Berättade för mamma - besviken

Jo, skulle berätta för min mamma att jag ska opa mig.

Hon är en 'Har man inget snällt att säga så säger man inget alls'-person. Jag visste att hon inte skulle bli överlycklig men förväntade mig ett 'Oj, jaha' och lite följdfrågor om ingreppet ungefär... NOPE

Fick ett äcklat 'NÄÄ-ÄÄÄ! VARFÖR DÅ?!'

Jag tappa tråden helt av hennes reagerande: 'öhm.. för att jag vill ha tillbaka mitt självförtroende som jag hade innan jagblev gravid..'

Mamma: men skojar du? Du har jättefina bröst, så illa kan dem inte ha blivit! (hon har aldrig sett dem inte äns i tonåren då jag bodde hos min Pappa) 

jag: Det tycker inte jag. Och jag mår jättedåligt över det och jag är glad att jag har möjligheten att fixa det.

mamma: ...Fatta vad du kan resa för dem pengarna!

jag: jaa så kan jag gå på stränderna och skämmas och få ännu sämre självförtroende än vad jag redan har.

mamma: men sluta nu, du ska inte skämmas. Du kan vel bara acceptera den du är. Herregud. Vad säger Micke om det här? (Min man) 

jag: han är jätteglad för min skull. Att jag vågar göra nått för mig som kommer få mig att tycka om mig själv igen! (Visar att jag börjar bli irriterad)

Mamma: ja du är ju vuxen och gör som du vill. Jag tycker det är onödigt.

Jag: jag vill inte ha din tillåtelse jag tänkte bara att du kanske ville veta......

Så gick det för mig.. Jag kände mig jätteledsen efteråt och sviken på nått sätt, tyckte ändå att hon kunde vara lite glad för min skull för hon såg ju hur glad jag var när jag berättade det. Det här var i söndags, träffade henne idag igen och tänkte att hon hunnit smälta det lite. När det kom på tal fick jag ' Men herregud ska du VERKLIGEN göra det!?' Och så  började vi om samma samtal igen. Suck aja jag är överlycklig för mina kommande boobisar i alla fall!

Ville nog bara skriva av mig lite.. hur har det gått för er? Vem har reagerat värst? Kraaam på er underbara!