Bröstförstoring jul 2013 - Proforma Clinic - Stockholm Örjan Gribbe - Dasboobies

Jag hade räknat ner i en månad och dagen var här, detta var egentligen ett ganska så spontant beslut av mig, och kanske en såkallad "lyxoperation". Har aldrig mått dåligt på riktigt av mina bröst, endast varit missnöjd med storleken. Själva formen är jag supernöjd med. Ser ingen anledning till att inte få vara 100% nöjd när man ändå bara lever en gång så jag tänkte att nu kör vi, och det är jag jätteglad för! 

 

Jag var nog mest nervös dagen innan än själva dagen, skulle egentligen jobbat men tog ledigt, mådde nästan illa av nervositet. Packade, sov, rakade mig, städade huset, handlade & köpte tidningar, allt för att förbereda mig. Descutanduschade och sov inte mycket den natten måste jag säga, var vaken vid 4 på morgonen och hängde på POF lite, hehe.

 

Efter min descutandusch på morgonen satte jag mig på tunnelbanan med min pojkvän. Upprepade "jag är så rädd, jag är så nervös" och min pojkvän svarade gång på gång "jag förstår det älskling" blev nästan lite irriterad. Vi var vid kliniken runt 7.30 och jag skulle varit där 7.45. Ser en tjej vid receptionen och antar direkt att det är "Starlight" från POF jag pratade med innan, hon skulle nämligen också vara där 7.45. 

 

"Det är hon från POF!" sa jag till min pojk, "nej, hur vet du det?" sa han. "Jag vet de!" "Vadå vet du att hon heter *****?" "Nej men jag bara vet!" Han fick äta upp det där senare, för det visade sig vara hon och oj så gullig tjej! hihi. 

 

Tjejerna i receptionen var lika gulliga som alltid, efter bara några minuter kom en tjej och visade oss till ett rum, nr 5 blev det. Ett dubbelrum med lagom avstånd till toalett & reception tyckte jag :) Väl inne på rummet satt jag och bläddrade i mina skvallertidningar, kopplade upp mig på min laptop med hjälp av telefonens nätverk, fyllde i hälsodeklarationen och sedan bytte jag om till tofflor och badrock. Örjan skulle komma om ett tag, de tog väl ungefär lite över en timme. 

 

Vid tio tiden tror jag hämtade Örjan oss och vi gick in på hans rum. "Jag är lite oroad över att du vill ha en så stor storlek" sa han. Jag fick testa 350 HP igen och även 375 HP. Efter att ha bedömt noga sa han till slut. "375 HP kör vi på" han lät mycket säker, och jag var också säker.

 

.. "Tror du att jag kommer få fulare bröst än vad jag redan har..? " Frågade jag. "Jag ska ge dig jättefula bröst", sa han på skämt. Nervositeten släppte helt inne på hans rum eftersom han var så säker och så lättsam, det var riktigt skönt. Innan var jag alltså så nervös så att jag skulle kunnat springa därifrån, vilket tjejerna i receptionen såg! Haha!  

 

Vi gick tillbaks till rummet och Örjan sa att det kan ta ett par timmar, men det tog faktiskt inte så lång tid alls. En sköterska (som kanske är den andra tycker är den "sk dryga?") kom och satte en helikopter i armen, eller vad det nu kallas haha. Jag tycker ändå hon var snäll. Ännu mer väntan med min pojkvän.. 

 

Vid 11 tiden kom narkosläkaren, det var en mycket trevlig och professionell kvinna. Fick svälja ner ett par tabletter och blev visad in till operationsalen, vinkade hejdå till min pojkvän som skulle komma tillbaka om 2 timmar. Nålen var ju redan satt så det var inte så läskigt att gå in i OP salen, den var också väldigt liten och mysig. I rummet var narkosläkaren, och en annan sköterska. De sa åt mig att sätta på mig den gröna hatten och ta av mig badrocken, därefter la jag mig på britsen och fick ha benen lite upphöjda på en mjuuuuk hög av ihopvikt täcke. Fick ett täcke på mig också tror jag. Jag hann som sagt inte bli nervös, för så fort jag lagt mig ner fick jag något i armen som gjorde att allt snurrade. "Det snurrar.." sa jag. "Ja jag gav dig just lite medicin" "Jaha" sa jag. Därefter gick det rätt fort. Jag tror att de sprutade in narkosmedlet. "Kan du säga ditt person nummer?" sa narkosläkaren, och jag rabblade upp det. "Har du tungpiercing eller andra metaller i kroppen?" "nej" svarade jag. "Kan du säga ditt person nummer igen?" Jag rabblade upp det ännu en gång. "Godnatt" sa jag från ingenstans (???) och där somnade jag. Utan att märka av det alls. Kände mig inte trött, jag bara slocknade. Hahaha. 

 

Vaknar upp och är skitförvirrad, ligger bara och vilar, så skönt. En elefant på mitt bröstben, ajaj. Har ett svagt minne av en tampong i näsan. Det svider i halsen och näsan, och så kittlar det. Jag sliter av toppen och när  sköterskan kommer sa jag att jag råkade och frågade om hon kunde knäppa den, det gjorde hon såklart. Helt ärligt vet jag inte varför jag gjorde det, jag var så snurrig. Frågade om jag hade haft en tampong i näsan, syrgas sa hon att det var, men det ser ut som en tampong. Något i halsen hade jag också haft. Lite rätt hade jag ju iallafall.

 

Blev inrullad på mitt rum, och jag hade dropp. Vet att en del har undrat det, fan vad kissenödig man blir av droppet. Kanske en kvart efter narkosen ringer jag på klockan. Fick vänta en timme innnan någon kom. Satt och grät för jag kände mig så ignorerad och ensam, var så kisseeenöddig. Min pojkvän och en tjejkompis hade kommit, och de tyckte så synd om mig. Fick tillslut hjälp att gå på toa, blev jätteyr och halvsvimmade så fick åka kissetoarullator på tillbaka vägen, grät lite av smärtan och fick hjälp upp i sängen igen. Dagen flöt på, jag fick den omtalade mackan som jag inte alls tyckte var god men man var tvungen att äta den ändå, min pojkvän åt faktiskt upp den. Jag sov kanske max 1 timme under hela dagen, hade 4 besökande, som kom lite då och då fram till kl 5 ungefär. Min pojkvän var där flera gånger, en gång kom han med en superstor nalle och min bästis hade blommor med sig. Örjan var förbi en snabbis och tittade, en sköterska kom och klämde, allt såg bra ut.

 

Mot kvällen blev smärtan mer uppenbar, jag skulle beskriva det exakt såhär. En krossad bröstkorg som du stenhårt tejpat tegelstenar omkring med en elefant ståendes på dig. Det är lite svårt och andas, man står ut men man har verkligen gråten inom sig. 

 

Nattsköterskan var urgullig, det var hon som upptäckte att min larmknapp inte funkade, och när hon fixade den gick det så mycket snabbare att få hjälp. Alla mina sköterskor var snälla tycker jag, väldigt trevlig personal :) Jag kollade på TV mest under kvällen, gick upp och kissade, gjorde lite bröstgympa jag inte tycker hjälper alls, SMSade, vandrade runt. Hade inte så mycket att göra. Åt middag, lax med potatis. Fanns jättemycket att välja mellan! Det var ganska gott, faktiskt. Trots att min aptit inte är så bra, det är den fortfarande inte.. :/ 

 

Vid 23 tiden tror jag, stötte jag på "Starlight" vid toaletterna, jag frågade om det var hon från POF och det var det! Bjöd över henne till mitt rum eftersom att jag aldrig fick en rumskompis, så vi satt och snackade, tittade på mina tuttar och bröstgympade lite. Efter ett tag gick hon och då gick jag och la mig :) 

 

På morgonen fick man frukost serverad av den söta nattsköterskan, jag drack lite te och försökte tugga lite på ett knäckebröd. Sedan packade jag och blev hämtad av min pojkvän vid 9 tiden. 

 

Den morgonen var inte rolig alls, jag hade så ont att jag grät bara någon rörde vid mig, apotekskillen skämtade med mig på ett drygt sätt, jag hade så ont att jag bara slängde upp legitimationet, orkade inte säga något. När han var dryg ville jag bara gråta. Allt gjorde ont! Att prata, att andas. Nää usch, tog tåget hem och sov i 7 timmar.

 

Idag har jag också jätteont, men resultatet är så fint. Tuttarna är stenhårda men jag tror verkligen det kommer att bli bra. Implantaten var 1 cm större än min egna bröstbredd och större skulle inte se bra ut. Jag har lärt mig att antalet cc inte är de som avgör vad som är stort, utan profil och proportionerna till din egna kropp också avgör. Nu i efterhand har jag samma mått på höft och bröst vilket har gett mig timglas figur, Örjan är jäkligt bra på det där med proportioner tycker jag. Jag håller tummarna för att slippa DB och grov muskelpåverkan. 

 

Rekomenderar verkligen proforma, och framförallt Örjan!

 

Blev en väldigt lång och detaljerad historia, men jag vet att jag letade efter historier som var väääldigt detaljerade innan, och det fanns inte så många. Så det här fick bli en sån. Säg till om ni undrar något.

 

Bilder finns på min profil :)