Jag känner seriöst en stor skam i mina egna planer på BO och har inte velat dela med mig det till någon. Jag tror det bottnar sig i värderingar och för min del så tycker jag det är riktigt sorgligt hur världen utvecklats sig med lättillgängliga operationer som marknadsförs till framförallt nästan envbart kvinnor, ju fler som opererar sig så blir ju det det nya normala. Samtidigt är jag bara barn av min tid och kan inte låta bli att påverkas av min omvärld heller. Hade ju dock hellre sluppit ha dessa tankar och behöva utsätta mig för risk samt bli av med pengar, men så avskyr jag också hur mina bröst ser ut nu. Hade de varit lite fylligare och eller fastare hade jag absolut inte haft dessa tankar.
Det är väl just det - om man sett ut som man vill så..... ;)
Jag har fått bukt med min skam (någorlunda) under dessa månader med nya bröst under utveckling. Jag tror (hoppas) att dom kommer bli bra.
Ser helt ok ut, men är hårda.
Med kläder på är det snyggt - som jag hade det förr, när jag verkligen inte tyckte att operationer var bra! Lite kul, lite skratt åt mig själv :D
Jag känner mig mer "rätt" med innehåll i brösten.
För mig handlar det om vad JAG tycker, inte omvärlden. Även om jag såklart kollade med min man för hans åsikt är viktig för mig :)
Tekniken finns och jag kunde betala - inga problem. Dumt att låta bli, tänker jag nu och struntar i vad andra kan ha för åsikter.
Det spelar ju ingen roll - det är MIN kropp.
Världen i övrigt utvecklas rättså sorgligt, men jag kommer att vara nöjdare med mig själv :)
—
Bröstförstoring.
Fixa fyllnad till platta tråkiga bröst, är 50 år men inte redo att vara utan bröst än!
Har bestämt mig för Plastikakademien i Linköping.
Konsultation 28/2.
Operation 16/4.
Motiva Joy (ergonomix) demi 235cc framförplacering.
158cm, 57kg, 1 barn.
Storlek innan operation: Fyllde inte ut 80b.
Storlek tidigare i livet: 80c
Storlek efter op: 75b - 80b, beroende på bh. Fullt i kuporna igen! :)
Jag har inte varit inne här på 4-5 år. sen sist har jag gift mig 2023. jag funderade väldigt seriöst på bröstoperation när jag först gick med. men ångrade jag mig lite och kom fram till att jag visst nog är nöjd med mitt liv som det är. jag kan fortsätta tänka bort min kropp och fortsätta tänka på mig som ett intellekt som flyter omkring i universum som är stark och praktisk.
jag har obefintliga bröst. ofta när jag tittar på tv eller film eller i allmänhet så kommer jag på mig själv med att titta med lite lätt avundsjuk längtan på kvinnor som fyller ut kläder och som kan ha lite urringning och det ser trevligt ut, inte bara en halvbenig bröstkorg och bröstmuskler som syns som på mig.
jag skulle inte vilja göra något drastiskt eller jättestort, bara så att jag får liksom NÅNTING man kan hålla i, kupa en hand runt. jag känner mig inte så värst kvinnlig såhär liksom. kanske 150-250cc någonting sånt? jag är ganska petit i kroppen så jag vill att det ska se proportionerligt ut. och jag hatar att bli objektifierad så jag vill liksom inte ha några bomber som traskar runt så att man själv är svår att se därbakom så att säga ;)
jag brottas med en viss skam över att inte vara nöjd med mig själv. jag har också en enorm rädsla att jag skulle tappa det som jag hela mitt liv haft istället för att känna mig kvinnlig och sexig; nämligen att jag är fantastiskt produktiv och stark och hugger i. jag renoverar, jag bär tunga plankor, jag håller på med gård och hästar, jag förlöser lamm som fastnat vid födsel. liksom, jag har alltid haft ett värde under min uppväxt och liv genom att först prestera i skolan och få en bra utbildning, och då+nu genom att kunna göra mycket praktiska saker.
tänk om jag inte kommer kunna bära en tung flyttkartong sen? alltså, det är ju inte flyttkartongen i sig som är det viktiga, utan mera, tänk om jag byter ut något jag har och är stolt över och som varit en del av den jag är hittills, mot något ytligt och "onödigt" så att säga. jag vet inte hur det skulle få mig att känna mig då. jag har en känsla av att det skulle få mig att må mer kasst än att inte ha några bröst som jag kan ignorera.
och jag vet att många vittnar om att de gymmar som vanligt ett tag efter op. poliser och brandkvinnor som gjort op. men det finns ju också de som faktiskt får stora problem med sina bröstmuskler efteråt...
—
0 barn, 23 år, 170 cm, 57 kg
Strl före op: inte ens 70A (64cc egen vävnad)
Önskad strl efter op: 70C/D
Just nu lutar det åt Magnus Kjelsberg på Estetiska Institutet och Mentor coh2 + något av följande:
- moderate plus, 225cc (10,5cm bredd, 3,3cm projektion)
- High, 275cc (10,9cm bredd, 4,6cm projektion)
eller något implantat däremellan.
Har varit på 5 konsultationer hittills; Örjan/Proforma, Anna+Magnus/Estetiska, Mattias/Nordiska, Leif/Plastikkirurgen
Är det helt uteslutet att lägga implantat framför bröstmuskeln för dig? De rekommenderar inte att göra det innan inte har någon egen vävnad vad jag förstått. Jag har framförplacering och känner ingen skillnad alls från innan.
—
2 barn, 43 år, 1,64 m, 63 kg.
Bröstförstoring framförplacering. Varit på konsultation på Art Clinic med Mattias Lidén 13/5-25 och har nu inbokad operation 21/5.
355cc Motiva ergonomix Full
Det är väl just det - om man sett ut som man vill så..... ;)
Jag har fått bukt med min skam (någorlunda) under dessa månader med nya bröst under utveckling. Jag tror (hoppas) att dom kommer bli bra.
Ser helt ok ut, men är hårda.
Med kläder på är det snyggt - som jag hade det förr, när jag verkligen inte tyckte att operationer var bra! Lite kul, lite skratt åt mig själv :D
Jag känner mig mer "rätt" med innehåll i brösten.
För mig handlar det om vad JAG tycker, inte omvärlden. Även om jag såklart kollade med min man för hans åsikt är viktig för mig :)
Tekniken finns och jag kunde betala - inga problem. Dumt att låta bli, tänker jag nu och struntar i vad andra kan ha för åsikter.
Det spelar ju ingen roll - det är MIN kropp.
Världen i övrigt utvecklas rättså sorgligt, men jag kommer att vara nöjdare med mig själv :)
Bröstförstoring.
Fixa fyllnad till platta tråkiga bröst, är 50 år men inte redo att vara utan bröst än!
Har bestämt mig för Plastikakademien i Linköping.
Konsultation 28/2.
Operation 16/4.
Motiva Joy (ergonomix) demi 235cc framförplacering.
158cm, 57kg, 1 barn.
Storlek innan operation: Fyllde inte ut 80b.
Storlek tidigare i livet: 80c
Storlek efter op: 75b - 80b, beroende på bh. Fullt i kuporna igen! :)
Jag har inte varit inne här på 4-5 år. sen sist har jag gift mig 2023. jag funderade väldigt seriöst på bröstoperation när jag först gick med. men ångrade jag mig lite och kom fram till att jag visst nog är nöjd med mitt liv som det är. jag kan fortsätta tänka bort min kropp och fortsätta tänka på mig som ett intellekt som flyter omkring i universum som är stark och praktisk.
jag har obefintliga bröst. ofta när jag tittar på tv eller film eller i allmänhet så kommer jag på mig själv med att titta med lite lätt avundsjuk längtan på kvinnor som fyller ut kläder och som kan ha lite urringning och det ser trevligt ut, inte bara en halvbenig bröstkorg och bröstmuskler som syns som på mig.
jag skulle inte vilja göra något drastiskt eller jättestort, bara så att jag får liksom NÅNTING man kan hålla i, kupa en hand runt. jag känner mig inte så värst kvinnlig såhär liksom. kanske 150-250cc någonting sånt? jag är ganska petit i kroppen så jag vill att det ska se proportionerligt ut. och jag hatar att bli objektifierad så jag vill liksom inte ha några bomber som traskar runt så att man själv är svår att se därbakom så att säga ;)
jag brottas med en viss skam över att inte vara nöjd med mig själv. jag har också en enorm rädsla att jag skulle tappa det som jag hela mitt liv haft istället för att känna mig kvinnlig och sexig; nämligen att jag är fantastiskt produktiv och stark och hugger i. jag renoverar, jag bär tunga plankor, jag håller på med gård och hästar, jag förlöser lamm som fastnat vid födsel. liksom, jag har alltid haft ett värde under min uppväxt och liv genom att först prestera i skolan och få en bra utbildning, och då+nu genom att kunna göra mycket praktiska saker.
tänk om jag inte kommer kunna bära en tung flyttkartong sen? alltså, det är ju inte flyttkartongen i sig som är det viktiga, utan mera, tänk om jag byter ut något jag har och är stolt över och som varit en del av den jag är hittills, mot något ytligt och "onödigt" så att säga. jag vet inte hur det skulle få mig att känna mig då. jag har en känsla av att det skulle få mig att må mer kasst än att inte ha några bröst som jag kan ignorera.
och jag vet att många vittnar om att de gymmar som vanligt ett tag efter op. poliser och brandkvinnor som gjort op. men det finns ju också de som faktiskt får stora problem med sina bröstmuskler efteråt...
0 barn, 23 år, 170 cm, 57 kg
Strl före op: inte ens 70A (64cc egen vävnad)
Önskad strl efter op: 70C/D
Just nu lutar det åt Magnus Kjelsberg på Estetiska Institutet och Mentor coh2 + något av följande:
- moderate plus, 225cc (10,5cm bredd, 3,3cm projektion)
- High, 275cc (10,9cm bredd, 4,6cm projektion)
eller något implantat däremellan.
Har varit på 5 konsultationer hittills; Örjan/Proforma, Anna+Magnus/Estetiska, Mattias/Nordiska, Leif/Plastikkirurgen
Är det helt uteslutet att lägga implantat framför bröstmuskeln för dig? De rekommenderar inte att göra det innan inte har någon egen vävnad vad jag förstått. Jag har framförplacering och känner ingen skillnad alls från innan.
2 barn, 43 år, 1,64 m, 63 kg.
Bröstförstoring framförplacering. Varit på konsultation på Art Clinic med Mattias Lidén 13/5-25 och har nu inbokad operation 21/5.
355cc Motiva ergonomix Full
BH storlek innan OP: 80B (urammade)