Hej! Det korta svaret är att det i dagsläget i princip är amerikansk framtidsmusik – och framför allt en metod med stora biologiska och medicinska begränsningar som inte används som klinisk rutin i Sverige idag.
Tanken på att ”banka” sitt eget fett låter tilltalande i teorin, och i bland annat USA finns det kommersiella bolag som erbjuder nedfrysning. Problemet är att mogna fettceller är extremt sköra. När fett fryses ner och tinas upp dör en stor andel av cellerna, vilket gör att överlevnaden (graft take) vid en senare injektion blir avsevärt sämre jämfört med färskt fett. Att injicera fett där många celler gått under ökar dessutom risken för inflammation, oljecystor, förkalkningar och hårda knölar under huden. Dessutom lyder långtidsförvaring av human vävnad under mycket strikt lagstiftning (IVO/Läkemedelsverket), vilket inte är godkänt eller tillämpat för privat estetisk kirurgi här.
Den goda nyheten är att du inte behöver frysa något fett i förväg. Även efter en mycket stor viktnedgång har de allra flesta kvar tillräckligt med små fettdepåer (exempelvis på insida lår, flanker eller nedre delen av magen) för att hämta det som behövs. För ansiktet rör det sig om väldigt små volymer (mikro- eller nanofett), vilket enkelt kan skördas i lokalbedövning vid samma tillfälle som det ska användas. För en rumpförstoring (BBL) krävs det däremot så stora mängder levande fett att nedfryst fett ändå hade haft svårt att räcka till i praktiken.
Mitt råd är därför att inte stressa över fettbankning, utan fokusera helt på din viktnedgång och dina nya vanor. När du har nått din målvikt och varit stabil där i minst 3–6 månader kan en plastikkirurg bedöma dina förutsättningar och flytta färskt, levande fett i en och samma operation med betydligt högre säkerhet och bättre resultat.
Lycka till!