Bröstförstoring jun 2014 - Citadellkliniken - Landskrona Peter Cosmo - Sniska
Då kan jag dela med mig av min dag på citadellkliniken!
Vaknade vid 8 ungefär, hoppade in och duschade håret framförallt, eftersom jag skulle vara invalid nån vecka efter operationen så ville ha fräscht hår så länge jag kunde iaf :-P jag tar på mig kläder som är lätta att komma in i.
Vid 10 kommer min vän och hennes kille och hämtar mig, vi kör till Landskrona. Vi är framme ungefär kvart i 11. Fick sitta och vänta en stund i väntrummet..jag var självklart jättenervös! Som på nålar verkligen..
Halv 12 kommer en sköterska och hämtar mig som ska göra mig iordning för operation, med kanyl tvätt och bh provande. Om jag bara kunde minnas hennes namn, henne ville jag verkligen ta hem <3 så gullig! Hon kändes nästan som en mamma haha när hon tog hand om mig och förklarade allt hur det skulle gå till.
Jag hatar nålar och har aldrig blivit sövd eller ens haft en kanyl i mig men hon gjorde allt så snabbt och försiktigt att jag inte märkte ett dugg mer än att jag var nervös inför narkosen. Men även där förklarade hon att inte hade träffat nån som INTE var det.
När allt det var klart så fick min vän och hennes kille komma upp på mitt rum, där vi satt en bra stund, till slut bad jag de gå eftersom de var måttligt uttråkade! Jag låg bara där med mitt dropp och segade..kissade mycket efter det gjorde jag också.
Strax efter de gått kommer den gulliga sköterskan in igen med lite tabletter och en shot lugnande medel som jag skulle ta innan operationen. Shoten var allt annat än god iaf....haha
Ännu en stund senare kommer sköterskan in och hämtar mig för att gå till Peter där han ska ta förebild samt rita lite på mig. Sen går allting jättesnabbt. Direkt från hans rum går vi till operationssalen. Man går även förbi en tjej som redan ligger utanför på uppvaket, men jag vågade inte titta riktigt. Väl inne i salen hade den lugnande shoten gjort sin verkan och jag var väldigt seg i huvet. När Peter börjar rabbla upp vad vi hade bestämt för implantat och storlek så svara jag typ segt bara "ja......." Haha han kunde i princip sagt vad som helst och jag hade bara "jaa............typ?" Sen presenterade han sin personal inne i salen, narkosläkaren och en sköterska. Då började de två berätta vad de skulle göra. Sen håller narkosläkaren en slang som han vill att jag ska andas in genom. Hinner kanske ta ETT andetag och sen vakant jag på rum 6 igen, mitt rum. Jag kände mig lurad! Hahah då mkt stress och nervösitet som jag genomlidit den närmaste tiden inför detta, och det var allt, en slang nära min mun, ett andetag och jag var borta haha. Så jag började gråta när jag vaknade för jag var så glad haha.
Sen kollar jag ner och där var brösten, mindre än vad jag trodde de skulle bli...så jag var lättad, lite besviken för att jag inte tog större och samtidigt jättetrött. Hade inte ont alls, men det spände lixom över bröstkorgen bara.
Mina vänner kommer tillbaka kollar till mig snabbt sen åker de hem igen.
Jag blev pigg rätt snabbt...fick lite alvedon som jag skulle äta mot kvällen samt en morfintablett som jag inte tog först. Första gången jag ville på toa fick jag ringa på klockan för jag var kopplad till droppet igen och var yr, kom inte loss helt enkelt. Så de hjälpte mig upp och in på toan. Efter att hon tog bort droppet kunde jag gå upp å toa själv, vilket var skönt! Så man slapp störa de varje gång man ville kissa, vilket var ofta.
Sen låg jag där hela kvällen och mådde hur bra som helst! Satt och lekte med telefonen, skickade lite bilder på de som väntade på livstecken från mig. Min kille kom och höll mig sällskap två timmar ungefär, stack vid halv 10 på kvällen. Däckade runt 10-11. Sen....sen var natten skitjobbig för jag inte kunde somna när jag väl vaknade vid 1...mådde lite illa och kände att det började göra mer och mer ont. Så jag tog morfintabletten..hjälpte typ inte. Men jag somnade en halvtimme kanske sen låg jag vaken till klockan var halv 6! DÅ lyckades jag somna men då kommer sköterskan in med frukost en timme senare..haha. Så det var inte mkt sömn den natten. Jag fick i mig lite yogurth två tuggor av mackan och ett glas juice med mina tabletter..kände mig svag och yr. Innan Peter kom fick jag en cola av den gulliga sköterskan så jag inte skulle få blodsockerfall när Peter skulle komma och kolla mina bröst och visa hur bhn ska sitta.
Sen kommer Peter och hon söta in hos mig..brösten såg faktiskt bra ut och jag kände mig nöjd, fast de kunde varit liiiiiiite större, hade det inte "försvunnit" nåt i mig så hade jag varit över-nöjd! Hehe men men så e det. Vågade inte chansa. Men allt såg bra ut det gjorde ont när bhn skulle på igen. Och strax efter det kom min kille och hämtade mig.
Väl hemma har jag inte behövt ta morfin alls, har bara hållt mig till alvedon och ett Ipren liknande som e lite starkare. Jag fick med mig allt sånt hem, alvedon, morfin och de starkare Ipren tabletterna. Så det var skönt så man slapp åka och handla sånt direkt efter man kommit därifrån. Andra natten efter operationen nu när jag sov hemma, så har jag faktiskt kunnat sova många timmar :-) vaknade kanske två ggr. Tog lite alvedon kisade och sov vidare. Fast det inte e skönt alls.
Jag har iaf mått som en Gud hittills, faktiskt. När jag själv hade tänkt mig det värsta! Men jag mår bra :-) nu håller jag bara tummarna på att inte råka ut för nån komplikation så man ja käka och bli klar med läkningen och mp 100 igen :-)
I det stora hela tyckte jag att sköterskorna var de bästa på hela tiden när jag var inlagd där. Eftersom det var de man hade mest kontakt mes, men de var så fina och goa :-) jag saknar de haha. Jag har bara bra erfarenheter från citadell! Önskar bara att Peter kunde vara mindre stressad haha, för kändes som han körde på med allt som på ett löpande band. Konstigt när han träffar så många varje dag att allt blir rutin. Men man, eller iaf jag hade velat känna mig mer "personlig" när jag var med honom. Kändes nästan som då fort man hade nåt att säga så var det jobbigt för honom haha. Därför var det kanske tur att jag var lite småhög de gångerna jag träffade honom så man inte orkade prata. Ska träffa karln om en vecka igen, hoppas han e på gott humör :-P
Vilken bra op-berättelse!
Hoppas att resten av läkningen går som en dans :-)
Håller med om att Citadellkliniken är toppen, men det blir lite löpande-band-känsla och man känner stressen i luften i bland...
Ja så det var sjukt uppskattat med de trevliga sköterskorna på avdelningen :-)
Vad härlig berättelse! Känner mig trygg för min operation i aug när alla blir så bra bemötta av de på citadellkliniken :)
Virkelig god beskrivekse. Tak!
Härlig beskrivning! Skönt att allt gick bra och att du har så positiva erfarenheter från opdagen!
Tack för en bra berättelse!! :-)