Hej! Nu ska ni få höra min Opberättelse, förhoppningsvis kan jag lugna någon orolig därute =)

Jag och min sambo sov hos en vän i Norrköping, och 0645 gick jag upp och tog den sista Descutanduschen, satte lite emlakräm i armväcken (vilket INTE är lätt att göra själv I might add..) och tog 2 panodil och 2 voltaren ca 0710. Därefter åkte vi ner mot Linköping. Än i bilen var jag inte så nervös, hade dock sovit väldigt dåligt natten innan. Jag tror inte att jag fattade att jag faktiskt skulle göra det fortfarande.. Vi åkte och parkerade och var på hotellet typ 0805 (ca 5 min innan utsatt tid).

I väntrummet han jag bli rätt nervös.. Sen kom en sköterska som hette Thomas och frågade hur det kändes och sa att det var normalt att vara nervös.. Han var jättesnäll och lugn. Han ställde lite frågor om min sjukdomshistoria och gav mig en till panodil och en morfontablett (oxynorm) sedan fick jag gå och byta om och gå in i uppvakningssalen. Sedan satte Thomas in en kanyl i mitt armveck, kändes knappt ALLS! Och jag är sjukt stickrädd/känslig men emlan hjälpte nog och han var dessutom väldigt duktig. Sedan fick jag något penicillindropp. Thomas satt och pratade en stund och sedan kom dr Pär och skulle rita på mig. Det gick bra till en början men sedan började jag känna av morfinet och det var INTE kul.. jag blev illamående och jätteyr och fick lägga mig en stund och dricka lite vatten innan han kunde rita klart. (jag hoppas att det inte blev ojämt nu! hehe) När jag satte mig upp igen hade en annan kvinna kommit in som nyss blivit opererad, det värsta var att jag hörde hur hon grät.. Inte varför (smärta, lycka, lättnad att det var över?) Och sen slog morfinet till igen och Pär han precis rita klart innan jag var tvugen att lägga mig igen.

Jag han ligga en liten stund bara, sen kom morfinläkaren in och de körde in mig till en försal till op-salen. Thomas frågade om jag ville att han skulle följa med och det ville jag så kan förljde med in. Sedan fick jag gå några meter från min säng till den lilla op-sängen. Thomas sa att jag även själv skulle gå tillbaka från opsängen men att jag kanske inte skulle minnas det. Jan som narkosläkaren hette berättade att han ställt in narkosen helt efter mig så jag inte skulle få för mycket eller för lite. Han var också sjukt trevlig och allt kändes bra.. Sedan kände jag hur jag blev trött och sa något i stil med, nu somnar jag nog snart... Och sedan minns jag inte mer.

Sedan  vaknade jag upp i min säng igen på uppvakningen mitt emot en annan kvinna (hon som tidigare grät) sedan kom thomas in igen och sa att jag hade besök. (Kl var då 10.30 ungefär) Så kom mamma pappa och sambo in. Thomas frågade om jag ville ha macka, så jag fick en macka, lite saft och sedan kaffe. Jag mådde prima när jag vaknade jag vet att jag frös först ochfick massa handdukar men nu när jag tänker på det känns det rätt luddigt.. Jag frågade om jag själv gick till sängen men det hade jag tydligten inte gjort ;)

Anyway jag mådde hur bra som helst, inte ont, det spännde bara lite av all tejp.. Jag vågade inte titta på dem först mensåg ju att de fortfarande var spetsiga.. så jag HOPPAS att tubisarna släpper snaart.. Märkte också att mitt vä bröst fortfarande är större, som jag misstänkte var inte 25 cc nog att rätta till detta.. men men det kan vara svullnad också, svårt att säga än. Fick vänta ettt tag innan Pär var klar med nästa men strax innan 14 tror jag fick jag byta om och gå hem. Känndes väl liite skumt att gå, blev yr och så. Men annars var det ok. Någon egentlig smärta har jag fortfarande inte, känner mig stel efter att ha suttit länge och då gör det lite ont, men mest i ärren inte så mkt i brösten. Jag fick med mig morfintabletter men har som tur var inte behövt ta dem!! Har gått bra med panodil och voltaren bara och det känns sjukt bra! Brösten Spänner bara lite.. LÄNGTAR såå tills jag får ta bort undre tejpen o köpa en sportbh..(imorgon)  jag hoppas att brösten rundar till sig lite snabbare då. Pär sa innan han gick att mina bröst skulle runda till sig snabbt så det känns bra! =) Vi får väl se om det kommer krävas vårtgårdsplastig på höger, vänster der faktiskt rätt bra ut redan..

Jaja, ni får väl hålla tummarna för mig.. Än har jag inte velat lägga in bilder för man ser bara massa tejp.. men jag ska ta och ta en sådan bild och sedan en imorgon när tejpen åker av..

Någon som har koll förresten, hur lång tid tar det innan framför bröst läker? Innan de får sin rätta form menar jag? Vårtgården tar kanske lite tid innan den spänner ut sig men själva bröstformen..? Vad tror ni? Tacksam för svaaar! =D Hoppas jag kunnat lugna någon med kalla fötter där ute!

Kram på er alla occh tack för ert stöööd!