Blondiie
Kvinna ·
hjälp, föräldrar.
Jag valde att berätta för mina fräldrar om mina tankar att operera mig. Gick verkligen inge bra båda två frågade mig om jag är psykiskt sjuk? Jag sa att jag ville det då jag inte är nöjd med mina bröst och det är det enda med min kropp jag inte är nöjd med?
Då tyckte dom att va de inte bättre att gå till en psykolog och få min sinnesrubbade självbild ur huvudet?
är verkligen jätte ledsen och sitter här gråtandes just nu. Vad ska jag göra? hur ska jag få dom att förstå? snälla hjälp?
Sortera efter
Chezzie
Kvinna ·
Vad tråkigt att det blev så när du bestämt dig för att berätta. :( Jag ser att du är 18 år, jag är 34 år och har precis gjort en bukplastik som jag inte berättat om för mina föräldrar. Jag vet precis hur min mamma skulle resonera. Hon tycker att det är onödigt, att man inte ska lägga pengar på sin kropp på det sättet. Hon tycker att man ska vara nöjd med sitt utseende. Jag hatade min mage efter mina graviditeter. Jag tycker att livet är för kort för att man ska gå år ut och år in utan att vara nöjd med sig själv. Det är nu man lever och då ska man väl trivas? Tyvärr är jag inte till så stor hjälp när det gäller att få dem att förstå. Jag har ju inte berättat själv. Jag tror inte alla kan förstå. Det beror på hur man ser på plastikkirurgi. Tycker man att det är fel så tycker man och då tror inte jag att man kan ändra den människans uppfattning. Man får väl förklara hur viktigt det är för en själv och säga att man inte räknar med att de ska förstå men att man skulle uppskatta att de respekterar ens önskan och beslut ändå. Hoppas det löser sig för dig. Lycka till!
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
tack så mycket! de gav trots allti lite stöd att det inte bara är jag som har oförstående föräldrar.
Gilla
Marina
Kvinna ·
Jag kan inte svara på vems sida jag skulle stält mig utan att ha sett dig. Men föräldrar vill ofta bara väl, de har knappt hunnit med att fatta att du inte är liten längre, och de tror du vill förvandlas till Slitz-brud - det är ju den bild många har av sillisar, för de som inte är uppenbara lägger ju ingen märke till som "sillisar" heller.
Om du kan klara av att se det som att de är oroliga för dig, att de ju tycker du är fin som du är fast du inte tycker det, så kanske det blir lättare att bemöta dem. De måste förstå att du har tänkt igenom det hela,. vägt alla för- och nackdelar och kommit fram till att det är rätt för dig. För så är det väl??
Gilla
Missis
Kvinna ·
Var inte ledsen.. Det är en svår sak det här,. Min mamma tycker att jag inte behöver göra en op men hon blir inte förvånad när jag väl gått igenom den, sen blir det inte mer med det eftersom hon känner mig så väl att hon vet att jag alltid gör som jag vill.. Min pappa där emot blir ett stort problem, eftersom det är honom jag bor hos.. Funderar på att packa en väska en vecka innan op och åka till min pojkvän och bo där på heltid så länge sen ringa och berätta om det hela.. Han lär bli arg, tycka att jag har för dåligt självförtroende och tro att jag tycker jag skälv är ful och sedan ta ett stort avstånd från mig.. Jag fasar för denna dag så mycket ibland att jag vill gråta som en bebis.. Men det är min kropp, den är inte till för att nöja min pappa eller någon annan, den är till för mig.. Föräldrar kommer igen, även om dem kommer gnälla om vad man gjort ett bra tag. Jag hoppas bara dem iaf ringer ett samtal och kollar hur allt har gått efter op, det är serenad jag begär.. Annars blir jag själv sur haha :) håller tummarna för dig, kanske går bättre med op när du står helt på dina egna ben, jag bor ju halvt hos min pojkvän redan och kommer snart flytta in.. Du är ju ung så vet i te om du går i skolan fortfarande? Kanske är enklare i sånt fall när du själv får en inkomst och kan bestämma mer vad u vill göra och är mer oberoende av dina föräldrar.. Det kostar ju en del och kan kosta på efterhand också om det behövs rättas till något.. Lycka till!
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
Ja jag förstår vad du menar marina, nu vill jag ju göra naturliga bröst och är verkligen inte ute efter fejklooken men dom vill inte lyssna.
Ja jag bor ju hemma(göteborg) men spenderar helgerna hos min pojkvän i stockholm och går i skolan men jag jobbar röven av mig för att ha råd och betalar för att bo hemma så det kommer inte att "påverka" dom ekonomiskt..
Gilla
GoldenHoney94
Kvinna ·
Just för att slippa all moralpredikan sa inte jag nåt förrän dagen innan OP till mina föräldrar. Sen sa jag bara bestämt att det är min kropp och mitt val när de försökte säga att "jag är fin som jag är". Ja, jag vet att ni tycker det, sa jag, men jag gör inte det här för er skull utan för min. Jag har tänkt igenom detta och det finns inget ni kan göra för att hindra mig, jag har bestämt mig. Om ni älskar mig för den jag är får ni även acceptera mina val. Hjälp mig och stötta mig i mina val istället.
Och Gud vad stöttande de varit! Pappa ville t o m följa ner på operationen men jag sa att jag inte ville det (skulle inte känt mig bekväm med pappa där faktiskt, haha) och sa att han istället fick skjutsa mig mitt i natten nästan till tåget, vilket han gladeligen gjorde. Brorsan kom t o m och hämtade mig (60 mil) dagen efter så jag skulle slippa åka flyg.
Och detta är alltså en familj som är emot operationer. Men det gäller bara att deklarera att det är MITT VAL. Och älskar och respekterar dig måste de kunna acceptera att du gör ett sådant val.
Lycka till! Kram
Gilla
Backlund
Kvinna ·
Oj jösses vad jag känner igen mig i det där. Mina föräldrar var precis likadana! Jag gick till och med hos en psykolog i några veckor tills dom insåg att det var bortkastade pengar. Jag växte upp plattbröstad och fick aldrig några egna bröst och därför ville jag operera mig plus att jag tycker det är galet snyggt och har alltid velat ha ett par sillisar. Men efter ca två år lyckades jag på något sätt (jag fattar fortfarande inte hur) övertala dom. Idag är jag så otroligt glad att jag gjorde det och kan inte vara mer nöjd! Jag har alltid älskat stora bröst och stora läppar, har alltid beundrat slitz tjejerna och tänkt att wow, sådär vill jag också se ut när jag blir stor. Men det verkar vara svårt för allmänheten och familjen att förstå att jag verkligen tycker det är snyggt, folk tycker bara att jag är knäpp. Men vafan, jag kan ju inte hjälpa att jag tycker det är dösnyggt. Har så långt jag kan minnas alltid velat bli en av tjejerna på omslaget för Slitz och är jag sjuk i huvudet för det? Haha det tycker inte jag i alla fall. Det är väl bra att man har mål och drömmar? Så nu när mina tuttar är gjorda så vill jag så snart som möjligt fylla läpparna lite och hur sjutton ska jag lyckas säga det till mina föräldrar? Om någon har några tips så hör jag gärna dom. Och jag hoppas verkligen att du kan få dina föräldrar att förstå, jag vet hur svårt det är. Önskar dig all lycka till!
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
Ta för erat stöd tjejer! känns bättre! :)
Gilla
Teguila
Kvinna ·
Så tråkigt att höra att dom reagerade så!
Det enda du kan göra är väl att sätta dig ner med dom och prata med dom, förklara för dom på vilket sätt det känns viktigt för dig och vad det skulle göra för din självkänsla. Förhoppningsvis så accepterar dom efter att ha fått bearbetat nyheten ett tag. Det kom kanske som en chock för dom och första reaktionen kanske inte alls är vad dom tycker när dom smält det lite.
Min mamma och mormor är jätteglada för min skull att jag ska förstora brösten och förstår mig eftersom jag inte har ärvt deras storbystighet. Min storebror däremot är INTE glad! Han frågade om jag var dum i huvudet när jag berättade det, men jag förklarade varför och han ville ändå inte förstå och tycker jag är dum. Så då sa jag bara det att du behöver inte förstå då, det är min kropp och jag vill må bra i den.
Slutsatsen jag har dragit är att släkt och familj av manligt kön verkar ha lite svårare att förstå, så av den anledningen så tänker jag inte berätta för min pappa. Inte nu och inte någonsin, finns ingen anledning till varför han ska veta egentligen och han lär ju aldrig våga fråga ändå även om han skulle misstänka
Gilla
cathlyn
Kvinna ·
Hej, har inte läst igenom vad tidigare skrivit så med risk för att upprepa någonting:
Jag är också bara 18 och berättade för mina föräldrar att jag ville förstora brösten när jag var 17. I början reagerade dom nästan på samma sätt, tror också att dom nämnde psykolog. Dom tycker självklart att du är fin som du är och förstår nog inte då varför du skulle behöva eller vilja genomgå en operation.
Det gäller att vänja dom vid tanken, ta upp det ofta! och att få dom att förstå att du faktiskt mår dåligt över det, om det hade varit din näsa du ville operera, hade dom reagerat på samma sätt då? Berätta att du inte kommer att bli någon pornstar bara för att du väljer att genomgå en bröstförstoring och om hur vanligt det faktiskt är idag. Säg att du kommer genomföra det oavsett men att det vore skönt med deras stöd!
Lycka till, du kan nog få dom att acceptera det till slut.
Hur har du tänkt att finanisera din operation? Nyfiken bara :)
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
jag har sparat och har fått ca 50,000 i försäkringspengar för ett ärr i ansiktet :)
Gilla
Madd3
Kvinna ·
Min pappa tyckte inte heller om det, tills i sommars! Mina föreldrars bekant fick bröstcancer och fick ta bort ett bröst. Mina föredrar följde henne och stöttade henne genom detta. Hon ska nu på konsultation och har pratat med mina föredrar om hur det nu känns att vara platt på ena sidan. Det fattas liksom något där och förstår mig med små. Så pappa godkände min op. Så nu om 9 dagar är det min tur. Pappa och mamma ska följa med operations dagen och allt känns bra. Det tog 2 år innan han godkände min bröstoperation och skulle faktiskt inte gjort den om mina föredrar var på min sida. Dina föredrar kanske behöver smälta det och prata med varandra. Vänta får du se :)
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
hoppas du har rätt! :)
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
HEj tjejer! tack för erat stöd det betyder verkligen.
Jag gjorde som ni sa och satte mig ner och pratade med dom och förkalarade att detta var något jag velat göra ända sen jag insåg att mina bröst inte kommer bli större. Jag pratade om victoriakliniken och visade alla papper och bilder jag fick därifrån.
Och dom ändrade sig faktiskt, mamma grät en skvätt och va lite ledsen att jag inte var nöjd med mig själv men hon förstod. Dock ville hon att jag skulle vänta tills efter jag gått ut gymnasiet eftersom hon vet att unga killar kan bli väldigt elaka och hon tänte att när jag gör ett miljöbyte efter skolan kunde det ju vara ett bra tillfälle. Så jag lät henne få den och jag skall göra det till sommarn 2013! :D
Vet att det är tufft att vänta nu när dom är på min sida men jag får väl försöka stå ut! ;) 9 månader sen smäller det! :D
Gilla
Madd3
Kvinna ·
Vad skönt att höra, nu hinner dom vänja sig vid tanken och prata med varandra. Det var bra att vänta efter gymnasiet, där tycker jag din mamma hade rätt. Hoppas det går bra :)
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
Ja och mamma tyckte det var roligt att sitta här på forumet å få läsa lite och kika på bilder på andra som gjort operationer och vilka fina resultat alla fått! :D
Gilla
geléhallon
Kvinna ·
Då gick det ju kanon bra till slut, bra,
Gilla
GoldenHoney94
Kvinna ·
Vad skönt för dig! Ja, de flesta föräldrar behöver nog bara vänja sig lite vid tanken och inse att deras dotter inte behöver bli en porrstjärna eller strippa för att hon har opererat brösten. Sen om man vill bli det är ju en annan femma, den diskussionen hoppas jag dock slippa hemma ;) Skämt åsido, alla möjliga typer av tjejer och kvinnor opererar sig - oavsett utbildning, stil, ålder och så vidare. Synd bara att allmänheten inte insett det än utan har massa åsikter och fördomar. Nio månader kommer gå fort! :)
Gilla
Blondiie
Kvinna ·
Jag tror dock de kmr vara de längsta 9 månaderna i mitt liv xD
Gilla
PowerS
Kvinna ·
Mina föräldrar vet fortfarande ingenting, just av den anledningen. Och då är jag ändå 23 år, har två barn och har inte bott med dem sedan jag var 17 :-P
Konstigt nog har de aldrig märkt mina bröst. Men jag gick med stoora vadderade BHar länge innan, så de tror kanske fortfarande jag har sådana BHar ;-)
Gilla