Du är bara sövd så länge som op tar. För bara bröstförstoring är det ca 1h. Mer för lyft såklart men du har en person som enbart övervakar dig, du har inget att oroa dig för!

Op-dagen var pirrig såklart, men personalen gjorde att det både blev en rolig och supertrygg upplevelse.
Bara positiva känslor efter upplevelsen. Har även skrivit en op-berättelse och tror att om du går in på just operationsberättelser så kan du filtrera på Proforma och få en ännu bredare uppfattning genom att läsa fleras.

När jag blev sövd var det bara narkosläkaren och en op-sköterska i rummet, så lugnt och skönt. Har opererats en gång tidigare på vanligt sjukhus och där var det 5-6 personer och en sån stressig stämning att jag kände mig stirrig och orolig även om personalen även där var bra.
Och de klappade en på armen och kinden och pratade lugnt och var så fruktansvärt gulliga. De är ju såklart vana vid att man är nervös för operation och narkos och är riktiga proffs på att avhjälpa just det.

Innebär inte struma en förstorad sköldkörtel? Det skulle väl kunna vara så att man bara vill vara säker på att du återfår fullt medvetande om och kontroll över din andning själv innan man slutar övervaka helt, om det är så att andningsvägarna hos dig är lite trängre än hos genomsnittet?  

Om jag skulle våga mig på en kvalificerad gissning, tror jag inte där finns något som gör att du slutar med själva andningen, men däremot att du inte vaknar till om det blir för trångt i luftvägarna så du inte får ner den mängd luft du behöver, jämför t ex sömnapné. Det borde ju höras ganska tydligt och kan förmodligen lätt avhjälpas om någon har koll på dig, med en ändrad ställning eller huvudposition, tills dess du är såpass vaken att du själv justerar huvudet om du behöver det för att få nog med luft. Men övervaknde personal kan ju ingripa eller bara finnas där också för att du aldrig ska behöva uppleva otrygghet eller andnöd utan snabbt få t ex extra syre att andas om det känns ansträngt, så att ett mindre luftflöde ändå blir tillräckligt.