Bröstförstoring mar 2013 - Proforma Clinic - Stockholm Örjan Gribbe - Tj123
Allt började när jag var 11-12 år, när mina bröst började växa upptäckte vi att min bröstkorg är missbildad. Jag har sk. Fågelbröst så bröstkorgen buktar ut. När jag var 15 sa jag att om jag inte får bröst och om dom inte kan operera bort "knölen" så kommer jag att operera mina bröst. Två operationer senare hade jag fortfarande en ganska stor knöl kvar.
Därför har syftet med min operation varit att få ett par bröst som skulle ta bort fokus på knölen. (Har bilder på min sida så ni kan förstå vad jag pratar om) när jag varit på gymmet med sport bh har man t.ex bara sett en stor knöl, med ett par bröst skulle detta döljas tänkte jag. Därför har detta varit så mycket mer än bara att få ett par bröst. Jag hade räknat med att knölen skulle se precis likadan ut men att just fokus skulle dras till brösten och att brösten skulle göra så att man inte såg knölen i kläder men jag hade fel. Resultatet vart ett resultat jag inte ens vågat drömma om!
Jag bestämde mig att nu ska det ske! Bokade en tid på akademikliniken och träffade en sköterska 1/3. Kände mig inte helt bekväm, hon föreslog droppformade men jag har alltid varit mer inne på runda. Hon sa att det skulle se konstigt ut med runda på min bröstkorg. Bröstkorgen bukar även ut mer på vänster men hon nämnde ingenting om det. Var lite besviken när jag for därifrån och ringde efter en timme till Proforma. Bokade en tid till 11/3 hos Örjan. Tog ett par dagar och jag ringde till dom underbara receptionisterna och bokade op. Jag ska nämligen gifta mig och sen resa till Dubai så det var nu denna vecka eller i höst. Jag bokade op till 14/3. Fick tillåtelse att boka av op efter konsultationen om jag inte kände 100 för Örjan och då även slippa den kostnaden som man behöver betala om man bokar av senare än en vecka innan. Jag förklarade nämligen läget med bröllop och allt och hon i receptionen sa att hon gjorde ett undantag då hon förstod att jag var stressad osv inför bröllopet men att jag ju såklart inte skule operera mig om jag inte kände mig hundra. Vart så himla glad och lättad.
Kom till proforma i måndags och var spänd. Örjan kom och hämtade mig och jag gillade honom direkt. Han sa direkt att jag behövde olika storlekar då bröstkorgen är sned och jag vart förvånad över att hon på AK inte ens nämnt det. Han förklarade hur jag skulle tänka och vi hittade dom perfekta implantaten men fick testa större som jag tyckte var bra men på gränsen till för stora. Han sa att det var det han ville höra. Att kroppen sväljer lite och att detta då skulle bli perfekt. Jag kände att jag litar på honom!
Han var noga med att brösten skulle passa till min ganska smala midja, min vältränade kropp, min svank och rumpa. Han tog liksom med hela kroppen i utprovningen vilket kändes bra! Jag förklarade min rädsla för att se tjock ut med stora bröst och han sa att vi inte var uppe i dom storlekarna men han förstod mig och frågade om jag kände mig tjock osv när vi testade.
Han skämtade och var lättsam, inte alls arrogant som vissa sagt.
Vi berstämde att op skulle ske på torsdagen. Jag gick dessa dagar och var orolig över att dom var för stora men tänkte hela tiden på det Örjan sagt. Bestämde mig för att lita på honom och på min egen magkänslan och valde att jag inte skulle be om att få testa om på op-dagen. Jag skulle helt enkelt lita på att vi tagit rätt beslut.
Jag älskar att bli sövd och var därför inte rädd. Kom dit och var vrålhungrig i torsdags, fick byta om till morgonrock och tofflor med endast trosor under och fylla i papper. Han kom in och såg att jag hade med min rubiks kub och började fråga om den, om jag kunde lösa den och vad min tid var. Jag sa 1.48min och han var imponerad och sa att han ville se mig göra den någon gång. Han var väldigt lättsam, skämtade och började rita på mig. Han tog sig verkligen tid att känna och titta på min något speciella bröstkorg och tänkte fram och tillbaka hur han skulle uppnå bära resultat. Kändes återigen otroligt tryggt!
Väntade 1,5h och fick en kopp med tabletter och fick kissa och gå till operationssalen. Där var det två helt fantastiska narkosläkare/sköterskor som sövde mig. Kanylen ville som vanligt inte ta i armen så vi fick sätta i handen istället. Vart nedbäddad så fint och fick lugnande i handen och sen sov jag.
Vaknade upp 2h senare utan smärta pigg som tusan. Var säker på att ingen hade opererat mig för jag mådde så bra! Haha. Frös och fick en värmefilt. Var så pigg så jag fick inom 10 min komma till mitt rum där jag direkt fick gå upp och kissa. Har väldigt lågt blodtryck och fick yrsel som höll i sig under kvällen, här även låg puls, ca 47 slag i minuten så därför blir jag lätt yr annars också.
Örjan kom in och berättade att allt gått bra men att min högra muskel är försvagad tack vare min missbildning. Måste därför ha en bandagerulle mellan brösten som trycker mot höger för att implantatet inte ska glida mot mitten. Han gick mot dörren, vände sig om och sa: 1,48 alltså? och gick. haha. Fick cola och smörgåsar. Hade endast ont en stund på kvällen och bad då om smärtstillande av en snorkig sköterska. Hon sa att hon hade 12 tjejer med lika ont och att jag fick vänta! Visst tänkte jag, jag ska såklart vänta på min tur. Låg och vred mig av smärta då rullen trycker ordentligt på muskeln och efter dryga två timmar kände jag att jag måste få medicin och då hade sköterskan glömt mig och gått hem. Ångrar att jag inte sa till innan men jag ville inte "störa". Hur jag nu kunde tänka så.
Är jättenöjd med all personal förutom någon sköterska, kände mig i vägen men det är hennes jobb att ta hand om mig?
Fick besök, fick mat och var uppe och knatade en hel del. Sov nästan ingenting alls.
Dagen efter hade jag fortfarande inte ont. Alla sa att jag såg så pigg ut osv. Träffade några gulliga tjejer vid frukostvagnen och då kom nattskötaren och skulle ta min kanyl. Han satte bomull och tejp och så står jag och häller upp juice och känner att jag vart yr, jättesnabbt och då säger en av tjejerna: du blöder!! Och det rann blod ner på golvet och på morgonrocken från min hand. Tjejen och en annan tjej, båda nyopererade agerade blixtsnabbt och ledde mig in på enas rum och la mig ner. Var på sekunden att jag inte svimmade, tack tjejer om ni läser detta!
Förutom det mådde jag kanon.
Örjan ville visa hur jag ska göra med rullen så jag fick vänta på honom medan tjej efter tjej for hem. Han kom in precis när jag satt och klockade mig själv med kuben och bad om ursäkt att han störde mitt i. En sköterska kom och då berättade Örjan att jag sagt att jag kan lösa den och krävde att få se, han sa till sköterskan att stänga dörren och sen ville båda två blanda innan an tog min mobil för att klocka mig. Vart skitnervös och var skakig pga medicin men klarade den på 2.13 iaf. Dom var mycket nöjda som fått se och Örjan bad mig fortsätta med den då det håller musklerna igång.
Återigen kände jag att jag hade väldigt god kontakt med Örjan.
Dags att skrivas ut. Han sa att jag var så pigg så jag skulle antagligen klara mig på bara Alvedon. Satt i receptionen och pratade med några tjejer. Fick latte och cola och hade det mysigt. Pappa kom sen och hämtade mig. Ingen smärta alls! Så himla skönt. Inte ens stel.
Kom hem och drog av mig min bh. Inser att jag inte kunde varit mer nöjd med storleken. Örjan hade haft rätt!
Men det största av allt. Min missbildning. Den syns knappt! Implantatet ligger precis över knölen så man ser den bara lite lite undertill, inget som syns om du inte kollar noga och et om att den funnits och jag har gråtit av lycka pga av det. Jag hade inte ens kunnat drömma om detta resultat. Något jag mått dåligt över i 10 år finns knappt längre kvar. Det är så himla stort för mig! Min familj säger att det strålar om mig just för att dom ser att jag är så lycklig.
Har varit smärtfri tills idag när jag vaknade. Har knappt sovit sen op och slutade med tradolan efter Örjan bett mig. Skickade mail tidigt igår morse(lördag) och fick svar inom ett par timmar. Har bara ont nu där bandagerullen trycker och har tagit annat smärtstillande jag iaf kan sova på. Hade jag inte haft rullen hade jag nog inte haft ont alls. Är väldigt smärttålig och jämför såklart med mina tidigare operationer i bröstkorgen och detta är ingenting i jämförelse.
Mår som sagt annars oförskämt bra. Jag älskar mina nya bröst och jag känner verkligen att jag inte kunnat få ett bättre resultat och det är så himla stort för mig att min knöl inte syns. Därför har detta varit så mycket mer för mig än bara en bröstoperation. Jag ser helt plötsligt normal ut! Smärtan jag känner idag är värd varenda sekund.
Är väldigt svullen om magen, ser nästan ut att vara gravid men det går nog över snart!
Jag kommer alltid att vara Örjan mycket tacksam över detta!
Åh vad toligt att det gick så bra och smärtfritt och att du blev så nöjd! :)
Jag var också hos Örjan 11/3 :) ska opas den 26/6, då jag valt att göra detta under min semester och inte behöva bli sjukskriven. Men jag/vi fick också ett Väldigt fint intryck av Örjan kch jag ser fram emot Op :)
Dock är jag livrädd för både narkos, samt smärtan sen :/ kommer göra både lyft och förstoring..
Hoppas allt fortsätter bra för dig :)
//M
Förklara att du är rädd för narkosen så kommer dom att förklara allt dom gör osv. Dom var mycket skickliga! Min smidigaste narkos någonsin faktiskt. Angående smärtan, försök under smärtan att tänka på anledningen till att du har ont. Det gör det så himla mycket lättare! Det är värt smärtan. Du kommer antagligen att få ett skitsnyggt resultat med Örjan. Det känns som om han verkligen kan sin sak!