Bröstförstoring, Bukplastik - full - stor mar 2016 - Aleris Plastikkirurggruppen - Stockholm * - Pixiedust

Ligger här inne på dag 6 efter min operation, tänkte kan berätta hur upplevelsen varit hittills.
efter jag tappat i vikt så känner ja att allt är i normal storlek förutom magen som är för stor och mycket hud och mina bröst som har princip försvunnit . Hade bestämt mig och göra brösten och sen ju mer tiden närma sig ville jag också kolla för buken . Efter konsultationen så va det bestämt magen ryker och brösten ska bli större , lyckan va total!
Efter en lång väntan va dagen framme , kom dit kl 7 på morgonen skulle ha 2 läkare som gjorde operationen samtidigt för att minska tiden man är nedsövd. Så blev först ritad på magen och sen fick jag vänta 2 h innan brösten blev ritade . Kände mig kollugn hela tiden och så välkomnad direkt när ja kom dit . Nu va allt färdigt och ska in och lägga mig på operationsbordet nu känner jag att allt snurrar blir så nervös men därifrån gick allt så snabbt . Vakna på uppvaket har tydligen låg blodtryck så svimmar av men vaknar till sedan , känner att jag har ont och väldigt trött. Kommer inte ihåg så mycket av första dygnet har kateter i så sover mest mellan intag av medicinerna. Dag 2 blir av med katetern och måste försöka gå på toa , när jag ska sätta mig upp första gången snurrar allt till och lyckas gå till toa men får åka rullstol tillbaka svimma nästan av . Andra försöket blir mycket mer lyckad och så rullar dagen på . Åker hem på fredag morgonen och känner att ska bli skönt men ändå rädd för och komma hem. Får hjälp och duscha på sjukhuset tur det för även då höll jag på o svimma. Måste berömma alla både läkare och speciellt sjuksköterskorna på sjukhuset så underbara , ställde upp och serva med allt så man ville ju bara va kvar !
När jag kom hem slog tröttheten till och sov nästan hela dagen . Vaknade på lördagen och kände att jag nästan ångrade mig , va mycket smärta och kände mig deprimerad hade inte räknat med och va så handikappad . Senare sen mot kvällen släppte dom känslorna och varje dag sen dess försöker ja sätta upp små delmål . Känner mig mycket mer positivare och ångrar inte detta en sekund, längtar till återbesöket för omplåstring. Ska försöka imorgon och komma ut en stund på promenad . Nu går man inte längre som en ostbåge, lite krokig men försöker känner att ryggen tar mindre skada ju mer upprätt man håller sig. Hoppas nu dom här veckorna framöver blir bra med läkningen känner det börjar klia och det är ju ett bra tecken !