Bröstförstoring jan 2017 - Proforma Clinic - Stockholm Örjan Gribbe - Jockie

Dagen innan operationsdagen hade jag inte varit särskilt nervös, men jag kunde inte heller förstå att jag skulle operera mig. 

Men dagarna innan hade jag varit nervös och velat fram och tillbaka och blivit mer och mer osäker, men det la sig ju närmare jag var operationen. 

Min pojkvän sov med mig kvällen innan operationen och åkte med mig till Proforma. (Såklart bytte jag sängkläder och skrubbade mig med Descutan både kväll och morgon med) Jag skulle vara där 07.45 och väl där var jag inte alls nervös, det hjälpte mig mycket att min pojkvän var med eftersom vi hela tiden pratade. Jag hann liksom aldrig bli nervös. 

Jag gick till receptionen och blev tilldelad ett helt eget rum, rum 8 var det. Jag klädde på mig morgonrock och tofflor. Fick vänta ett bra tag innan narkossjuksköterskan kom in och gav mig piller jag skulle svälja med väldigt lite vatten. Men det gick hur bra som helst. Hon var urgullig och från Skåne, väldigt duktig. Pillrena jag skulle svälja var mot illamående och smärtstillande som skulle värka efter operationen. 

Efter ett tag kom Örjan in och ritade på mig, det gick väldigt snabbt. Han var lite som en konstnär, med nätta fingrar och en liten mätstock tog det kanske 2 minuter. När han gick förstod jag att det snart var min tur. Men jag var fortfarande inte särskilt nervös. Jag var nummer 2 på operationsbordet den dagen.

Narkossjuksköterskan kom in och bad mig säga hejdå till min pojkvän, sedan gick jag mot operationssalen. Det var när jag kom in i salen jag blev lite nervös, började darra men fick snabbt lägga mig på operationsbordet och ett täcke över mig. Vilket var mysigt. Sköterskorna där inne pekade på två lådor och sa att det var mina implantat, jag såg tydligt att det stod 500 cc. Skämtsamt sa jag att det såg ut som ett mobilpaket. Narkossjuksköterskan sa till när hon stoppade in sömnmedlet och jag kände hur det gick igenom mina venner, vilket var väldigt obehagligt. Det sista jag minns att jag sa var: Jag känner hur det smakar sömnmedel, de svarade att man kunde göra det. Sedan sa de: tänk på något fint och då tänkte jag på min pojkvän och somnade. 

När jag vaknade hade jag en slang i näsan som var väldigt obehaglig, sedan hörde jag någon annan snarka väldigt högt. Såg Örjan gå förbi och sa jättehögt "Där är ju DU!" Haha! Sedan kom en sköterska och sa att jag skulle sova lite till, jag bad dem ta bort slangen i näsan men de gjorde de inte först, utan lite senare. När jag vaknade igen sa jag att jag ville till min pojkvän och efter en liten stund körde de tillbaka mig till mitt rum och sedan kom min pojkvän och min mamma. 

Jag levde och allt hade gått bra!
 

Dagen på Proforma var väldigt mysig och skön eftersom sköterskorna var så gulliga och snälla. Första gången jag ställde mig upp efter narkosen spydde jag och såklart hade jag svårt att ställa mig upp själv och resa mig från sängen själv i början. Men till kvällen gick det att göra det själv, dock tog det några gånger längre tid än vad det brukar göra, haha! 

Fick äta lite mackor även fast jag inte var hungrig och dricka massa cola vilket var gott. Till kvällen åt jag pasta med mozarella som jag fick välja från en meny, fick även en liten efterrätt :) Tog piller var 6:e timme hela tiden och behövde inget annat i min arm eftersom jag inte hade så ont. (många får starkade smärtstillande till natten genom armen för att kunna sova)

På morgonen kom min pojkvän och jag fick lite papper och så kom en sjuksköterska och jag fick titta på mina bröst för första gången, vilket jag egentligen inte vågade men gjorde ändå. Så var min operationssaga slut!