Bröstförstoring sep 2016 - Aleris Plastikkirurggruppen - Stockholm * - Aliceruo

Eftersom jag haft stor nytta av att läsa alla era berättelser för att kunna förstå ungefär vad jag skulle vara med om så vill jag även dela med mig utav min egen!
Igår 13/9 så var det min tur, jag hade tappat ca 25 kg sedan i januari genom kost och träning och i och med det blivit av med mina stora fina bröst, så jag bestämde mig för att operera mig i och med min viktnedgång. Jag väger ca 55 kg nu och ca 80 kg i januari.

Jag fick min kallelse kl 7.00 på Aleris plastikkirurggruppen på Karolinska institutet i Stockholm och var där kl 6.30, min bästa vän körde in mig och jag var vrålhungrig och nervös, men relativt lugn eftersom jag träffat min kirurg 2 ggr innan samt hållet telefonkontakt regelbundet, hon var verkligen grym på att få mig känna mig i trygga händer.
När vi anlänt satte vi oss i väntrummet och vi var ensamma där, med undantag för personalen förstås!
Kl 7.00 fick jag skriva in mig i receptionen att jag hade anlänt och knappt hann jag tillbaka till väntrummet så steg där en kvinna i sjukhuskkäder och hälsade mig välkommen, jag kramade om min vän och hon fick gå. Jag och den läkarklädda kvinnan gick in i ett rum längre in i en korridor och där fanns tre sängar med viktväggar mellan, två fönster och skåp med nycklar i, riktigt trivsamt faktiskt, än så länge bara jag där!
Läkaren presenterade sig som en av mina två narkosläkare och vi gick igenom min hälsa och hon frågade saker som " blir du lätt åksjuk" och mer standard som " är du allergisk mot något" sedan sa hon att min kirurg snart kommer in för att rita på mig och gå genom det sista, hon visade mig sjukhusrocken, sockarna och morgonrocken och föreslog att jag skulle byta om och göra det lite hemtrevligt så länge, så jag bytte om, men lämnade operationsmössan och skoskydden till senare, jättemysiga sjukhuskkäder hade dom i alla fall!
Sedan la jag mig på sängen och kollade mobilen och då kom en annan ny patient in med sin narkosläkare, vi två skulle bli rumskompisar! Supergullig kvinna och efter hennes läkare gått låg vi och pratade om våran oro och bakgrund osv, 5 minuter senare kom min kirurg och nu var klockan ca 7.45, vi gick igenom storleken en sista gång och hon ritade och fotade, kände mig väldigt trygg. Kirurgen berättade att min andra narkosläkare strax kommer för att ge mig lite smärtstillande inför OP och lugnande, knappt hann hon säga det så var han där!
Då gick min kirurg till min rumskompis och dom gick genom samma procedur som vi nyss gjort, narkosläkaren dubbelkollade tidigare protokoll från idag och gav mig sedan medicin 4 tabletter och jag har väldigt lätt att svälja tabletter så behövde knappt något vatten!

När han gått hann jag och rumskompisen bara växla något ord så kom en sjuksyster och hämtade mig, men jag trodde bara vi skulle på toaletten så ryckte åt mig skoskydden som låg i OP mössan och fick med mig mössan då såklart, efter jag kissat så satte jag på mig mössan lite gulligt på skämt med flätorna hängandes utanför och då skrattade sjuksystern när hon ledde in mig i Läs: operationssalen!! Jag blev helt ställd för enligt mångas berättelser så måste man vänta flera timmar inför operation och här hade jag knappt väntat en timme!
" inget fusk nu" sa sjuksyrrorna och stoppade in mina flätor i mössan lite småleende.
Dom bad mig klä av mig rocken, morgonrocken och sockarna, trosorna fick jag behålla, sedan fick man som tur var täcke och värmedyna eftersom det var iskallt där inne, armarna fick ligga sträckta ut längs axelleden på två speciella armstöd och dom började med kanyler och sånt men då kunde jag inte titta så pratade med en sjuksyrra om min otroligt hela kille jag dejtar just nu och vi skrattade lite åt det, sedan kom dom med en gasmask och bad mig testa andas lite i den, " det här går bra det är ju bara luft" och sedan vaknade jag på uppvaket med ett tryck över bröstet och kanyl i armen och dropp och någon tryckgrej på ena fingret, en sjuksyster kom in och berättade att operationen gått väldigt bra och att jag ligger på uppvaket, hon gav mig lite vatten, smärtstillande i kanylen och sedan fick jag somna om, efter typ en timme vaknade jag igen och då var min rumskompis också på uppvaket, jag rullades ut och dom tvingade mig att gå och kissa eftersom när man fått narkos måste man tömma blåsan annars man man få problem med kisseriet i framtiden eller nått, kommer inte ihåg jag var så groggy, hehe!
Det gjorde ont som fan att ställa sig upp och jättesvårt att andas, men det gick bra, när jag kom tillbaka till min bår/ säng så frågade systern mig om jag ville se mina bröst men jag ville verkligen INTE det då! Var livrädd att det skulle göra asont eller att det skulle vara blodigt så jag avstod!
Sedan rullades jag in på mitt rum, fixade till min höj/sänkbara vårsånger, fick min nalle och sov i flera timmar med mer smärtstillande, vaknade av att min rumskompis låg och mumsade på fika men jag mådde illa av narkosen och ville inte ha något, men dom kom ändå med lite kaffe, ost och skinksmörgås och bubbelvatten och sa att jag inte behövde äta men att dom rekommenderar att jag smakar lite iaf, och jag medger att det var himmelskt att få i sig mat, illamåendet släppte direkt och kaffet var så gott, sedan sov jag flera timmar till, om vart annat vaknade vi i rummet och låg och pratade, sedan var jag ganska pigg vid 16 och då smsade jag min väninna som kom och hämtade mig 17, kirurgen kom in och gav mig typ sjukskrivningen, massa andra papper, skötselråd ( som vi även gick genom) medicinpapper om hur jag skulle äta medicinerna och alla återbesökstider, sedan kom en sjuksyster in och hjälpte mig packa, klä på mig och bräde ut min väska och där stor min vän och hon fick ta över! Vi åkte upp till den stora sjukhusdelen och hämtade ut alla recept, jag hade jätteont nu men det är ändå verkligen en hanterbar smärta, bältet fick jag knäppa bakom ryggen och bara ha den delen som går över benen, jag har dessutom ett sånt där tryckförband över sportbh'n som är skitjobbigt för det trycker så hårt.

Glömde lägga till att när sjuksystern var in sista gången när jag skulle byta om frågade jag om jag fick se och jag började gråta av lycka när jag såg mina bröst, såååå fina ( visst strutformade av svullnad) men såå fina, finaste jag sett och så proportionerliga till min kropp!

Nu är det ändå bara morgonen efter så jag kan inte berätta mer bu än att jag sov sittandes i soffan ( lägg er för gudsskull inte ner!!!) testade det och grät av smärta när jag skulle upp och jag är ingen piplisa direkt! ;)
Nu har jag nyss tagit mina morgonmediciner, det hjälper att ha stöd under benen och sitta i upprätt position för mig, då kan jag slappna av och sov ganska bra.
Min vän sov här och jag är så glad att jag inte kommer vara själv de kommande dagarna/ veckorna eftersom jag känner mig helt utmattad och har svårt att sätta mig upp, lyfta armarna och egentligen svårt med allt just nu, ta hjälp gott folk!

Kommer säkert uppdatera med mina för och efterbilder om en månad när jag får dom skickade till mig av kirurgen, om en vecka ska jag bara träffa en sjuksyster som ska se på brösten så hoppas vi allt ser bra ut!

Ta hand om er och hoppas min berättelse hjälper någon där ute!