Bröstförstoring jan 2017 - Proforma Clinic - Stockholm Örjan Gribbe - IdaB

Jag gick upp kl 6 på morgonen för att duscha med descutanet för en andra gång. Skit äckligt tycker jag då man blev. Så torr och håret blev ju hemskt! Men det var bara att stå ut. Fick ju inte äta någonting heller, så hungrig som man va väckte jag min pojkvän, packade ner det sista för att sedan gå ut till bussen. På bussen så träffade vi min kompis som jag skulle opereras med samt hennes flickvän. Vi började prata lite smått om vad som faktiskt väntade och hon var betydligt mycket nervösare än vad jag var!

Väl framme på kliniken så blev vi nästan på direkten ledda till vårt rum där vi satt och fyllde i hälsopapper samt böt om till morgonrock och tofflor. Vi satt och pratade samtidigt som vårt sällskap satt utanför vid receptionen och väntade. Efter ett tag kom Örjan och tog med mig till ett rum där han ritade på mig, vi småpratade och jag var tydligen den som var nummer 2 för att opereras den dagen, kändes bra! Sen gick vi tillbaka och han ritade på min vän och jag gick ut till min pojkvän vid receptionen för att få sällskap. 

Jag var förvånad över hur onervös jag var! Jag flummade runt jättemycket och var glad och så förväntansfull, det var så jävla skönt att inte oroa sig. När min kompis kom ut till oss så satt vi där och spela spel på mobilen och jag satt och försökte få henne på lite mindre oroliga tankar. 

Efter det så gick vi in och väntade på vårt rum med vårt sällskap och tänkte att snart måste nog en sköterska komma, och precis då kom hon. Eftersom att jag var först ut så började det pirra lite i magen nu då jag fick svälja tabletterna och hon berättade vad som väntade mig. Det var lite läskigt att säga hejdå till dom, men samtidigt skit kul att veta att nästa gång jag ser dem så kommer jag ha BRÖST! herregud!

Sköterskan gav mig en mössa att sätta på mig och ledde mig sedan in i operationssalen. Jag var ju som sagt inte alls nervös men då jag kom in i operationssalen så började jag störtböla! Det var en riktig chock att se operationsbordet och veta att där skulle man ligga och bli sövd och uppskärd. Riktigt obehagligt. Men sköterskorna var så snälla och tog hand om mig så det tog inte så lång tid innan jag hade lugnat ner mig rätt mycket. Jag fick ju lugnande och vi pratade medans det kändes som att hon sprutade in en jävla massa saker genom kanylen. Men nu var jag lugn. Detta var tydligen en jättevanlig reaktion.

Sedan fick jag börja andas i gasmasken, och jag låg bara och tänkte: Herregud, nu gäller det verkligen, fyfan va kul, jag undrar när det börjar snurra!? och det kändes som jag andades i den där gasmasken jättelänge, hon tog den närmare och bad mig andas djupare  men aa sen är det ju svart.

Vaknade upp på uppvaket och det kom fram en sköterska till mig och jag kollade såklart det första jag gjorde på mina bröst! Sedan var det någon som sa: Kommer du ihåg att vi pratade om västindien innan du sövdes? Så då svarade jag öö nej! haha! Jag log och sen la jag mig ner igen, ville ju egentligen inte sova men sköterskorna bad mig somna om och så lycklig som jag var av att det var över somnade jag glatt om.

Vaknade nästa gång av att min vän låg och gapa brevid mig. Nu var ju hon färdigopererad. Hon var så jävla pratglad, frågade efter mig och pratade med sköterskorna som bad henne somna om. Jag låg bara och skrattade åt henne (Rekommenderas inte, gör oooont!!) och ropade efter en sköterska.

Jag var ju väldigt pigg nu tyckte jag och Örjan kom då förbi och sa att allting hade gått bra med både mig och min vän. Då blev jag jätteglad återigen och svarade med att det gjorde ju inte alls så ont som jag förväntade mig!

Jag blev inkörd på mitt rum, även min vän, och så kom min pojkvän in samt hennes flickvän. Jag var så trött och groggy och orkade knappt prata men min kompis hon pratade på som fan. Det va lite jobbigt. De stannade inte så länge eftersom att vi var så trötta, så de lämnade oss ifred och vi sov i omgångar och gjorde gympan som en sköterska bad oss göra. 

Jag hade nog ondare än henne, fick be om extra smärtstillande.

Mot kvällen var vi båda rätt pigga och jag hade haft svårt att äta under dagen men på kvällen så åt jag köttbullar och potatismos och fyfan va gott det var ändå! Sen så fick vi även massa cola och glass till efterrätt. URGULLIGA sköterskor!!! Så jävla underbara, man blev så omhändertagen så det inte är sant.

Sov väldigt bra under natten faktiskt, vaknade några gånger men hade inte heller något problem med att somna om. Blev väckta vid 7-8? för frukost, gud så gott det var! Ja sen vart det snabba ryck. Örjan kom in och tittade till oss och sedan fick vi gå. Vi gick och hämtade våra tabletter vi fått recept på apoteket som finns på andra sidan gatan. Vi såg ut som två handikappade verkligen. Så när vi kom in på apoteket kändes det som att de glodde så mycket och tyckte vi var så knäppa så jag kunde inte hålla mig för skratt! Fick världens skrattattack samtidigt som jag grina, för det gör så ooont! Men sedan behärskade jag mig och vi gick upp och hämtade våra väskor i receptionen och bokade ett återbesök innan vi gav oss av. Nu hade jag riktigt ont och jag tog tabletter och det var en hemsk resa hem, även fast det inte ens är långt. Gjorde såååå ont att gå och bära på väskan! Rekommenderar verkligen taxi. Men min kompis vägrade så aa det blev kommunalt, fyfan säger jag bara.

Hursomhelst sen jag kom hem från kliniken blev de så mycket bättre, sen har det bara blivit bättre och bättre för varje dag! Det gör ju ont såklart och det är jobbigt men ändå så jäkla värt! Smärtan blir fort hanterbar och nu 10 dagar senare  har jag faktiskt inte ont överhuvudtaget! :) 

Rekommenderar proforma verkligen. Sköterskorna är de underbaraste jag någonsin träffat, de var nog dom som gjorde så himla mycket till att man mådde så bra under tiden man var där, den första tiden efter man opererats. Är enormt glad för de!