Bröstförstoring aug 2018 - Nordiska Kliniken - Stockholm Patrik Höijer - LAL

Efter ett par dygn av kraftig smärta och total oförmåga att skriva har jag idag återkommit till de levande och är nu redo att dela med mig av min operationsberättelse. Den skiljer sig nog inte så mycket från alla andras, men tänkte dela med mig lite av mina upplevelser från dagarna direkt efter också.

Den planerade dagen var den 14/8 kl 14.00 på Nordiska kliniken, kirurg Patrik Höijer. Allt påbörjades precis som för alla andra med sedvanlig descutandusch(kvällen innan samt på morgonen) och fasta. Eftersom jag hade operationstid på eftermiddagen ställde jag klockan tidigt för att hinna med frukost och kaffe och somnade sedan om. Jag är orolig för det mesta och tror i prinicp allitd att det värsta kommer hända så jag vågade inte lämna sängen på hela dagen i rädsla för att kontaminera mig efter duschen. Så efter en låååååång förmiddag i sängen slog kl äntligen 12.30 och det var dags att bege sig mot stockholm och kliniken. Självklart var det köer som resulterade i att jag fick springa från parkeringen för att inte bli på tok för sen, kom in precis 13.30 med andan i halsen och adrenalinet pumpande i hela kroppen. Väl där fick jag komma in och byta om direkt och därefter kom en sköterska och gav mig premedicinering. Väntan på att få träffa Patrik kändes som en evighet, men när jag tog fram telefonen hade det bara gått en kvart(antagligen adrenalinet som fick mig att uppleva varenda liten millisekund). Efter ca 20 min kom Patrik, frågade om jag hade några funderingar vilket jag inte hade. Hade valt 500cc och var riktigt nöjd med 3d bilderna. Han fotade, ritade massa fina sträck och krumilurer och därefter kom Anestesiläkaren Ove ganska direkt. Ove gick igenom hur narkosen skulle gå till, vilka läkemedel jag skulle få osv. Det enda jag var riktigt orolig över var illamåendet efteråt vilket jag upplevt förr, men han försäkrade om att han skulle ge mig allt han kunde för att förebygga det, vilket gjorde mig lugn. Sen var det dags att gå in till operationssalen, fick lägga mig på operationsborde/britsen, de tog ett blodtryck, satte en infart och sen var det dags att somna. Somnade på direkten och vaknade på uppvaksavdelningen med ett kraftig tryck över bröstet men ingen smärta, låg och funderade om detta kunde vara en hjärtinfarkt(hypokondriker som jag är), när det kom en trevlig sjuksköterska och försäkrade mig om att trycket var fullt normalt. Hon erbjöd dricka, sen världens finaste fikabricka och gav mig all information ang eftervård. Innan jag fick ringa min sambo för upphämtning följde hon dessutom mig till toaletten och när jag skulle gå hjälpte hon mig på med mina kläder. Eloge till all personal på denna klinik, vilket fantastiskt jobb de gör, så himla trevliga och proffsiga.

Första natten hemma var fruktansvärd, jag sov med öppet fönster och när jag skulle upp och kissa mitt i natten var det kallt i rummet. Det resulterade i att jag spännde hela överkroppen vilket utgjorde en så kraftig smärta att jag först tappade luften, sen fick hjärtlappning och slutligen kräktes. Proppade i mig oxynorm och kunde därefter somna om. Ett annat av de problem jag upplever är att jag inte kommer upp från liggande ställning. Mina magmuskler fungerar inte alls, och jag kan inte hjälpa till med armarna då de helt saknar kraft. Dagtid har smärtan varit hanterbar men natt två blev liknande första nattens upplevelser. Natt tre bullade jag upp med kuddar i sängen och sov sittandes vilket resulterade i en hel natts sömn för både mig och min sambo(som annars får hjälpa mig i och ur sängen). Thank God. Idag har jag inte behövt någon extra smärtis förutom 1 g alvedon vid ett tillfälle.

Jag är så himla nöjd med hela min upplevelse från konsultation till operationsdag. Återbesöket sker först den 28/8 men känner mig inte orolig att de ska göra mig besviken.