Bröstförstoring Mar 2025 - Victoriakliniken Charles Randquist - Hedda2

Nu har jag gjort min Mia Femtech igår och tänkte berätta lite om själva operationen.
Jag hade inställelsetid 7:00 men var där 6:20 eftersom jag hade 3 timmars kör tid. När jag va på konsultation var det fördröjning i trafiken med 30 minuter så jag vågade inte chansa. Däremot fick jag inte komma in förrän 7 så det kan var bra att veta för andra om ni tar taxi eller så att va där till tiden ni blivit tilldelade inte tidigare ifall det är kallt ute. Jag är annars van att man alltid är tidig till alla tider man får.

När jag kom in fick jag åka hiss upp och blev visad till mitt "rum". Det va en stor fin öppen sal med tyger som avdelare för små rum/krypin. Det låter inte så mysigt men det var det. Sjuksköterskan Marit kollade av temp och ställde frågor och berättade lite om dagen.

Efter en stund fick jag gå in till Marie Jeager (en annan kirurg) och ta bilder. Sen kom Charles in och ritade på mig och dubbelkollade hur ärren skulle synas så lite som möjligt och sen tog dom bilder igen. Jag hade inte träffat Marie förr men gud vilken trevlig tjej. All nervositet jag byggt upp dagen innan försvann efter att ha träffat dom. Igår började tankarna varför jag ens skulle göra så här mot min friska fantastiska kropp. Men energin dom utstrålar var bara ren trygghet.

Innan operationen fick jag ligga på rummet och lyssna på musik tills det var min tur. Narkosläkaren Martin kom och hämtade mig och visade mig in till operationssalen. Där fick jag klä av mig och lägga mig på en brist medans dom tvättade av mig. Han förklarade att jag skulle få lite lugnande och att det var bara att säga till om jag vill ha mer. Han frågade om jag var nervös över något och jag förklarade att jag var lite nervös över vad jag skulle få se då jag sett lite klipp på operationen där det ser lite hårdhänt ut (säkert inge hårdhänt alls för dom som jobbar inom medicin men för mig som aldrig sett en operation). Han sa att han kunde lägga en liten minihandduk över ögonen vilket jag tackade ja till.

Sen påbörjade Charles operationen och pratade med mig under tiden och frågade hur jag mådde lite då och då. Jag kände när han hade i bedövningssprutor i armhålan sen från ingen stans säger han att ena implantatet är på plats. Jag kunde inte alls förstå hur det ens kunna gått till. Det måste ha tagit 3-4 minuter från att han började bedöva. När implantaten var på plats gjorde det lite ont när han justerade och klämde eller hur man ska förklara. Men jag ville ha så lite bedövning som möjligt. Sen sydde dom ihop och jag var klar.

Jag kunde inte ens förstå att jag varit orolig över själva operationen. Det gick så snabbt att jag nästan började skratta när jag låg där för jag var så förbluffad. Jag sa det till dom att jag vet att dom marknadsför det som att det ska gå så snabbt men jag va lite kritisk till det eftersom det ändå är reklam och ska låta kanske lite bättre än det är. Men ja förbluffad var jag. Martin att jag hade fått väldigt lite lugnande.

Det dom gör är att genom armhålan dra ett snitt och skapar nån slags kanal från armhålan ner till bröstet och för in en sak som blåses upp som en ballong för att skapa en ficka. Sen ut med den och in med implantatet genom kanalen med nån skjut sak och sen syr ihop.

Tillbaka till sängen och scrolla på mobilen med en macka och lite äppeljuice och hjälp att kläd på mig bhn. Det tog en längre stund än jag förväntat att komma därifrån men efter att ha överfört övrig personal när dom pratade verkade det som att dom hade flera i personalen som va sjukanmäla. Jag va redo att åka hem så jag sa till Marit att vi kunde förbereda allt så jag kunde åka när Charles kommit. Så jag tog på mig mina kläder och vi bokade in återbesök och och vilka regler som gällde nu. Sen kom Charles så jag fick ställa frågor osv.

Jag somnade i bilen påväg hem och sov hela resan sen väl hemma så åt jag sen la jag mig direkt igen. Jag trodde jag skulle vakna av att min sambo kom hem från jobbet men han hade missförstått mig så han lät mig sova och smög runt. Jag vaknade 23:30 på natten och då skulle jag tagit medicin vid 18 och vid 20. Så jag hade väldigt ont och tryck över bröstet. Inte smärta ont utan mer som ett panikångest tryck. Så jag gick upp och hämtade medicin och gick runt i 30 min i lägenheten. Jag tänkte om jag legat ner så länge så kunde det vara bra att gå runt lite så blodet får åka neråt vilket hjälpte väldigt mycket. Sen gick jag och la mig igen.

Igår kväll tänkte jag att det inte var en chans att jag skulle kunna jobba men i morse så gick jag upp och förberedde mig inför jobb och kände efter. Mådde bra med lite tryck över bröstet så drog på med en väst för att dölja vad jag gjort och gick till jobbet. Jag har endast gjort datajobb nu på morgon och det känns riktigt bra.

Jag känner mig begränsad i att ha armarna över axelhöjd. Men för att sitta vid datorn inge problem alls. Det är ingen som skulle kunna se på mig att jag skulle ha opererats igår då jag känner mig 100% i underdel och mentalt.
Att dra ut lådor som har självstängande funktion blir lite tyngre och då känns det, jag skulle inte heller våga gå ut med min hund utan att ha koppel runt midjan då det nog hade känts om han rykte till i kopplet.

Jag förmodar att det kommer bli bättre och bättre varje dag men hade jag inte haft att jag kunde välja att göra datajobb så skulle jag ha försökt planera in att göra operationen på en fredag så jag hade fått helgen på mig att känna efter vad kroppen känner för.

Resultat vet jag inget om ännu, har inte vågat tagit av mig bh utan kommer ha den i 2-3 dagar till innan jag byter till den andra och tvättar och då kommer jag kolla i spegeln. Innan var jag lite orolig att sova i bh och på rygg då jag sover på sidan eller mage och naken annars. men det gick super bra igår men jag var så trött också så kanske blir det svårare och svårare. Men bhn jag fick med i Mia paketet är väldigt mjuk. Mjukare än en mjuk sporttopp så det känns mest skönt att den sitter där.

Det här var lite om min operation för er som är nyfikna