Bröstförstoring mar 2011 - Citadellkliniken - Landskrona Peter Cosmo - momo88

Jag vaknade halv åtta på morgonen innan väckarklockan ringt och var pigg som en mört med tanke på alla mina tusen fjärilar i magen. Nu var det äntligen dags! Kunde knappt tro att det var sant =) Jag var torr som en öken i munnen och sträckte mig efter vattenflaskan på nattduksbordet men precis när jag skulle skruva av korken kom jag ihåg att man inte fick dricka något sen kvällen innan. Tur jag kom på det!

Min snälla pojkvän skjutsade mig till kliniken och kvart i tio rullade vi upp framför Citadellkliniken. Vi sa hejdå och jag gick in och satte mig i väntrummet. Jag kände mig redan jättehungrig och min mage kurrade lite extra när jag såg en stor skål med chokladbitar som stod framme ;)

Jag behövde bara vänta i tio minuter sen kom en sköterska och kallade på mig. Vi gick in i ett annat rum och jag fick visa hälsodeklarationen som jag fyllt i sen tidigare och jag frågade om det var okej att jag testade implantaten igen. Jag berättade om min oro att få för stora bröst med 320/345 cc som jag och Peter bestämt på konsultationen. Jag funderade på att istället ta 300/325 cc så hon la fram ett 320 och ett 345 på ett bord bredvid varandra. "Okej, skillnaden var ju inte så stor sa jag och det är fler som ångrar att de tog för litet än tvärtom så vi kör på det stora alternativet." Men inom mig kände jag mig fortfarande osäker och rädd och det syntes nog för jag fick en stor bamsekram av henne och hon lugnade mig med att det skulle bli jättefint på mig och inte alls se för stort ut. Kändes faktiskt bättre sen =D

Sen kom jag upp till mitt rum och jag fick en bunt skvallertidningar och en morgonrock att ta på mig efter att jag duschat. Jag duschade länge och skrubbade armhålorna extra noga med det där medlet man skulle tvätta sig med. Jag tittade mig i spegeln och tänkte att detta är sista gången jag ser mina små bröst. Farväl minibröst! Hej snygga stora bröst! =)

Efter att ha uppdaterat mig på skvallerfronten och zappat lite på tvn kom en annan sköterska in och satte dropp i handen. Eftersom det drog ut på tiden skulle jag få lite sockerlösning i blodet så att jag inte svimmade. Skönt! För jag började bli riktigt hungrig och seg i huvudet av att inte ha ätit nåt sen kvällen innan och det blev inte bättre av att de om och om igen visade en smaskig pizzareklam på tvn.

Ytterligare en stund senare fick jag några tabletter och en äcklig röd shot och så fick jag prova behån som var i storlek 65E! Shit så stort tänkte jag, men kom sen på att de ska klippa bort kuporna :)

Jag tror klockan hade hunnit bli två eller närmare halv tre när det äntligen kom in en sköterska och sa att det var dags. Vi gick ner till Peter och han tog lite förebilder och ritade lite på mig. Jag sa att jag tyckte att det kändes jätteoverkligt och han frågade om jag tyckte det kändes overkligt att han ritade på mig. Nej, inte det! sa jag. Att jag ska opereras nu, haha! =D

Sen kom vi in i operationssalen, ett stort rum med massa fönster och jättevacker havsutsikt. Jag fick en mössa på huvudet och sen fick jag lägga mig på en kall brits. Men de la på min morgonrock som ett täcke och solen värmde jätteskönt i ansiktet, kändes riktigt härligt! Jag märkte efter ett tag att jag skakade tänder, så nervös som jag var. Men sköterskorna som klistrade på ekg och en massa andra sladdar var jättelugna och snälla så det hjälpte lite =) "Nu sprutar jag i sömnmedlet" sa den ena sköterskan. Sen kände jag hur en brännande konstig känsla spred sig från handen mot axeln.

När jag vaknade igen låg jag på mitt rum och kunde knappt fatta att det redan var över. Det gick så snabbt! Jag har överhuvudtaget inget minne av att jag låg på uppvaket. Jag kände mig så lyckligt lottad för jag hade knappt ont alls. Tyvärr berättade en sköterska att jag fortfarande var bedövad och att det skulle kännas värre imorgon. Men, men... ;)

Jag smsade min pojkvän och min bästa kompis att jag levde, de var de enda jag berättat det för. Kändes så underbart att allt gått bra och jag kunde knappt fatta att det var sant! Nu en vecka senare, väntar jag med spänning på resultatet!

Detta var min opstorie. Den blev väldigt lång men kan vara roligt att läsa sen om ett tag när jag kanske glömt alltihop. =)