Bukplastik - full - stor nov 2013 - Akademikliniken - Stockholm * - Pythia

Efter en viktnedgång på -40kg som satt sina spår på kroppen, bestämde jag mig för att jag ville åtgärda den hängande huden på magen. Var på konsultation hos en sjuksköterska först och några dagar senare med kirurgen. Bokade operation för full bukplastik 2mån efter konsultationstillfället.
Här kommer min låååånga berättelse...läs den gärna om ni orkar :)

Operationsdagen:
Anlände till kliniken i taxi på förmiddagen. Var självklart nervös, men blev väldigt väl mottagen vilket hjälpte lite mot nervositeten. Skrevs in, fick mitt rum och en sköterska kom in till mig direkt och berättade vad som skulle hända under dagen.
De tog blodvärde, provade ut en gördel till efter op och jag fick på mig stödstrumpor. Narkosläkaren kom och pratade med mig lite innan det var dax att träffa kirurgen, bli fotad och ritad på och gå igenom detaljerna igen om själva ingreppet. Fick sen gå tillbaka till mitt rum för att invänta att bli hämtad av narkossköterskan. Upplevde att allt gick väldigt fort från det jag kom till kliniken tills jag låg på operationsbordet. Ca 1-1,5h bara.
Blev hämtad på rummet, fick svälja några tabletter och gick ner till op, fick på mig en mössa och lägga mig på op bordet. Fick en nål i handen och de packade in benen i nåt för att hålla värmen. Några iskalla "plattor" på benen och lite syrgas, sen var det godnatt för ett tag framöver.

Vaknade upp första gången nere i operationssalen. Minns att de kämpade med att få på gördeln, så jag lyfte på rumpan å hjälpte till. Det gjorde ont! Somnade om och vaknade sen igen på uppvak. Var lite groggy och hade ganska ont så fick mer medicin och ligga och vila lite i vaket tillstånd innan de tog mig upp till rummet.
Väl uppe på rummet vill jag påstå att jag mådde förvånansvärt bra med tanke på vad man just genomgått. Hade ont och var groggy, men var förberedd på att må mycket sämre. Kirurgen kom in och kollade hur jag mådde och öppnade gördeln så jag fick se.

Min första tanke var "det är ju ingen skillnad", vilket kändes jättekonstigt!! Hade läst så mycket innan om hur lyckliga alla blir när dom vaknar upp utan överskottet. Så var det inte för mig.
Jag tyckte att magen var lika stor (om inte tom större) och slapp i liggande läge som innan op.. Höll mig lugn under kvällen trots oron att överskottet var kvar..ringde runt till vänner och familj och meddelade att allt gått bra, innan jag fick mer mediciner och försökte sova för natten.

Dagen efter:
Morgonen efter kom dom med frukost och så fick jag resa mig och se i spegeln. Var såååå svullen hela jag. Tillochmed i ansiktet. Gjorde ont, men var inte en oöverkomlig smärta. Det var när jag var tvungen att hosta och nysa som det var som värst. Nysningarna speciellt! AJ!
Var uppe och promenerade några svängar i korridorerna under dagen och det gick helt fint. Mådde ok kroppsligt, fick i mig både lite lunch och lite middag trots att man inte var hungrig. Vilade mycket, läste mycket. Hade inte förväntat att känna mig så svullen och stor..större än innan op.

2 dagar efter --> :
Blev utskriven vid 10tiden och tog taxi hem. Fick med mig massa mediciner mot smärtan och påsar att byta i dränagen. Hem ljuva hem!!
Pratade med sköterskorna över tel varje dag fram tills mitt första återbesök 1v efter då dränagen togs. Först efter att jag slapp ha blodpåsarna hängandes efter benen började jag känna mig mindre som en "sjukling".

Känslan av att överskottet var kvar hängde i. Genomgick "swellhell" utan dess like som jag inte alls var förberedd på. Var en väldigt tung period efteråt som tärde på psyket endel.. Smärta, svullnad och begränsad rörlighet i kombination med känslan av att "allt är kvar - ingenting är gjort" får en inte på strålande humör tyvärr.
Fick en infektion i naveln efter några dagar. Var till kliniken som rengjorde och skrev ut antibiotika. Träffade den underbaraste sköterskan som lugnade mig lite ang svullnaden och bokade in en ultraljudsundersökning för att kolla ev vätskeansamlingar.
De tappade ut ca 2dl och det hjälpte lite mot den spända buken, men när vätskan försvann såg man tydligare att det var endel överskottshud kvar. Träffade kirurgen som bad mig återkomma efter ca 4mån (ist för de vanliga 6mån) för slutbedömning. Svåraste var att smörja sig med tålamod...

Återbesök - korrigering:
Var på återbesök för slutbedömning i mitten av Mars, ca 4,5 mån efter op. Bokade då in tid för korrigering den 1a April eftersom överskottet fortfarande var kvar.
Korrigeringen innebar att öppna upp från höft till höft igen men endast lossa huden upp till naveln och ta bort det hängande överskottet. Alltså liknande en liten bukplastik. På så sätt försvann nu hela ärret av det gamla ihopsydda hålet för naveln.

Operationsdagens förfarande var samma som den tidigare fulla bukplastiken. Skillnaden att jag bara behövde stanna över 1 natt innan utskrivning.
Var inte alls lika smärtsamt efteråt eftersom inga muskler syddes denna gång. Dränagen fick jag åka tillbaka och ta ut redan 2dgr efter utskrivning.