Bröstförminskning jan 2013 - KKAB - Kosmetisk Kirurgi AB - Falköping Ivan Letterfors - MatildaLi

Tankarna på att genomgå en bröstförminskning har funnits hos mig sedan ca 10år tillbaka.
Detta efter att jag gått ner en del i vikt & brösten inte behållt sitt ungdomliga utseende.
Dock var det först sommaren 2012 som jag bestämde mig att nu fick det vara nog.
Orsaken var konstant värk i axlar, nacke och rygg. Även fast jag tränade regulbundet och mycket core ville värken ej ge vika. Aledningen till att jag valde KKAB i Falköping var på grund av goda rekommendationer och att en kompis genomgått ett bröstlyft med ilägg där med enbart goda erfarenheter.

När det äntligen var dags för min konsultation var jag ej helt 100 på att jag skulle genomföra op. Alla op innebär ju trots allt en risk (vilket är viktigt att ta med i beslutet) & även en viss konstnad (om man inte får det via landstinget). Väl på kunsultationen stod det helt klart för mig, att detta var vad jag behövde. Fick även träffa Ivan Letterfors (denna underbara människa) som ingav sådan trygghet att jag inte ens behövde tveka längre.

Efter en höst av förväntan och en del nervositet för det som komma skulle var det äntligen dags. Jag valde att ha med mig min mamma, detta eftersom jag blivit förvarnad om att det skulle kunna dröja in på em innan det för min del var dags på för op.
Jag är väldigt tacksam för att hon var med. Hade nog blivit lite mer pirrigt annars.
Personalen var väldigt vänliga, förstående och tillmötesgående. Kommer speciellt ihåg en
sjuksköterska som sa: "Släpp all oro, nu är det vi som tar hand om dig. Vi sköter allt omkring
dig, du behöver bara fokusera på att njuta utav att den här dagen ätnligen är här". De orden
kommer jag för alltid bära med mig. De fick mig att bli så lugn och även uppskatta att "Dagen D" faktiskt var inne.
Träffade Ivan som efter samrådan med mig ritade hur pass mycket som skulle tas bort. Innan op hade jag ca 70-75E... Då han stod där ochritade kändes knepigt att man efter denna dag förmodligen skulle bli ägare av en 70B/C...

Fram till klockan 12:30 fick man dropp, antibiotika, alvedon och lugnande. Trots att de trodde jag skulle somna så var jag pigg som en lärka. Dock var jag väldigt lugn, så någon slags inverkan hade nog de där tabletterna :)

Klockan 12:30 kom narkossköterskan och hämtade mig. Äntligen var det MIN tur...som jag väntat... Ja i ca 10års tid. Inne på op var de mycket vänliga och ingav ett lugn som gjorde mig trygg. De gav ytterligare smärtlindring/lugnande vilket gjorde mig extremt yr. Jag tittade på narkossköterskan och frågade om det skulle vara så (lite orolig blev jag allt) hon tittade på mig och svarade att det inte var någon fara alls och att jag snart skulle få sova gott och innan jag visste ordet av hade jag somnat.

Klockan 15:00 vaknade jag äntligen upp på postop. Extremt trött men väldigt lycklig.
Sov bort mer eller mindre hela eftermiddagen. Peronalen kom med jämna mellanrum och kollade till mig, fick nytt dropp och lite att dricka. Vid 18-tiden kom nattsköterskan in som ville att jag skulle försöka sätta mig upp på kanten...men se det gick inte. Innan jag ens hunnit blinka hade magen vänt sig ut & in. Fick lkm mot mitt illamående. Efter ca 1h orkade jag ta mig till toaletten. Även om jag rejält inlindad med både blöjor och övrigt bandage så såg jag en ordentlig skillnad. Så "liten" jag såg ut :)

Natten flöt på bra. Sov som en stock. Klockan 7 vaknade jag till, nu var det dags att få i sig en
ordentlig frukost. Det var bland det godaste jag ätit på länge. Efter frukost kom sjuksköterskan in som drog bort mina drän (ett från vardera bröst). Skön känsla. Sedan plåstrades jag om och fick för första gången se hur det såg ut under allt bandage. Jag kunde knappt fatta att det var jag :D SHIT vad snygg jag var!

Vid 10-tiden som undersköterskan in. Hon gav mig lite olika salvor som jag skulle smörja med samt BH:n som skulle komma att blir min "vän" de kommande veckorna. Kanske inte den hetaste, men absolut en bland de skönaste. I skrivandets stund (ca 2 månader efter op) använder jag den fortfarande flitigt.

En trött, lite lätt ömmande men väldigt Lycklig människa lämnade KKAB den 24e januari.
Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig att det skulle bli ett sådan bra resultat.
Denna op har inte bara givit mig utebliven värk i axlar, nacke och rygg, den har även givit mig
en förbättrad självbild som inte kan mätas med några som helst pengar i världen!