Jag tycker inte det e något dåligt om man inte vill ha barn. Jag vill själv inte ha barn, bla för jag känner att jag e inne i en period i mitt liv och har varit det dom sista åren där jag tycker att jag kan inte ge mitt barn det jag skulle vilja. Spec om man kommer från en trasslig bakgrund så har man i huvudet att man vill ge sina barn allt det man inte fick själv som liten, och jag vill inte föda barn till världen utan att veta att mina barn kommer få allt. Och dessutom hade jag aldrig låtit mina barn växa upp i samhället som det ser ut nu, med 9 åringar som kallar sina mammor för det ena eller det andra, nej då får det hellre vara. Tycker det e så många barn som far illa idag och det e föräldrarnas ansvar att ta hand om sina barn kan man inte det ska man inte ha barn heller.

Jag tycker absolut inte du är självisk som inte vill ha barn. Det är ditt liv och du gör det som du mår bra av osv.

Jag tycker det är starkt av dig att erkänna det på det sättet!

Bry dig inte om alla dumma kommentarer från folk i din omgivning!

Jag har själv tre barn och ett bonus barn och jag kan inte tänka mig ett liv utan barn. Men alla är vi olika!

Jag kan inte tänka mig ett liv utan barn, men för den skull begriper jag inte vad folk kan mena med att det skulle vara själviskt att inte vilja ha barn.

Hur skulle det kunna vara själviskt? Folk får väl göra som de vill.

Förresten räcker det inte med att bara skaffa barn, om man nu ska följa normerna. Det ska vara två eller tre barn dessutom. ;)

Människor som har ett barn får ofta höra att de är själviska som inte "ger sitt barn ett syskon", och skaffar man "för många" barn är man "självisk som har så många barn att man inte har tid för allihop"... Det finns folk som alltid lägger sig i allting.

Du gör förstås som du vill, och nästa gång barn-frågan kommer på tal kan du ju säga att du slutat försöka bli med barn eftersom det aldrig blev något, så slipper du tjatet. ;)

Jo, jag känner igen det där. Det var samma här, redan som tonåring började mamma prata om barn. Sen när syrran fick ganska ung då jag bara var 20 så blev det ännu mer prat. Till slut sa jag ifrån att de skulle sluta tjata. Sen när alla gett upp så fick jag ett barn när jag var 36. Jag var inte mogen eller intresserad tidigare.

Folk kanske gillar att se ner på en för att de känner sig som bättre människor då?

Först är det fel på en för att man inte har barn. Sen är det fel på en för att man bara vill ha ett barn. "Du ska väl skaffa en till?" och så blir de helt bestörta när man säger nej. Sen är det inte bra om man är ensamstående, varken med eller utan barn. Och inte har tillräckligt bra utbildning, jobb, bostad. Eller så har man för bra bostad. Det är inte bra det heller. Och så är det fel på kläderna, sminket, gräsmattan. Jag hävdar bestämt att grässtråna mår bra av att bli lite långa ibland. 

Det är bara att stänga av, inte så lätt... ibland kokar det ju över. Men det självklart att man ska göra det man vill själv. Inte för att passa in i normen och statistiken. Pust. ;)

Jag har kommit på att det är bra att ställa motfrågor som svar!

Ett bra svar är t.ex. "Och vad har du med det att göra?"  Det funkar på dom flesta snok-frågor.

Ett annat svar kan vara, "Sköt dej själv och skit i vad andra gör!"