saraaersoet
Kvinna ·
Amma eller inte amma?
Jag söker er med erfarenhet av bröstförstorning som har valt att amma era barn, samt ni som har valt att inte amma era barn.
Ni som har ammat, hur upplever ni er byst när ni har avslutat amning? Störs ni på något häng eller har inte brösten påverkats alls?
Ni som har valt att inte amma, har ni fått mycket motgångar? Så fort jag nämner för någon att jag inte vill amma i framtiden så känns det som att jag blir överkörd. Hur viktigt är det att amma för barnets skull?
Det är väldigt mycket funderingar jag har! Ös på med information tack!
Sortera efter
minis
Kvinna ·
Jullangullan
Kvinna ·
meride
Kvinna ·
Jag söker er med erfarenhet av bröstförstorning som har valt att amma era barn, samt ni som har valt att inte amma era barn.
Ni som har ammat, hur upplever ni er byst när ni har avslutat amning? Störs ni på något häng eller har inte brösten påverkats alls?
Ni som har valt att inte amma, har ni fått mycket motgångar? Så fort jag nämner för någon att jag inte vill amma i framtiden så känns det som att jag blir överkörd. Hur viktigt är det att amma för barnets skull?
Det är väldigt mycket funderingar jag har! Ös på med information tack!
Hej, jag har inte opererat mig än så jag har ingen erfarenhet av just amning med implantat. Däremot har jag erfarenhet av att inte amma så mycket som man ska för att vara duktig i samhällets ögon. Jag kan inte helamma och lär aldrig kunna göra det heller. Innan första barnet hade jag läst på mycket om allt som rörde barn, förkossning och amning. Jag var förberedd på att det kanske inte skulle gå så lätt som många amningsälskare vill få en att tro, men att det inte skulle gå alls trodde jag aldrig! Nåväl, jag fick senare höra av en vänlig utbildad laktolog på Amningsmottagningen efter en undersökning att sådana som ser ut som jag kan inte amma eller i ytterst minimal mängd.
Problemet är att det är en fruktansvärd press på att nya mammor ska amma. Från typ alla håll. Jag har fått höra från vänner(?) och släktingar att man är bättre mamma om man gör det. På jobbet stod mina manliga kolleger och lade ut texten om hur viktigt det är för barnet och att deras ungar minsann aldrig är sjuka (då undrar jag vad de gör hemma på alla sina vabbdagar ;)). I mammagruppen blev jag ombedd att inte uttala mig i olika frågor för ".. du vet ju inte hur det är att vara riktigt behövd som mamma ju..." Påhopp överallt.
Det gör ont, så sablar ont ännu faktiskt, när jag tänker på det. Och då var jag inte ens inställd på att amma till varje pris. Min lösning till barn nummer två var att vid frågor om amningen fungerar, svara med käck röst "japp! det går utmärkt, precis som förväntat! Inga problem du kan vara lung!" Då var det inte mer frågor på det. Sedan stannade jag hemma i lägenheten i 6 månader också för att slippa visa när jag matade med flaska eller visa mina små fula bröst när 2:an ville ha tutte (han hade mig som napp tror jag).
Och just det ja, om amning är viktigt för barnet och anknytningen? Njäää, inte som det sades innan. Socialstyrelsen tror jag det var, gick ut för 2-3 år sedan och såg till att alla broshyrer och information till föräldrar inte innehöll irrläror som att amning skyddar mot saker som allergier och sjukdommar mm... För det finns inga bevis för det. Tillochmed enligt WHO stora rapporter, där dom sammanställer flera olika fristående undersökningar om amning o dess påverkan står dt att i västvärlden/industriländerna kan man inte utröna ngn skillnad på ammade o oammade barn, förutom att de barn som ammas mycket i mer än 6 månader ofta kan få lite järnbrist. I utveckligsländer är det en helt annan sak.
Det viktigaste är att älska sina barn, och bära dem mycket hud mot hud, både för anknytning och deras immunförsvar/tarmflora. Och för mys =)
Oj, det blev massor av svamlig text. Men det är ett känsligt ämne som rör upp mycket känslor. Hoppas du orkar läsa =)
Kram o lycka till med dina frågor!
Zinya
Kvinna ·
Jag söker er med erfarenhet av bröstförstorning som har valt att amma era barn, samt ni som har valt att inte amma era barn.
Ni som har ammat, hur upplever ni er byst när ni har avslutat amning? Störs ni på något häng eller har inte brösten påverkats alls?
Ni som har valt att inte amma, har ni fått mycket motgångar? Så fort jag nämner för någon att jag inte vill amma i framtiden så känns det som att jag blir överkörd. Hur viktigt är det att amma för barnets skull?
Det är väldigt mycket funderingar jag har! Ös på med information tack!
Hej, jag har inte opererat mig än så jag har ingen erfarenhet av just amning med implantat. Däremot har jag erfarenhet av att inte amma så mycket som man ska för att vara duktig i samhällets ögon. Jag kan inte helamma och lär aldrig kunna göra det heller. Innan första barnet hade jag läst på mycket om allt som rörde barn, förkossning och amning. Jag var förberedd på att det kanske inte skulle gå så lätt som många amningsälskare vill få en att tro, men att det inte skulle gå alls trodde jag aldrig! Nåväl, jag fick senare höra av en vänlig utbildad laktolog på Amningsmottagningen efter en undersökning att sådana som ser ut som jag kan inte amma eller i ytterst minimal mängd.
Problemet är att det är en fruktansvärd press på att nya mammor ska amma. Från typ alla håll. Jag har fått höra från vänner(?) och släktingar att man är bättre mamma om man gör det. På jobbet stod mina manliga kolleger och lade ut texten om hur viktigt det är för barnet och att deras ungar minsann aldrig är sjuka (då undrar jag vad de gör hemma på alla sina vabbdagar ;)). I mammagruppen blev jag ombedd att inte uttala mig i olika frågor för ".. du vet ju inte hur det är att vara riktigt behövd som mamma ju..." Påhopp överallt.
Det gör ont, så sablar ont ännu faktiskt, när jag tänker på det. Och då var jag inte ens inställd på att amma till varje pris. Min lösning till barn nummer två var att vid frågor om amningen fungerar, svara med käck röst "japp! det går utmärkt, precis som förväntat! Inga problem du kan vara lung!" Då var det inte mer frågor på det. Sedan stannade jag hemma i lägenheten i 6 månader också för att slippa visa när jag matade med flaska eller visa mina små fula bröst när 2:an ville ha tutte (han hade mig som napp tror jag).
Och just det ja, om amning är viktigt för barnet och anknytningen? Njäää, inte som det sades innan. Socialstyrelsen tror jag det var, gick ut för 2-3 år sedan och såg till att alla broshyrer och information till föräldrar inte innehöll irrläror som att amning skyddar mot saker som allergier och sjukdommar mm... För det finns inga bevis för det. Tillochmed enligt WHO stora rapporter, där dom sammanställer flera olika fristående undersökningar om amning o dess påverkan står dt att i västvärlden/industriländerna kan man inte utröna ngn skillnad på ammade o oammade barn, förutom att de barn som ammas mycket i mer än 6 månader ofta kan få lite järnbrist. I utveckligsländer är det en helt annan sak.
Det viktigaste är att älska sina barn, och bära dem mycket hud mot hud, både för anknytning och deras immunförsvar/tarmflora. Och för mys =)
Oj, det blev massor av svamlig text. Men det är ett känsligt ämne som rör upp mycket känslor. Hoppas du orkar läsa =)
Kram o lycka till med dina frågor!
Zinya
Kvinna ·
saraaersoet
Kvinna ·
Zinya, Meride!
raventear
Kvinna ·
Även om förmågan att amma är intakt, så är inte det en garanti för att amningen kommer fungera!
Precis som meride skriver så överöses man av information om hur viktigt det är att amma och skuldbeläggs om man inte kan eller vill. När jag var gravid så var jag inställd på att amma men när min dotter föddes så fick jag tänka om. Trots att jag försökte och mjölken rann till så ville inte hon, så ganska snart gav vi upp!
Jag fick lära mig att ett nyfött barn inte bryr sig om hur det får i sig sin mat - det är bara omgivningen som lägger värderingar i det. Därför "vågar" jag fixa brösten, utan att veta om vi ska ha några fler barn. För om den dagen kommer, så kommer jag att välja bort amningen - för den gör mig inte till en bättre mamma!
Marina
Kvinna ·
Här kommer en aspekt till från en till som kämpade som en tok i tre månader men inte fick det att funka speciellt bra (dels pga att min stora lilla bäbis ville ha MAT NU och det var jobbigt att suga och dels pga att jag inte heller fick ut så där värst mycket med pumpen, som mest 150 ml per gång typ):
Det är så orättvist PRAKTISKT att kunna amma! Man har alltid med sig maten, hygieniskt förpackat och i lagom temperatur och mängd, även om man blir borta lite längre än man tänkt, och man behöver inte gå upp mitt i natten för att skak ihop en flaska. Det är mycket nog ändå att dra runt på när man ska nånstans med en bäbbe, och att slippa ryggsäcken med flaska, termos, pulver i dos-burk, extra flaska osv.... eller att bara kunna dra till sig barnet som vill mysammas en stund mitt i natten... Nähä, upp och skaka ihop och så få kasta 85% för hon var egentligen inte så hungrig utan bara somnade så fort hon sett till att inte jag fick sova... Åh vad jag hade velat kunna amma.
Hänger på :)