Bröstförstoring nov 2014 - Proforma Clinic - Stockholm Örjan Gribbe - loonette

Jag och min syster tog tåget till Stockholm på op-dagens morgon. Tåget blev lite sent, som vanligt, men vi hade gott om tid på oss och tog en långsam promenad genom stan. När vi började närma oss Proforma var det 50 minuter kvar tills jag skulle vara där, så syrran fick äta lunch medan jag tittade på :) Jag var helt inställd på att jag säkert inte skulle opereras än på flera timmar, och ville inte komma dit onödigt tidigt. 

Vi kom fram till kliniken någon minut i ett, sa hejdå till varandra och så visades jag in på mitt rum, där jag fick fylla i en hälsodeklaration och byta om till morgonrock och tofflor. Efter bara några minuter kom Örjan in för att rita på mig och försäkra sig om att jag inte ändrat mig och att jag förstod riskerna med att lägga så pass stora implantat (500cc) framför muskeln. Jadå, sa jag, jag förstår och jag ändrar mig inte. Hela anledningen till den här operationen var att jag ville byta ut mina befintliga implantat, som låg under muskeln, till en större storlek med högre profil, och framför allt att jag ville en framförplacering för att slippa db och muskelpåverkan som jag tyvärr drabbats av.

När han var färdig med ritningen sa han att en operationssköterska skulle komma in och ge mig lite tabletter och gå igenom hälsodeklarationen inför narkosen. Jag var fortfarande helt inställd på att jag skulle få sitta och vänta, och frågade hur lång tid han trodde det skulle ta. "Åh, hon kommer vilken minut som helst" sa han. Eek! 

Jodå, någon minut senare kom opsköterskan in med några tabletter, och jag pratade med henne om att jag mått väldigt illa de gånger jag blivit sövd tidigare. Hon satte på mig ett patientarmband, och sen var det dags att gå till operationssalen - vid det laget hade jag varit på kliniken i mindre än 20 minuter! 

Nu började jag bli ordentligt nervös, men kände mig ändå så himla glad och i trygga händer. Jag fick lägga mig på britsen, höll på att klanta mig direkt genom att glömma att ta av mig tofflorna, fick ett tjockt täcke över mig och så fick jag mediciner i armen som gjorde att jag började känna mig lite lullig. En annan sköterska kollade mina patientuppgifter och satte en platta på mitt lår, de tog blodtryck och sen fick jag andas i en syrgasmask medan de lugnt plockade och förberedde inför operationen. 

"Nu ska du få sova", sa opsköterskan sen. "Ojdå, okej, ta hand om mig nu är ni snälla" sa jag, och det lovade de att göra. 

Jag vaknade av att någon sa mitt namn, och kände direkt efter om brösten satt på plats. Jodå, det gjorde de! Jag mådde bra, kände mig ganska klar och pigg, men frös något alldeles hemskt. Jag fick en extra filt och en uppmaning om att somna om, så jag låg lydigt och blundade och vilade medan jag fick upp värmen, sov inte men vilade och lyssnade på sköterskorna som småpratade med varandra och tyckte allt kändes så himla mysigt. 

Efter ett tag fick jag komma in på rummet igen, och där passade jag på att sms:a mina nära och kära och berätta att allt gått bra, klockan var då 16.30 och jag hade kommit dit klockan 13. Sen låg jag mest och tittade på tv resten av kvällen. Örjan kom in för att kolla så det såg bra ut, sen fick jag lite fika och lite senare fick jag mat, jag var så himla hungrig! Örjan förklarade också att jag fått en specialbh, en s.k. thong bra, som jag ska ha dygnet runt i tre månader för att förhindra att implantaten åker ihop då jag tydligen hade lite för lite hud i klyftan, så bhn ska hjälpa till att hålla implantaten på plats och huden mot bröstbenet medan fickorna läker. Den är varken skön eller vacker, men jag är glad att det åtminstone är vinter så jag kan dölja den med polokragar och halsdukar! 

Jag mådde inte illa överhuvudtaget och kände mig jättepigg, hade lite ont i brösten såklart men var väldigt rörlig och hade inga som helst problem att sätta mig upp, sträcka mig efter saker, gå på toaletten osv. Sköterskan berättade sen att hon gett mig dubbel dos medicin mot illamående, samt Atropin för att motverka lågt blodtryck då jag har väldigt låg vilopuls. Det funkade tydligen! 

Tjejen jag delade rum med mådde mycket sämre, hon mådde illa och hade jätteont och fick nästan inte i sig något att äta. Det var nästan så jag fick lite dåligt samvete över att jag mådde så bra, haha! 

Efter frukosten kom en annan sköterska för att undersöka oss och sen var det fritt fram att åka hem! Jag hade beställt taxi till 9.30 och passade på att gå till apoteket tvärsöver gatan innan dess för att hämta ut mina mediciner. Det visade sig att jag hade lite för bråttom, för när jag kom dit första svängen hade inte receptet kommit in än, så jag fick gå fram och tillbaka ett par gånger :) En stund senare kom min syster för att möta upp mig, och så åkte vi hem. Jag ska på återbesök om ett par veckor, och sen igen efter tre månader. 

Sköterskorna på Proforma var alldeles gudomliga, och jag kände mig mer ompysslad än någonsin förut. Hela vistelsen var kanon, jag mådde så bra och var så pigg - och som grädde på moset ser det ut som att jag har kommit hem med ett par riktigt jäkla snygga bröst!