Operation på icke myndig

Lugn vännen! Det här ordnar sig. Du är otroligt modig som tagit detta steg, och det är inget konstigt att du mår som du gör, här är du i gott sällskap dessutom, och kommer att hitta många "systrar" som säkert gärna delar med sig.

Nu utgår jag ifrån att du har fog för det du säger om din "diagnos".

Du har mitt i eländet ändå turen att inte ha stora tubulära bröst - små är lättare att "göra om".

Det finns en risk att man inte väljer att hjälpa dig ännu, för att du inte är färdigvuxen, men jag vet att man i vissa grava fall gör det på yngre patienter, just för att det är så socialt handikappande att ha en deformitet, som det ju faktiskt är då. Den som inte dragits med något liknande kan kosta på sig att rynka på näsan, men jag förstår dig, och det är vi många som gör. Tubulära bröst handlar inte om att man inte fått idealbrösten, det är lite jobbigare än så.

Som du beskriver har man ofta undvikit alla situationer där man måste visa sig avklädd, och det gör ju att man heller aldrig sett någon annan med liknande bröst, och känner sig ensammast i världen. Men vårdpersonal ska kunna hantera sådant här proffsigt och de har förmodligen sett det förr.

Tjejer med "tubisar" är ofta mycket nöjda efteråt, just för att de hade lite att förlora och mycket att vinna. Och även om du inte skulle få bestämma helt själv över storleken, så kommer du ju sannolikt att få en bröststorlek som anses proportionerlig till din övriga storlek. Större än du vill ha, kommer knappast att hända, och du är så ung att du har alla möjligheter att öka i storlek lägre fram i livet, om du skulle vilja det. Till dess kommer du då i vart fall förhoppningsvis att ha bröst som inte längre hindrar dig socialt.

Vad du ska säga till din mamma kan du fundera ut efter ditt besök hos läkaren. Om t o m läkaren kan skriva under på diagnosen, blir det säkert lättare att förklara det för henne. Och om du inte får hjälp via landstinget behöver du ändå inte säga något än.

Jag hoppas någon kan hjälpa dig med vilka kliniker man ev kan få komma till via landstinget i Sthlm, men annars är det en bra fråga till läkaren du träffar.

Tack så mycket att du tog tid att svara!

Jag bryr mig inte riktigt om att de ska vara stora, tusen gånger hellre så att jag är helt platt med VANLIGA vårtgårdar. Som du säger, bara jag får bröst är jag glad. Tycker bara att det känns läskigt att inte få bestämma hur mina bröst ska se ut, att det anpassas efter det billigaste som jag läste någonstans här. Men vad bra att det blir proportioneligt till kroppen, då har jag något att sluta oroa mig för.

Har dessutom börjat spana efter privatkliniker i andra delar av Sverige, men Plastikkirurgiska Institutet har ETT bra före-och efter foto. Akademikliniken känner jag också lite sådär nja, har hört att Citadell Kliniken kan vara bra men hittar ingenting på deras hemsida om tubulära bröst. Vill ju inte åka runt hela landet för konsultationer som antagligen kostar + behöva betala resa i onödan. Eftersom att mitt ena bröst är likt det på bilden så har jag övervägt att be min mamma ta något lån för en operation där. Dock så är jag rädd att det kan bli total katastrof för det är olika för varje tuberöst fall.

Igår kväll berättade jag hysteriskt för henne om allt, klarade inte av att beskriva hur de såg ut och hon tvekade självklart. Hon sa att hon var glad att jag berättade men att jag inte var en doktor så tills jag fått en diagnos så säger hon inget. Grät så mycket efter det, ingen förstår ju hur man känner om man inte har tubulära bröst. Men ja, så jag håller tummarna på att jag snart får en diagnos och kan göra något åt det. Sedan försöka övertala henne om att ta ett lån, fastän vår ekonomiska situation inte är den bästa. Försöker tänka ut sätt att kunna hjälpa.

Gud vad skönt måste jag säga att bara få skriva av sig.

Edit: Märkte nu att länken inte visade bröstet som mina ser ut som. Men mina "bröst" är i princip bara jättesvullna vårtgårdar.

Jag har också sökt hjälp för mina bröst genom landstingen, nu har jag inte det problem du har utan istället en stor asymmetri. När jag var på sahlgrenska lät det som att jag får vara med och bestämma hur jag vill ha det. Men som det blir så i slutändan vet jag inte. Han sa att jag får välja på implantat eller lyft. Jag blev lite chockad för jag trodde jag skulle behöva bråka mer men det var inget snack om saken.

Jag tror att din mamma kommer stötta dig, om jag själv tänker hur jag skulle reagera så skulle jag stödja mina döttra i detta. Framför allt om det är så att de mår så dåligt att det söker hjälp i sjukvården. Jag hoppas och tror din mamma gör samma. Prata med henne så du har någon med dig i detta!

Börja med att låta dr titta på dig, ta sen beslut om du ska söka dig till annat ställe.

Lycka till :)

Önskar dig lycka till! Sahlgrenska har gett positiva resultat för någon läste jag.

Jo, min mamma vet om det nu och som sagt så sa hon att vi måste vänta innan en specialist undersökt mig och kollat mina hormoner m.m. Jag VET att mina bröst är tuberösa, är helt 100% på det. Resten av min kropp fungerar normalt. Men ja, får stå ut nu till läkartiden i skolan om några dagar och hoppas på att få tid hos en specialist så fort som möjligt.

Hur har det gått för dig?