Bröstförstoring, Bröstlyft apr 2020 - Diamond Plastikkirurgi Chris C. Diamond Janbaz - Briannah

Igår 23 april skulle jag opereras på Diamond plastikkirurgi i Örebro. Hade varit på konsultation där en månad tidigare och fastnade för Chris sätt. Han förklarade precis hur han tänkte gällande mig och mina bröst. Han tyckte att jag skulle välja mellan två storlekar passande mig och mina önskemål. Jag valde den mindre på 280cc.
Igår förmiddag ringde de från kliniken och sa att de hade blivit klara tidigare än beräknat och frågade om jag kunde komma in kl 13.30 istället för kl 15. Jag sa JA så jag slapp sitta hemma och vänta. Min dotter körde in mig de 6 milen till kliniken. Lyx med privatchaufför. :)
Väl på kliniken fick jag följa med kirurgen s fru Linda direkt till rummet. De har två sängar, lite lyxig känsla med liten klinik.
Jag fick fylla i hälsoblankett och fick byta om till morgonrock. Fick även en cocktail med smärtstillande och antibiotika. Fick vänta en kort stund innan Chris hämtade mig för att ta kort och rita på mig. Han varnade redan innan för att han är petig och ritar och mäter flera, flera gånger.
Han pratade på helt naturligt hela tiden och nervös var jag verkligen inte. Hade dessutom sovit som en stock hela natten så allt kändes bra. Han berättade dessutom att han tyckte att mitt val av implantat var helt perfekt och det blev Mentor Smooth High Profile Xtra gel 280cc.
Fick ligga en kort stund på min säng innan världens raraste narkossköterska kom och hämtade mig. Fick klä av mig allt utom trosor och fick den obligatoriska operationsmössan samt ett tunt täcke. Fick lägga mig på britsen och sträcka ut armarna samt en massa apparater/slangar sattes fast. Fick narkosmedel i armen och hon sa att det kunde svida lite men att jag hade så fina kärl att hon inte trodde att det skulle göra det ändå, vilket det heller inte gjorde. Hon satte masken för mitt ansikte och vips så somnade jag så sött.
Vaknade när de körde ut mig från operationen av att Chris sa att allt gått väldigt bra.
Jag fick ligga i fred en kort stund men sedan kom de och frågade om jag hade ont, vilket jag inte hade. Chris var förvånad över att jag verkade så pigg.
Fick världens godaste fika och två koppar kaffe.
Linda och de andra gick hem för kvällen då klockan hade blivit runt 17-snåret och Chris satte sig på sängkanten och pratade och förklarade hur allt skulle gå till nu efteråt.
Han gav mig även Fragminsprutan och visade hur jag ska ta dem själv sen. Jag är över 40 år och då behöver man proppförebyggande.
Jag gick och kissade, bytte till mina mjukiskläder och sa hejdå till Chris. Min dotter hämtade mig. Vägen hem var ju mindre rolig, även om jag inte hade ont så kändes vartenda gupp i brösten.
Hemma försökte jag äta lite men det slutade med att dottern åkte och köpte glass. Började må hemskt illa vid kl 21 och jag insåg att jag inte klarar av morfintabletter.
La mig i sängen och det gick bra i några timmar men sedan började armarna domna och jag fick så otroligt ont i armarna. Den smärtan var värte än den i brösten. Insåg att det är efter att armarna legat ut åt sidorna i nästan 3 timmar under operationen. Gick ut på soffan och halvlåg där hela natten, då gick det bra.
Stapplar fram som en gammal dam just nu men det går nog över. Smärtan är klart hanterbar med bara Alvedon.
Jag ler lite trots obehaget för jag har äntligen bröst som visserligen just nu sitter högt upp men de hänger inte ner över bröstkorgen.
På onsdag kväll ska jag på återbesök och innan dess ska jag inte röra bh eller kompresserna.
Jag önskar att alla fick ett sånt omhändertagande som jag fått på min klinik. Och att kirurgen stannade kvar sist av alla och tog hand om mig är helt otroligt. Han tog bort droppet och gav mig spruta och smärtstillande samt mer kaffe. Helt makalöst.
Nu ska jag försöka se om jag kan röra armarna så mycket att jag kan fixa kaffe och frulle, så hungrig.