Bröstförstoring sep 2014 - Victoriakliniken - Saltsjöbaden Charles Randquist - Aven

Tack vare en liten kvällsfika kvällen innan op kände jag mig helt OK när jag steg in på kliniken straxt innan kl. 7 denna "vanliga" tisdag. En vänlig tjej/sköterska tog emot mig och visade mig in på mitt rum. Där brann härliga doftljus och på sängen låg ett litet kit med nattskjorta, morgonrock samt sköna strumpor, och som rosen på tårtan låg där också en hårsnodd att sätta upp håret med. Tänk att så lite ger det där lilla extra. :)

Straxt efter att jag hade bytt om hämtade sköterskan mig för att åka upp till uppvaket där jag skulle invänta MIN tur. Jag fick reda på att min op var beräknad till 10.30 för de hade patient (-er) med "gå-hem-samma-dag-ingrepp, såsom näsplastik mm. som de skulle ta hand om först. 

Jag tog med mig mobilen, laddare, bok, lipsyl och halstabletterna som jag tagit med mig för att tugga på ifall det skulle smaka "bananas" i munnen efter op. I hissen upp till salen bjöd sköterskan mig på ett tuggummi, och det var gudomligt att tugga på, eftersom munnen började bli ganska torr och törstig utan vatten eller annat. Tuggummi kan varm rekommenderas att ta med. Det får man faktiskt tugga, trots fastan, sa hon. 

Väl uppe i mitt lilla bås bland alla vita skynken, upptäckte jag att jag hade glömt mina hörlurar till mobilen. och vips pilade sköterskan ner för att hämta dem i min väska på rummet. Trots lång väntan gick allt ändå ganska fort, med mobilen och pof som sällskap, förstås. Salen var ljus och fräsch med takfönster och skön SPA-liknande musik, och alla tjejerna o killarna som jobbar där är jättetrevliga och lätta att prata med. De verkar också ha roligt med varandra och vara bra och glada kollegor.

Efter en stund kom narkossköterskan för att sätta dropp i armen på mig, och lite senare kom en annan sköterska och gav mig preop-tabletter i form av smärtstillande och ngt annat mot illamående. Hon stannade en ganska lång stund och berättade i detalj om vad sm skulle hända de närmsta timmarna. Alla som jobbar där är trevliga, hjälpsamma och lugna och har tid med oss alla. T.ex. sprang en sköterska direkt iväg för att hämta tamponger till mig när jag berättade att jag, trots alla medel och beräkningar, lyckats få mens ett par dagar innan.(!!) Jag kände mig ganska orolig över detta eftersom det rekommenderas att inte ha mens under op. Men det var inga problem alls. När det äntligen blev min tur kom narkosläkaren och hämtade mig. Han bad mig då först att besöka toaletten, och sedan följde han mig till op-salen. Där inne fanns också den vänliga tjejen som hade tagit emot mig på morgonen. Rummet var ett ganska litet, kalt men häftigt runt rum (förmodligen längst upp i ett av tornen på "slottet") utan en massa sjukhusapparater, slangar och prylar. Jag fick lite mer smärtstillande och medel mot illamående och ganska snart började det att pirra lite i ansiktet. Sen måste jag vips ha somnat....

Nästa minne jag har, är att jag vaknar i mitt lilla bås och undrar "Vad gör jag här?" "Jag skulle ju opereras...?!" Jag tittar ner och ser att brösten redan är på plats! Herregud! Sjukt häftig känsla att de redan var där! Jag hade ju inte märkt något!? Så klart... Sen kände jag hur spända brösten var (för er som ammat: liknande 3:e-dagen-efter-födsel-känsel) och hur svårt jag hade att röra mig. Ganska snart kom en tjej med det efterlängtade fikat. Underbart!! Kaffe, juice och en lyxig macka m ost/skinka och fräscha grönsaker. Jag drack massor av äppeljuice och vatten för jag var enormt törstig, troligtvis efter narkosen. (Halstabletterna jag tagit med var som Guds gåva till en törstande själ med narkos-smak i munnen, by the way)

Tiden därefter var lustig, för jag kände mig riktigt, riktigt trött fast ändå inte. Ögonlocken levde sitt eget liv. De föll som tunga stenblock ner då och då, och jag slumrade till stunder emellan. Men, som den glada och sociala person jag är, dröjde det inte länge innan snacket var igång med tjejen i båset bredvid. Kort därefter bestämde vi att flytta ihop i hennes rum, och vi blev sambos.  Runt 16-tiden rullade hon ner på rummet och under tiden passade jag på att sova en skvätt igen. Den sov-stunden ar nog pricken över i-et, för efter den blev jag pigg som en mört. Efter ett par strechningar med sköterskan blev jag hämtad för att åka ner till min rumskamrat. Där, mid min bädd, väntade ett litet gulligt fat m vindruvor och en chokladbit. Vi mumsade, pratade, SMS-ade, vilade och hade det gott. :) Runt 18-tiden fick vi middag serverad och sköterskan höll oss sällskap mellan varven och såg till att vi fick smärtstillande och allt annat vi behövde. Vi båda var stela och hade lite svårt att röra oss, men var ändå uppe och gick då och då; hämtade tidningar, småpratade m varandra, gick på toa, hälsade på tjejen i rummet bredvid mm. Vi fick hjälp med att stretcha bröstmusklerna av sköterskorna ett par-tre ggr och det var riktigt skönt. Framåt kvällen blev vi också erbjudna kvällsfika, men vi båda var nöjda efter middagen. Till natten fick vi en sov-tablett och efter kvällsnyheterna släckte vi lampan vid 22.30-tiden efter en mydig kväll i varsin sjuksäng m sällskap, levande ljus och god middag.

Jag sov sen som en stock, vaknade kl.4.15 för att gå på toa och ta alvedon, sen sov jag vidare till 6.30-rycket. Sköterskan kom snart och sa "God morgon", och tog upp beställning av frukost (se bild nedan). Lyxigt värre! Sen klädde vi på oss i lagom släpig takt, som man gör när armar och tuttar inte är riktigt alerta. Jag tvättade bort spritpennan och sen kom Dr för att undersöka hur våra bröst mådde. :) Mina satt perfekt där de skulle och hans kommentar "Du kommer att få jättefina bröst" glömmer jag aldrig!

Vid 9 kom min man och hämtade mig och resan hem gick smidigt. Väl hemma kände jag mig pigg så vi passade på att åka och rösta när vi hade tid. Sen kom en kompis kom på fika en sund, men senare framåt kvällen lade jag mig för att vila i soffan någon timme. Min man fixade middag sen avverkade vi två avsnitt på Netflix innan det var dags att gå och lägga sig med två nya kompisar i sängen! :)

Jag rekommenderar verkligen Victoriakliniken! Det kostar lite mer, men det är det värt när man får bröst gjorda av världens bästa plastikkirurg!!

Tack "Vickan" för att ni hjälpte mig att nå min dröm!

/Aven