Ammat efter bröstförstoring?

Hoppar på här. Har två små och ska op mig i höst, vi är väl rätt klara med barn men man vet ju aldrig om några år :)

Gav båda ersättning från 1,5vecka ungefär. Fortsatte att amma tills dom var ca 7veckorsedavar det inte lönt mera. Har varit rätt så bekvämt och smidigt med ersättning så inget tråkigt på det viset men hade jag kunnat amma längre/hel amma så hade jag gärna gjort det. Nu var det ju rätt så tätt mellan barnen (20månader) så äldsta kunde vara delaktig och hålla flaskan till bebisen samt att pappa kunde ana så äldsta och jag fick lite tid tillsammans också.

Ja precis ha också hört att storleken inte ska spela roll men i mitt fall så tycker jag det. Ar faktiskt aldrig hört dalas om tubulära bröst innan jag gick med är, googlade lite och något symtom stämmer ju in. Visst har jag alltid haft små bröst och det har varit lite tråkigt då jag är väldigt obekväm med min kropp tex i duschen på gymmet, bastun i badhuset eller inför min sambo. Jag håller alltid för händerna/en arm för brösten om jag är naken. dom var ju små innan men efter två graviditeter är det hemskt hur dom ser ut. när man var 18 kunde ju en skaplig bh hjälpa till men nu fungerar inte ens det. Det är en känsla jag vill få bort. Vara nöjd med sig själv och ge det vidare till mina döttrar så dom inte ska skämmas och må dåligt över sina i framtiden. Självklart är det bästa att acceptera sin kropp som den är och vara nöjd, vill ju inte visa tjejerna att man blir snygg genom plastikkirurgi men ibland behövs en hjälpande hand för att få till det lilla extra :) När ag berättade för min mamma om min kommande op började hon nästan gråta och sa "hade jag kunnat så skulle du få ett kilo av mina!!!!" Hon ha och har alltid haft, sedan hon fick oss barn, gigantiska bröst. Min syster har nog en a,bkupa. I yngre år vela även hon op sig men ar nu accepterat sin kropp.