Gulkyckling - tack snälla för ditt svar :) intressant att läsa om din upplevelse. Ont förstår jag att jag kommer ha efteråt men har varit så nyfiken på själva känslan av implantaten.
Vad var det som gjorde att du inte kände dig som vanligt till en början?

Ditt svar känns så ärligt och kommer och berättar om nya upptäckter som jag inte tror att alla är beredda på när de opar sig.
Smärtan blir ju alla förvarnade om men inte de här vardagliga detaljerna!

Hur kändes typ de första stegen? Av någon anledning föreställer jag mig att man känner implantaten tydligare när man är u rörelse? Typ går/springer?
Tänkte du mycket på de i början, alltså efter operationen?
Var det så för dig att du kollade dig ofta i spegeln och kände på brösten mycket i början?

Jättekul att höra att du är så nöjd med beslutet :) :) haha vad kul det måste vara att prova klädet nu ja :)

Ekm - vad kul att prata med någon som känner igen sig i frågorna :) försöker precis som du att samla massa info så att jag kan vara så mentalt förberedd det bara går. Jag har lätt för att oroa mig i onödan och om jag vet på förhand att vissa tankar och känslor är normala och en del av processen tänker jag att det kommer att bli lättare att hantera :)
Jag undrar liksom hur det känns att ha något främmande i sin kropp till en början, jag inbillar mig att mycket av ens tankeverksamhet går åt till att vänja sig vid implantaten i början. Det kanske rent utav är obehagligt att ha de i kroppen först? Jag vet inte.. :)

Blir det hos citadellkliniken som du ska opa dig?

Lumiess - ja frågorna är många! Träningen kommer förmodligen att påverkas och som mest om implantaten läggs bakom muskeln, syftar främst på styrketräning nu. I början vet jag att det inte går att träna överkropp och det kan ta flera
Månader innan man kan träna bröst fast klinikerna rekommenderar något kortare tid. Har pratat med flera fitnessatleter om just detta. Undrar dock hur det känns att springa med implantat?

Det är ju helt normalt att känseln försvinner i brösten, dels för att man är lokalbedövad där men sen ska väl alla nerver och allt hitta tillbaka till varandra kan jag tänka mig, innan känseln är tillbaka. Vet att det kan dröja innan känseln är tillbaka, om den ens kommer tillbaka :// .. Oftast gör den det!
Hoppas att någon som vet mer än mig kan ge dig lite vettiga svar :)

Midnattsfrost - tack för ditt svar! Förstår att det måste vara skittufft :( just detta som oroar mig, inte själva smärtan.
Ser att du är fitnessintresserad, så är även jag. Skadade ryggen så jag har en bra rehabresa framför mig men jag måste kunna få träna tung styrka sen!
Hur känns det att träna med implantaten än så länge? La du bakom muskeln förresten??
Hur har det fingerat för dig att acceptera din nya självbild? Även om man är nöjd med resultatet tänker jag att det ändå är en omställning då kroppen på någon timme är totalt förändrar! Man har ju levt med att sin kropp ser ut på ett visst sätt i så många år liksom.

Jag är också en otroligt nojjig människa :/ vill känna att jag har kontroll över detta. Känns ibland som att jag måste välja mellan en bröstförstoring eller träna :( typ för att jag måste va okej med att eventuellt få en sån kraftig muskelpåverkan att jag inte kan träna. Och jag vill verkligen kunna träna!! Vill även känna mig kvinnlig och framför allt proportionerlig. Fitness för mig är ju att sträva efter att kroppen ska se harmonisk och i balans ut, ja utöver den glädjen jag finner i att träna är mitt estetiska syfte att kroppen ska vara proportionerlig. Kan ju inte träna till mig de bröst jag vill ha..

Hoppas verkligen du kommer trivas med dina bröst och att du får träna obehindrat snart och glädja dig åt detta!'
Det var nog klokt att du tog en paus härifrån!
Hoppas du bara kommer må bättre och bättre, detta är nog en del
Av den jobbiga processen!