Näsplastik feb 2014 - KKAB - Kosmetisk Kirurgi AB - Jönköping Ivan Letterfors - LiliA

Här kommer min opberättelse!

Har gjort en total näsplastik, alltså sänkt näsryggen (en hel del. hade en väldigt stor näsa), förminskat tippen och näsvingarna och dragit in dom.

Dagen börjar med att jag tar min sista descutan-dusch och gör mig iordning. Tar bussen till kliniken och är framme vid 10:00, där blir jag visad till mitt rum på direkten och jag får byta om till en fluffig morgonrock och krypa ner under täcket. Är lite nervös och skakar en smula men det lägger sig ganska snart. Jag får fylla i en blankett om vilka sjukdomar jag har/haft eller har anlag för osv.

Efter det får jag gå in och träffa läkaren som ska utföra ingreppet, han hälsar vänligt och stämmer av vad det var vi kom överens om under konsultationen och att vi är inne på samma spår. Målar lite fina streck på näsan och visar mig tillbaka till rummet.

Sedan kommer en sköterska in och sätter på mig mitt id-armband, ger mig några panodil och lugnande tabletter, sätter en pvk och hänger på ett dropp och säger att jag kommer opereras lite senare på eftermiddagen så jag får ta det lugnt sålänge.

Sitter och kollar facebook och pratar med några kompisar under tiden, mår himla gott tack vare dom lugnande tabletterna. Jag slumrar till en liten stund och blir väckt runt 14-15 när det är dags. Jag hann tänka lite snabbt att dom lugnande tabletterna måste ha slutat verka för att det ändå har gått några timmar sedan jag fick dem för jag kände mig mer klar i huvudet nu. Men jag behöll lugnet och var bara glad att jag äntligen skulle göra den här operationen som jag längtat efter i närmare 15 år.

Jag får gå till operationssalen som ligger intill mitt rum och hoppar upp på operationsbordet, narkosläkaren är mycket trevlig och pratar om sport, bäddar om mig med täcken och kuddar och frågar om jag ligger bra. Han säger att han sprutar in en större mängd smärtstillande som kommer göra att det snurrar till. I samma ögonblick kommer en till man in i salen och hälsar och jag hinner knappt uppfatta hans namn innan det snurrar till utav bara helskotta, då hinner jag  bara säga "jag hänger inte med alls nu haha, det känns som jag åker karusell" och fnissar lite. Sedan får jag masken över munnen, dom säger sov så gott och jag slocknar.

På uppvaket vet jag knappt vem jag är, får hjälp till mitt rum och slocknar åter. Vaknar vart 10:e minut i 2-3 timmar med en fruktansvärd halsont och blir ledsen varje gång jag ser att det bara gått 10 minuter till, för varje gång jag vaknar känns det som att jag varit borta i en evighet.

Efter ett par timmar (ca 18:00) kommer en sköterska in och ska ta bort tamponaderna, det gör inte ont men var väldigt obehagligt, tillräckligt för att jag skulle börja kräkas. Men det var bara skönt att få ut allt blod som runnit ner i halsen under operationen. Efteråt kändes det jättebra. Jag somnar igen och vaknar inte förrän 4 timmar senare, klarvaken och hur pigg som helst, utan någon som helst smärta.

Jag får ligga kvar över natten eftersom jag opererades så sent. Eftersom jag sovit några timmar på förkvällen så är jag klarvaken vid 22-tiden. Ringer min pojkvän och min mamma men orkar inte prata så länge pga halsen.

Sen ligger jag vaken några timmar, går på toaletten som blir ett litet projekt i mörkret med dropp-påsen, blir lite yr och svimmig efter att ha legat ner i typ 24h men inget illamående.

På morgonen får jag lite penicillin, frukost, en tid för återbesök och åker sedan hem.

Nu 2 dagar senare mår jag helt okej, känner mig fortfarande lite risig i halsen och det rinner ur näsan vilket är lite besvärligt. Det kan svida lite i stygnen men inte värre än så är det (förutom att ansiktet ser ut som roadkill) :)