Bröstförminskning jan 2017 - Victoriakliniken - Saltsjöbaden Charles Randquist - anonym

Då var det äntligen min tur att få dela med mig av Min operations upplevelse!

Dagen innan snurrade alla tankarna runt i huvudet. Det var ingen direkt höjdare att jobba då inte. Det var mycket att tänka på, förberedelser, hade man allting, vad ska jag ha med mig. Och när jag väl hade bäddat nytt i sängen, duschat med descutan svampen och lagt mig för att sova, då kom oron inför operationen och tiden efter. Så den natten blev det nog inte mer än 2 timmars sömn.

Och på operations dagen så vaknade man ju självklart 20 minuter senare, då jag konstigt nog inte vaknade av alarmet. Det var bara till att slänga sig ur sängen och in i duschen för nästa rengöring med descutan svampen. Roligt nog hade telefonen börjat krångla dagarna innan så att den laddade ur sig när man satte den på laddning. Så fick packa ner en gammal extra telefon och extra underhållning. När allt var packat och klart, var det bara slöpotatisen till fästman som skulle upp ur sängen också. Med honom ur sängen satt jag och läste igenom förberedelsepapperna gång, på gång för att inte börja tveka sen på vägen in om man glömt att göra någonting.

Bilresan på vägen dit var ganska lugn, hade fortfarande inte smällt riktigt än vart jag var på väg och vad det var jag skulle göra.

Inskrivningen var vid 07:00, men var där 30 min tidigare då det var lite svårt att tima ända från Enköping. Men väl framme sa jag hejdå till fästmannen och togs emot av en sköterska som förklarade lite om hur dagen skulle se ut och visade mig till min säng på uppvaket där jag fick byta om till en stor linne skjorta, ett par strumpor och en morgonrock. det jag fick behålla på mig av mina egna kläder, var mina trosor.

Jag var först på plats, sedan så ramlade resterande patienter in fram till 7 tiden. Vi var sammanlagt 8 stycken "damer" var av jag hade sista operationen då den skulle ta längst tid.

Väntan var jobbig. Jag var även sist in till Charles för att fotografera och klottras på.

Medans jag låg i min säng och försökte underhålla mig på bästa sätt och hålla tankarna på annat, hörde man sköterskorna gå in och förbereda de första med dropp och tabletter.

Jag försökte hålla kontakt med omvärlden, men var väldigt svårt då jag fick varva mellan mina telefoner.

Efter en, vad det kändes som, evighetsväntan, fick jag min "frukost". Väldigt passande då jag började bli riktigt hungrig. Tiden gick och tillslut försökte jag sova och efter att ha vridit på sig ett x antal gånger så lyckades jag sova i en timma i alla fall. Strax därpå , vid 3 tiden, fick jag mina tabletter och vila lite innan min tur. Sedan passade jag gå på toa innan jag väl klev in i operationssalen. Jag la mig ner och de tog min puls, satte på mig ekg och sprutade in bl.a smärtstillande i armen på mig, sedan vart jag borta.

När jag vaknade på uppvaket kändes det som att jag var stup full! Trött, snurrig och mådde illa. De kollade hur brösten såg ut och drog på mig en sport bh efter lite flaxande av armar, fick antibiotika och somnade sedan om igen. Sen väckte de mig och ville att jag skulle sätta mig upp och dricka något. Jag pimplade i mig ett halvt glas vatten, ett glas äppeljuice och ett glas nyponsoppa. vid 6 tiden fick jag sätta mig i en rullstol och de körde ner mig till mitt rum där jag 10 sec senare spydde jag och illamåendet försvann tack och lov och kom inte tillbaka. Jag fick lägga mig och de sprutade in smärtstillande i min arm och serverade mig sedan yoghurt, ost och skink smörgås och ett glas äppel juice. Efter att jag fått all information för kvällen ringde jag upp mamma och sedan fästmannen. Strax efter att jag ätit och kollat lite på tv somnade jag och sov igenom hela natten.

Allt gick toppen och de var imponerade över min snabba återhämtning. För min del, kvällen efter operationen, hade jag inte nå direkt ont, utan lite mer som ett påfrestande tryck över bröstet, illamåendet försvann som sagt och var inte speciellt trött. Nu 3 dagar efter operationen så tycker jag att de ser bra ut, ibland kan det sticka eller kittla till lite vid snitten. Jobbigaste är ångvälten som står på bröstet vilket gör det jobbigt att andas och stå rak i ryggen. Men i övrigt så mår jag toppen! Alla på Victoriakliniken har varit helt underbara och super goa! Jag är super nöjd. :)