Bröstförstoring, Bröstlyft jun 2019 - Estetiska Institutet Magnus Kjelsberg - MDS

Det har gått en vecka nu sedan jag var på Nordiska Kliniken och gjorde en bröstförstoring samt lyft.
Jag skulle vara där 30 min innan op, kl 08:00.
Kvällen innan var jag jätte nervös och städade hela hemmet så att jag skulle kunna komma hem och bara vila och göra ingenting. Bytte lakan, tog fram rena sov kläder, rena kläder till op dagen och duschade med Hibiscrub, det sista jag gjorde innan jag gick och la mig.

När klockan ringde 06:00 klev jag raskt och förväntansfullt upp. I vanliga fall är jag en snoozare.
Gick på toaletten och sen drack jag ett stort glas vatten. Man får dricka klara drycker fram till 2 timmar innan narkos. Hade varit fastande sedan ca kl. 19:00 kvällen innan.
Duschade igen, på morgonen med hibiscrub som får hela dig att känna dig som en svinto boll.

Fick skjuts till kliniken och var framme redan 07:15. Nu var jag jätte nervös!!!
Blev varm emottagen, hänvisad till ett litet rum där jag skulle byta om. Rummet var avsett för just mig och jag hade blivit tilldelad ett skåp för mina kläder och saker.
Endast trosor fick jag behålla och krypa in i en morgonrock och ett par tofflor. Det lilla rummet jag väntade i var ganska kallt, utrustat med två stolar, ett litet bord och tv med appel tv så jag satt och tittade på Netflix medans jag väntade på vidare instruktioner.
Först kom en sköterska med mediciner och ett litet glas med vatten. Hon förklarade vad allt var till och vad som skulle hända härnäst.
Nästa besök var Narkosläkaren. Även han väldigt informatiov och vi gick igenom min hälsodeklaration ordentligt.
Till sist som kom Magnus och hämtade mig. Vi gick in till hans kontor där vi gick igenom val av implatat och storlek. Jag fick åter titta på 3-D bilderna och bekräfta att vi är överens. Han tog foton och ritade på mig.
Sen fick jag åter sätta mig i det lilla rummet, tills jag blev hämtad av narkosläkaren.

I op rummet fick jag lägga mig på en "brits", och en nål skulle sättas. Vilket gick både fort och smärtfritt. I vanliga fall är jag svår stucken, men han var jätte duktig och som sagt det gick väldigt smidigt.
Under tiden rummet fylldes på med människor ökade nervositeten och jag sa detta högt, varpå narkos läkaren sa att jag kunde få pyttelite narkos bara för att stilla och lugna mig, eftersom lugnande inte skulle hinna verka innan det var dax. Men, jag somnade på en gång. Minns hur jag blev dåsig, och poff väcktes jag och låg på uppvaket.

Jag mådde bra, ingen smärta mer än ett tryck över bröstet och ömhet. Det snurrade ordentligt i huvudet och man försäkrade mig om att allt gått bra. Frågade hur jag mådde, om jag var illamående eller hade ont. Hade vare sig ont eller var illamående.
Sköterskan frågade om jag ville att hon skulle hämta min mobil och frågade även om jag fördrog kaffe eller te.
Snabbt gick det och hade både mobil och en lyxbricka med allt möjligt gott på inom loppet av 10 minuter.

Njöt av min frukostbricka och sov till och från under hela tiden jag var där, till jag blev hämtad. Alla var väldigt omtänksamma och omhändertagande under hela vistelsen och även Magnus var förbi, för att berätta att allt gått bra, att han var nöjd med resultatet och hoppades att jag också skulle bli det.

Väl hemma sov jag bort hela kvällen och natten, enda gången jag vaknade var när medicinen skulle tas. Den natten fick jag även fylla på med snabbverkande morfin.

Dag två, sov jag också bort. Piggnade till framåt kvällen och mina två närmaste vänner kom på besök. Hade fortfarande inte ont, men träningsvärk from hell i brösten, kunde knappt lyfta armarna, och sova fick jag göra i halvsittande position, då det var svårt att ta sig upp om jag väl hamnat på rygg. Denna kväll, och även på natten fick jag fylla på med snabbverkande morfin.

Dag tre, ÖMT!!!! Ännu ingen smärta men ömt. Spännbandet som sitter över spänner inte bara över brösten, utan även ryggen tar stryk.

Dag fyra. Duschdag. Fick ta bort förbanden och duscha av mig. Kirurgtejpen skulle sitta kvar och jag skulle torka tejpen med hårfön innan jag satte på specialbh:n. Guuud så skönt det var att lätta på trycket från BH:n och spännbandet. Brösten är svullna och stenhårda. Blåmärkena börjar bli riktigt blå och ömmar.
Höll mig vaken hela dagen, men var trött, utmattad av trycket. Första dagen utan morfin, och behövde heller ingen till natten.

Dag fem, midsommarafton. Var iväg på firande och klarade mig bra med endast Alvedon Fortum, på dom fasta tiderna, 4 ggr om dagen. Eftersom jag var vaken och hade hållit igång så tog jag en femte dos med Alvedon inför natten och jag klarade mig bra på det.
Sen dess tar jag bara antibiotika och Alvedon. Smärtan är överkomlig och har inte haft ont mer än att det är som en extrem träningsvärk. Ömmar gör det såklart men inte mer än så.

Idag dag sju, så har jag t o m klarat av lite enklare hushållssysslor och tänkte åka till jobbet imorgon.
På morgonen är det värst, när man precis vaknat, legat still en hel natt och är stel. Men så snart jag kommit upp ur sängen och varit igång en stund så lättar det.

Om ytterligare sju dagar ska jag på återbesök, vilket vi bokade in tillsammans medans jag ännu var på kliniken.

Hoppas att min berättelse hjälp någon där ute.