Navelbråckskirurgi
Operation
Om Navelbråckskirurgi
Navelbråckskirurgi är ett kirurgiskt ingrepp som syftar till att reparera en försvagning i bukväggen vid navelområdet. Bukväggen består av flera lager vävnad: hud, underhudsfett, muskler, bindväv och bukhinnan. Dess funktion är att skydda de inre organen, hålla dem på plats och ge stöd åt bålen. Ett navelbråck uppstår när det bildas en öppning eller försvagning i dessa lager – oftast i bindväven mellan musklerna – så att bukinnehåll, ofta en bit av tarmen eller fettvävnad, kan bukta ut genom hålet.
Vid navelbråckskirurgi görs ett snitt i huden nära naveln för att exponera bråcket. Hur stort snittet blir varierar beroende på bråckets storlek, men vid mindre bråck placeras det ofta dolt inne i själva naveln och kan bli bara 2–3 cm långt, vilket gör ärret diskret eller nästan osynligt. Vid större bråck kan snittet behöva läggas utanför naveln och bli något längre, men kirurgen strävar i regel efter att dölja ärret så mycket som möjligt i naturliga hudveck.
När bråcksäcken med vävnad som buktar ut trycks tillbaka in i bukhålan, förstärks sedan bukväggen. Det görs ofta med hjälp av ett syntetiskt nät – ett tunt, flexibelt nät av plastmaterial (vanligtvis polypropen) som placeras ovanpå eller under det försvagade området för att minska risken för att bråcket kommer tillbaka. Nätet vävs in i kroppens egen vävnad över tid, vilket ger ett stabilt och hållbart resultat. I vissa fall sys hålet bara ihop utan nät, men detta är vanligast vid mycket små bråck eller hos patienter där man av någon anledning vill undvika främmande material i kroppen. Tekniken som används kan vara öppen kirurgi eller laparoskopisk (titthålskirurgi), och valet beror på bråckets storlek, patientens hälsa och kirurgens bedömning.
Operationen görs antingen i lokalbedövning med lugnande medel, eller under narkos, beroende på omfattning och patientens allmäntillstånd.
Navelbråckskirurgi rekommenderas främst för vuxna med symtomgivande bråck, särskilt om det orsakar smärta, tryckkänsla eller kosmetiskt besvär. Även små bråck kan med tiden bli större eller ge upphov till komplikationer.
Ett särskilt allvarligt tillstånd är inklämda bråck, där vävnaden som buktar ut fastnar i öppningen i bukväggen och inte går att trycka tillbaka. Detta kan leda till att blodflödet stryps, vilket i sin tur kan orsaka vävnadsdöd och kräver akut operation. Symtomen kan vara ihållande smärta, illamående, svullnad och rodnad kring naveln.
Patienter som har allvarliga kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, nedsatt lungfunktion eller svårinställd diabetes kan ibland behöva avstå eller vänta med operation tills deras tillstånd är bättre kontrollerat.
Fördelar med navelbråckskirurgi inkluderar snabb återhämtning, låg komplikationsrisk och förbättrad livskvalitet. Nackdelar kan vara risken för återfall, särskilt om nät inte används, samt potentiella komplikationer som infektion eller blödning.
Efter en lyckad operation är risken för återfall låg, särskilt om ett förstärkningsnät använts. Men i vissa fall kan ett nytt bråck ändå uppstå. Om det sker, är det oftast i samma område, det vill säga i det ursprungliga hålet i bukväggen som inte hållit för belastningen. Men det kan också uppstå på en ny plats om bukväggen är generellt försvagad, vilket ibland ses hos patienter med mycket ärrvävnad från tidigare operationer, kraftig övervikt eller medfödd bindvävssvaghet.
Om man inte vill genomgå kirurgi, eller om hälsotillståndet gör en operation för riskfylld, finns det ett alternativ i form av ett så kallat bråckbälte. Det är ett slags elastiskt bälte eller gördel med inbyggt tryck, som håller bråcket på plats och minskar risken för att det buktar ut. Det kan lindra symtom men behandlar inte själva orsaken – det vill säga hålet i bukväggen förblir oförändrat. Därför ses bråckbälten som ett tillfälligt eller kompletterande alternativ snarare än en permanent lösning.
