Bröstimplantat

(OBS! Artikeln innehåller även implantatstabeller ).

Implantat eller proteser

Implantat eller proteser kallas de bröstproteser man använder vid bröstförstoring.

Båda benämningarna används och vilket som är mera korrekt är okänt men verkar vara mest en smaksak eller kanske beroende på om det är för/med lekmän samtalet förs. Många läkare använder ordet protes, men i dagligt tal (på POF) och i informationsmaterial används ordet implantat oftare. Det kan kanske delvis bero på en försvenskning av det engelska ordet "Implants" eller för att ordet protes kan uppfattas som ett vidare begrepp och även inkluderar t ex "benproteser" osv. Det finns många olika typer av bröstimplantat, med olika innehåll, material, former och ytskikt. Nedan finns en beskrivning av de vanligaste termerna och skillnaderna på olika implantat (proteser). 

 

Silikonimplantat vs koksaltimplantat

Silikonimplantat:

• Är det allra vanligaste i de flesta länder utom USA, där silikon varit förbjuden tills för bara några år sedan.
• De flesta silikonimplantat är idag av typen "geléhallon", dvs av en halvfast gelé som inte rinner iväg även om ytterhöljet skulle gå sönder.
• Termen silikongel används också för att beskriva innehållet i halvfasta bröstimplantat.
• Tidigare fanns implantat med flytande silikon, men de används inte längre. Delvis för att de var farligare för kroppen vid händelse av läckage. 

Koksaltimplantat:

• Koksaltimplantat är fyllda med en koksaltlösning, som i princip är saltvatten.
• Helt ofarligt för kroppen vid läckage.
• Koksaltimplantat är vanliga i USA, där "geléhallon" varit förbjudna tills relativt nyligen. Först 2006 blev geléhallon implantat allmänt tillgängliga.
• Koksaltimplantat finns i olika varianter och det finns modeller av koksaltimplantat som fylls efter ingreppet är färdigt, eller i slutfasen av ingreppet. 

Koksalt och Silikon:

•  Det finns implantat med både koksalt och silikon i samma protes (implantat), för speciella ändamål. Då är silikonkärnan omgiven av ett separat lager av koksaltvatten, som blir det första att läcka ut i kroppen vid ev ruptur. Dessa är dock oerhört ovanliga i Sverige, man kan inte räkna med att de erbjuds på den klinik man tänkt sig.

 

Geléhallon-implantat

Ordet Geléhallon-implantat syftar dels till materialet och konsistensen på implantaten, men kan i vissa fall även syfta till formen. Det finns kliniker som enbart kallar sina runda implantat med halvfast silikon för "geléhallon" medan de anatomiska (droppformade) inte kallas geléhallon av alla kliniker/tillverkare, trots att det är av samma material och konsistens. Vad som är rätt och fel i detta sammanhang verkar vara lite varierande men oavsett form är de vanligaste implantaten i Sverige idag gjorda av en halvfast silikonblandning som liknar geléhallon i konsistensen. Och de kan finnas med olika former, runda, droppformade (anatomiska), koniska osv.

 

Tillverkare av bröstimplantat

Det finns många varumärken och tillverkare av implantat. Att bolagen köper upp varandra förekommer också förstås, vilket ibland gör det svårt att veta vad som är vad. T ex köpte Mentor upp Perthese och en tid marknadsfördes de som två olika implantatmärken även om de hade samma ägare. Dvs Det finns både Mentorimplantat och Pertheseimplantat. Numera säljer Mentor dock bara Mentorimplantat. När det gäller ev garantier för implantat som inte säljs längre, så fortsätter de utlovade garantierna oftast att gälla eftersom ägaren av varumärkena står för garantierna oavsett hur de väljer att marknadsföra sina olika märken.

Utöver detta har ibland tillverkaren flera olika varumärken inom sina egna implantat. Allergans implantatsserie Natrelle är exempel på detta. Eftersom Allergan är en stor tillverkare av medicinsk utrustning/produkter av vitt skillda slag är det kanske bättre att hänvisa till Allegan Natrelle, eller ibland bara Natrelle-implantat när man man talar om dessa istället för enbart Allergan.

Många kliniker har valt att jobba med några få varumärken, och kan därmed få specialpris/rabatter på vissa implantat som ibland kan komma kunderna till godo. Därför kan det som patient bli dyrare att insistera på ett implantat av annat märke än kliniken föreslår.

Tillverkarna har också ibland olika "garantier" för själva implantaten; vissa livstidslånga och under vissa omständigheter t o m med bidrag för omoperation. Men garantierna kan vara bra att fråga om vid konsultation, eller innan operationen iaf. Det krävs normalt att man skickar in de trasiga implantaten tillsammans med reklamationen för att få ersättning, eller bidrag till omoperation. Man ska dessutom vara på det klara över att bara sådana reklamationer som vid lab-undersökning inte visar sig bero på att implantatet skadats av t ex "skarpt föremål" (läs kirurginstrument) godkänns. Hör med din klinik vad som gäller där.

 

Storlek, Volym, Implantatsstorlek

Implantatsstorleken anges i volym och mäts i lite olika enheter beroende på tillverkare.

• cc el. CC - Cubic Centimeter, cm² ex. 300 cc, 400 cc etc
• ml - mililiter, ex. 300 ml, 400 ml etc
• g - gram, ex. 300 g, 400 g mm etc

Gram är inget volymått utan en vikt, men eftersom de flesta vanliga implantat mätt i gram, volymässigt motsvarar implantat med med samma antal gram kan man ofta sätta ett likhetstecken mellan gram, cc och ml.  

Det vanligaste är kanske att man pratar om antal CC, eller åtminstone på POF är det vanligt att man använder sig av termen CC. Och Storlekarna är vanligen mellan 200 CC till 600 CC, men det finns större och mindre än det.

Man kan i princip säga att 100 CC motsvarar 100 ml, eller 100 gram.

100 CC "Gelehallon" väger ungefär 100 gram. Det kan variera med mjukhetsgrad och tillverkare en liten aning, men det är försumbart, utom för B-Lite lättviktsimplantat som väger ca 70% av konventionellt silikonimplantat med samma volym.

 

För de flesta vanliga implantat kan man göra följande approximation:

100 CC = ca 100 ml(1 dl)  = ca 100 gram

 

Fasthetsgrader - Cohesivitet

Det pratas om olika fasthetsgrader (mjukhetsgrad) på implantaten, detta kan också benämnas kohesivitet/cohesivitet.

De flesta implatatstillverkare har någon form av skala för att benämna hur fasta de är.  T ex Mentor kallar det för Cohesivitet (coh/cos) t ex Cohesivitet 1 är mjukare än Cohesivitet 3. Mentors implantat finns i rund form som Coh 1 och 2, medan deras anatomiska alltid är Coh 3. Mentors benämningar på fasthet dvs coh används i POF-diskussioner ibland för andra varumärken/implantat.

 

Form och profil:

Profil och projektion/put: 

Implantat kan ha olika profiler. Man kan också kalla detta för projektion eller på engelska "projection". Projektionen talar om hur mycket de "putar" i förhållande till sin diameter. Ett lågprofilimplantat kan ha hälften så stor volym som ett lika brett i ultrahög profil. Det som avgör vilka bredder på implantatet man kan välja, är det egna bröstets bredd, i kombination med andra anatomiska förutsättningar. Därefter väljer man den profil som ger önskad volym. Projektionen avgör hur mycket brösten skjuter ut från bröstkorgen. Profilen kan också benämnas hög, låg, medel, eller på engelska low, middle, high eller ultra high profile.

 

Runda och Anatomiska:

Runda: Runda implantat är förmodligen det vanligaste vid estetisk kirurgi. Runda implantat har en rund basplatta och sin högsta punkt centrerad i mitten av implantatet. Därav följer att det saknar betydelse om implantaten skulle snurra något i sin ficka. Formen på bröstet ändras inte. Även ett runt implantat kan i någon mån inta en droppform om man håller den hängande i ena änden. På samma sätt blir brösten ofta med en något anatomisk form även när de används vid bröstförstoringar. Dock ger dessa implantat en högre fyllnadsgrad i överpolen än ett utpräglat droppformat implantat.

 

Anatomiska: Anatomiska implantat kallas ibland "droppformade" eftersom de har en mer anatomisk form och ofta, men inte alltid har en profil som liknar en halv droppe. Anatomiska implantat kan vara bredare än de är höga (riktning navel-hals, inte att förväxla med projektion) vilket gör att droppformen förvanskas en aning. Detta kan vara en fördel, då man kan välja precis den bredd, höjd och projektion man vill ha. Tidigare användes ofta anatomiska implantat vid estetiska rekonstruktioner efter t ex olyckor eller bröstcancer. Idag används de även inom estetisk kirurgi. Anatomiska implantat är nästan alltid fastare än runda, dvs de har en högre cohesivitetsgrad. En komplikation som kan tillstöta enbart med anatomiska implantat är att de roterar, dvs hamnar snett och då kan bröstet se "skevt" ut. Detta kan ofta vridas tillbaka manuellt men vid återkommande problem kan man tvingas operera för att anpassa fickan bättre. För att undkomma detta har alla anatomiska implantat texturerad yta, läs mer nedan.

 

Koniska:

Koniska bröstimplantat (el proteser) är designade för att ge hängiga bröst ett upplyft utan ett regelrätt bröstlyft. De är en gyllene medelväg mellan önskemålen volym upptill / rimlig storleksökning / slippa ett kirurgiskt lyft. Koniska implantat har en rund bas, precis som de konventionella bröstproteserna, men är betydligt toppigare.  Detta minskar också risken för rippling eftersom själva formen inte är lika benägen att vecka sig som implantat med en lägre profil.  Koniska bröstproteser finns endast med polyuretanyta och är "sällsynta". (Tillverkare: Silimed) 

 

Andra former: 

Det finns andra former än runda, anatomiska och koniska. Bla förekommer termer som ovala mm men de är mer ovanliga och går att läsa om i broschyrerna (pdf'erna) här på sidan. Det är också så att olika tillverkare gärna vill särskilja sig på olika sätt från varandra och hittar på nya termer, benämningar eller namn på former för att visa på sin mångfald, eller ge sken av att vara unika. T ex inom anatomiska implantat som också ofta kallas droppformade har ovala former förekommit länge, där bredden blivit större än höjden (ej projektion). Tidigare fortfarande omnämnd som anatomiska men några tillverkare har börjat använda termen ovala istället eller som komplement för att beskriva formen ytterligare. Måtten på anatomiska, droppformade, och ovala implantat är något mer komplicerade än på runda implantat, som ju har en enda diameter och högsta projektionen (putet) sitter i mitten. Dvs formen på de icke-runda varierar, så att bredden och projektionen skiljer sig beroende på var man mäter på implantatet.

 

Priser på implantat: Priserna på implantat kan skilja sig mellan märken och klinik, men Ca 6000 kr per "runt" implantat, inkl moms, är ett rimligt standardpris, minus klinikens ev mängdrabatt, och de flesta har nog tänkt sig två stycken. Anatomiska implantat kostar ungefär det dubbla. Det kan givetvis skilja något mellan tillverkare och p g a klinikernas avtal. Polyuretanimplantat har ett tillägg på några tusen per implantat.

 

Yta

Textuerad: 

I Sverige används till övervägande delen implantat med texturerad yta (ofta microtexturerad), dvs en lätt ruggad yta. Allergan har lanserat en kraftigare texturering som några kliniker utvärderar. Tanken med textureringen är att den egna vävnaden i någon mån ska växa fast i ytan, vilket förhindrar t ex rotation av anatomiska implantat. Det sägs även motverka kapselkontraktur, dvs att den kapsel som kroppen alltid bildar vid läkning runt ett främmande föremål blir för stram. Alla är dock inte eniga om den effekten. 
Motiva har istället lanserat implantat med ytor vars mikrotexturering är nästa slät, då det finns studier som tyder på att just textureringen kan irritera vävnaderna och orsaka problem. 
Uppdatering dec 2018: Man har klarlagt ett samband mellan den kraftigare textureringen hos t ex Allergan och Mentor och BIA-ALCL, breastimplant-related anaplastic largecell lymphoma, ett slags lymfcancer. Det är inte en jätteaggressiv cancerform och drabbar en mycket liten andel kvinnor, men det finns alltså ett klart samband. Allergans texturerade implantats CE-märkning har också dragits in. (Det påverkar dock inte deras släta implantat). Motivas silksurface räknas som slät yta och anses i dagsläget inte orsaka detta. 

 

Släta:

Det finns också släta implantat som är vanligare utomlands än i Sverige, men som kommer tillbaka mer och mer. Höljet på dessa implantat är tunnare och "slinkigare" än det texturerade, vilket gör att de veck i höljet som alltid bildas blir tunnare och mjukare. Dessa implantat växer inte fast i den egna vävnaden, utan rör sig mer fritt i sin ficka.

 

Polyuretanbelagda implantat:

Polyuretanbelagda implantat kallas ibland PU-implantat. De har egentligen samma typ av innehåll som andra silikonimplantat, men ytan har belagts med ett millimetertjockt lager av porös polyuretan, ett material som uppges ge lägre frekvens av kapselkontraktur.  Så många olika siffror figurerar, att det är svårt att avgöra vilka som är mest korrekta, men åtminstone en halvering av kapselkontraktur räknar de flesta med. De första försöken med texturerade silkonytor uppges ha varit ett försök att härma och uppnå polyuretanets fördelar, när detta dragits tillbaka efter att inte ha bedömts hälsosäkert. Dessa frågetecken tycks nu vara borta, då FDA godkänt sådana implantat, och silikon har helt enkelt fel struktur för att göra vad polyuretanet gör.

Polyuretanbelagda implantat är ofta dyrare än andra implantat, och man brukar få lägga till några tusen kronor (omkring 5000 kr) för denna typ av implantat.

 

Sillimed har bröstimplantat som är polyuretanbelagda eller av polyuretantyp. Antal kliniker som erbjuder polyuretanimplantat som ett alternativ ökar snabbt i Sverige de senaste åren (sen 2012). Dessutom är de ett nödvändigt alternativ för patienter som drabbats av kapselkontraktur med andra implantat tidigare. Rådgör med din läkare vad som är bäst och lämpligast för dig.

 

Läs mer om Polyuretan-implantat här

Lättviktiga implantat:

B-Lite heter ett implantat som inte har funnits så länge på marknaden. Det väger ca 2/3 av konventionella implantat, vilket är en fördel när man väljer större implantat, har besvär med ryggen eller har dålig hudkvalitet som snabbt orsakar "häng" även vid måttligt stora implantat - eller vid åtgärd av komplikationen bottoming out, då fickan inte hållit för implantatens vikt. Den lättare vikten har åstadkommits genom att man har blandat in pyttesmå "kulor" i silikongelen, som tar plats men väger mycket mindre. Ändå märks de inte när de är inbäddade i silikongelen. 
 

Både runda och anatomiska implantat används i Sverige (Norden) . Läs gärna mer om dem i forumet och i pdf'erna till höger. För- och nackdelar med olika implantat diskuteras ofta i trådarna.

 

---