Bukplastik - full - stor, Fettsugning (kirurgi), Bröstförstoring dec 2018 - Clinic perfekta - Örebro Dhafir Hanoon - Eschollin

Efter att ha funderat på bukplastik under många år tog jag mig iväg på en konsultation för att höra vad som kunde göras och för att höra om det fanns några alternativ. Fick direkt ett bra bemötande på kliniken. Den där familjära känslan satt i väggarna och all nervositet man hade på väg in rann av direkt.

Under konsultationen av min hängande mammamage frågade jag om hur brösten kunde bli lite gladare. Fick information kring vad som kunde göras för att uppnå mitt önskade mål. Allt kändes ärligt och proffsigt. Avslappnat och tryggt.

Gick hem och berättade för maken vad jag och Dhafir pratade om. Dagen efter hörde jag av mig för att boka tid. Konsultationen var i maj. Operationen i december. Många månader av väntan....

Men så kom dagen D. Kunde knappt sova på natten. Sprang på toaletten säkert 10 ggr innan vi åkte hemifrån på morgonen. Klockan 7.30 var jag på plats.

Fick träffa personalen. Sköterskor, narkosläkare, och så självklart kirurgen själv. Fick börja med att byta om. Sedan följde samtal med narkosläkaren och en sköterska satte en infart. Därefter var det dags att rita ut linjer och skriva siffror på kroppen. Dhafir förklarade ingreppet samtidigt som han ritade linjer här och där.

Då var jag redo att sova. Jag slocknade på två röda och vaknade 4,5 timme senare (tror jag). Jag var rejält omtöcknad av narkosen och mådde inget vidare. Jag har lätt för att bli åksjuk vilket gör att man har svårare efter narkos. Illamående och yrsel. Smärtan var heller inte att leka med. Fick rejält med smärtstillande i infarten under dagen. Sov mest till och från. Roade mig ibland när jag var vaken med att lyssna på de andra patienterna som kom och gick från sängen bredvid. Bara jag som behövde stanna över natten.
Natten kändes som den var evighetslång. Smärtan och jag var inte kompisar. Och smärtstillande gjorde att jag mådde illa.
Tanken var att jag skulle gå hem vid 08 på morgonen. Men då jag fortfarande var så påverkad efter narkosen och smärtstillande inte riktigt fick någon effekt blev jag kvar några extra timmar.. runt 11-snåret åkte jag hemåt.

Första dagarna var jobbiga. Mådde fortfarande dolt efter narkosen och fick inte i mig något att äta eller dricka. Sen att ta starka smärtstillande på det gjorde inte att man mådde bättre. Fick utskrivet tabletter mot illamåendet och på dag fyra började jag få i mig lite flytande föda så att tabletterna inte togs på tom mage. Därefter började det vända.

Dag tre var en dag jag helst vill radera. Smärta i buken, brösten och ryggen av att bara ligga still. Och på detta illamåendet med hulkningar och försök att kräkas med nysydda magmuskler. Hela kroppen skrek i protest!

Men när det väl gav med sig började kroppen, smärtan och jag att samarbeta. Dränaget plockades bort på dag 4 ( julafton). Vilken hjälte som möter mig på kliniken på julafton innan Kalle Anka för att ta bort dränaget! Stor eloge till Dhafir! Patienten går alltid först.

I morgon har det gått två veckor sedan operationen och jag blir mer rörlig och piggare för varje dag. Klarar mig på Alvedon morgon och kväll.

Magen känns som ett lock som är påsytt. Skum känsla. Men känseln börjar komma tillbaka här och där. Brösten är hårda och ömma men inte lika känsliga för tryck som första dagarna. Nu kan man röra armarna utan att det gör ont. Det ömmar fortfarande lite på sidorna där han fettsög för att snygga till helheten. Blåmärkena är nu gula och gröna och på väg bort.