mig fri. Min chaufför och "hemmabetjänt" hämtade mig på kliniken med bil och jag kände mig väldigt glad och euforisk på kvällen efter operationen! Detta var en stor positiv förändring i mitt liv.

Under första dygnet var inte smärtan så farlig, jag upplevde de första timmarna en dov molande smärta som därefter övergick mer till en sveda. Efter ett dygn skulle jag beskriva smärtan som svullnad och ömhet. Brösten värkte lite och var beröringskänsliga. De första 1-2 dagarna tog jag det väldigt lugnt och promenerade knappt något. Efter 2 dagar kunde jag gå ut och promenera försiktigt i långsamt tempo utan smärta och började röra mig mer som vanligt. Jag behövde aldrig ta några opioider för smärtlindring, utan höll mig till grundsmärtlindringen med Alvedon/paracetamol och Celebra/celecoxib på maxdos. Smärtlindring behövdes i 5-7 dagar, därefter kändes det helt rätt att trappa ner eftersom svullnaden hade lagt sig och brösten inte ömmade längre. Under första veckan passade jag på att vila, inte ställa några krav på mig själv, och äta ordentligt med extra mycket protein, energi, vitamin C och zink. Bra för sårläkningen!

När jag författar detta har det gått 8 dagar sen min operation, och jag har hunnit vara på sårkontroll hos sjuksköterska. Såren ser väldigt fina ut så jag fick beröm, jag har inte haft några infektionstecken och inga blödningar efter det första dygnet. Har fortfarande kvar lite gulaktiga blåmärken i huden omkring incisionerna. Läkningen pågår som normalt och jag har god känsel. Idag lyckades jag dessvärre trassla upp lite av min helt nya, fräscha kirurgtejp som sjuksköterskan lagt om, då den hade släppt lite i det yttre hörnet av det horisontella snittet och jag lyckades inte tejpa fast hörnet tätt igen med en extra förstärkning. Jag bytte därför min tejp alldeles för tidigt på det ena bröstet och det straffade sig såklart genom att riva upp såret ytligt så det blödde. Asch! Definitivt ett misstag. Nu lämnar jag det ifred.

Det ska bli grymt spännande att följa den fortsatta utveckligen!

2022, June 4 - 22:50
Kiruna
Kiruna's picture
Offline
Last seen: 1 year 8 months ago
Brons
Joined: 2022-05-24 14:25

Tack för bra tips om tejpningen :)

2022, June 5 - 00:02
verboten
verboten's picture
Offline
Last seen: 1 year 1 month ago
Silver
Joined: 2013-10-09 10:14

Kiruna: Så lite så! Till slut börjar man bli trött på att fixa med det och då vill man bara att det ska gå så fort som möjligt :-)

Annons
Annons

Nya operationsberättelser

Annons