Bröstförstoring jan 2017 - Specialistkliniken - se Akedemikliniken - Göteborg Hans Mark - Chrystal

"Vaknat sissådär 15-20 ggr inatt. Klockan ringer om 1 h och jag har varit redo att gå upp länge nu.. Men jag drar ut på det. Kanske lyckas jag somna om en gång till. Det vore bra. Hungern börjar krypa fram. 04.00 var sista gången jag fick äta. Jag stod över. Jag sov. Tror jag..

Jag ska duscha med det där medlet, precis som jag gjorde igår innan jag lade mig mellan de nytvättade lakanen. Rena kläder ligger på byrån. Ingen BH. Jag vill inte ha några fula märken på kroppen på mina "före-bilder". Dessutom behöver jag knappt använda BH. Jo, för utseendet, illusionen att jag har bröst och att de sitter där de "ska". Vilken förvandling jag ska genomgå! Gick runt i flera timmar igår, med 2,5 dl bulgur i varje kupa i sporttoppen. Min man märkte inte ens att något "såg konstigt ut". Det såg så naturligt ut. Jag tyckte jag såg större ut, lite tjock. "-Inte mer än vanligt", svarade han med glimten i ögat. Och nej.. Det var snarare när jag tog ut iläggen och in vlk vid revbenskanten åter stod längre ut än mitt bröst. Det var först då det såg onaturligt ut. Jag har vant mig vid min bild i spegeln. Tycker om mig själv, men oj vilken skillnad att plötsligt ha bröst. Jag ser fram emot i sommar! När bikinin åker på. Då ska jag njuta i fulla drag! Näpp försöka sova lite kanske.."

 

"Funkade sådär.. Gick upp 20 min innan klockan ringde. Blev klar med dusch osv 40 min innan jag behövde. Sitter nu här och väntar på att klockan ska bli 09:30. Då är det dags att åka. Kommer ändå vara på Specialistkliniken före 10. Jag gillar att vara i god tid! 

Kom fram 20 min till godo. Nu början väntan. Är inte alls så nervös än. Fast nu när jag skriver meningen så börjar kittlingarna i magen tillta. Insåg just att Hans strax ska skära i mina bröst. Hahaaa.. snacka om mysko. Inte tagit in detta faktum än. Undrar om jag hinner bli ordentligt medveten alls förän det är klart. Har hört att jag får lugnande tabletter. Ska bli intressant att uppleva effekten av dessa. Och narkosen. Har jag aldrig upplevt. Kommer få många fler erfarenheter idag..=) Fråan är om jag borde försöka bajsa innan ingreppet? Ligga där och behöva gå på toa.. Fick mensen i morse. Typiskt! Lär ju inte lida av menssmärtor iaf. Smärta ja.. Undrar hur ont det kommer göra. Har jag hög smärttröskel? Det återstår att se.."

 

Jag blev inkallad till Hans Mark, min man följde med. Vi gick igenom alla risker igen och kom fram till stlk och form på inlägget. Jag fick svälja en hel hög med tabletter och sedan var det dags att träffa narkosläkaren. Han frågade om allergier osv och förklarade ingående hur narkosen skulle gå till.. Jag fick gång på gång frågan om jag undrade något och de var väldigt noga med att det inte skulle finnas några frågetecken eller funderingar kvar. 

Nu fick min man lämna mig och jag gick med narkosläkaren och bytte om eller snarare klädde av mig. Jag blev inledd i operationssalen, fick lägga mig på en brits med en värmefilt över mig. Under hela denna perioden var jag inte det minsta lilla uns av nervös. Helt lugn verkligen. Tills de skulle sätta nålen i armen. Jag gillar inte nålar. Jag nämnde detta och narkosläkaren började klappa min hand på andra sidan och pratade med mig. Kändes lite mysko. För såå nervös var jag inte över nålen.. Bara lite obehagligt lixom.. Men better safe than sorry I guess.. De frågade om jag kände av det lugnande medlet än, vilket jag inte gjorde.. "-Tror jag inte iaf..." "-Du märker tydligt när du känner av det.." Och några sekunder efteråt blev jag hög.. Hahaaa.. "-Okey.. där kom det igång".. Sedan dröjjde det inte många sekundrar innan de sa de gav mig narkosen och vipps så var jag borta..

Vaknade till flera timmar senare och hade flera snälla sköterskor som passade upp på mig. Jag hade stora problem att vakna ur narkosen. Jag var så sjuuuukt trött.. Så trött så jag orkade inte ens andas djupa andetag.. Flämt-andades.. Somnade om och somnade om och höll på så flera timmar. De ville jag skulle äta lite så jag fick yoghurt, smörgås och juice, men jag tog en liten sked yoghurt och mådde bara illa.. Fick lite syrgas i 2 omgångar för att bli av med illamåendet. Även stolpiller mot illamående och smärta..

Fast smärta hade jag inte så mycket problem med alls.. Hon frågade mig flera gånger om jag hade ont, men jag sa att nej.. det spänner lite, men annars är det lugnt..

Till slut piggnade jag till lite. Fick i mig hälften av maten iaf och tog mig mod till att gå på toa.. Sedan kändes det bra.. Då var klockan 20.00.. (Operationen var klar vid 11-snåret)

 

Jag fick på mig mina kläder, ringde min man och åkte hem.. Fick med mig en massa tabletter som jag har knaprat flitigt..

Igår var jag på återbesök (2 dgr efter op) och fick av mig förbanden. Det gjorde läskigt ont! Tabletterna har tagit det mesta av smärtan och min man har agerat uppassare så jag knappt behöver fresta på stygn osv., men det är grymt jobbigt!

Ryggen krampar nästan för jag inte kan slappna av ordentligt.. Speciellt på natten.. Varje gång jag ska resa mig eller lägga mig gör det jävligt ont i stygnen. Har en sådan där sele nu som trycker ned brösten och den känns av den oxå..

Jag har haft turen att inte behöva vara själv. Fast idag släppte jag iväg stackarn på snowboardåkning med sina polare.. Men det ska nog gå bra..

Lite smärta har väl ingen dött av?

 

Skämt å sido så ska det väl bli bättre för varje dag nu och det hoppas jag för imorgon ska vi iväg och fira jul och sedan blir det nattåg upp till fjällen.. Bra planering på den du.. ;)

 

Det var min operationsberättelse..

 

Jag vill avsluta med lite historik om mig.. Jag vägde en bra bit över 100 kg och gick ned nästan 50 kg.. Mina bröst försvann.. Ville vänta på att kroppen skulle få chans att ställa om sig själv, men nu har jag varit normalviktig i 4 år och det blev inte bättre, så.. tadaaa.. operation!

 

/Chrystal