Ångest från helvetet!!

Nu e det knappt en vecka kvar till op. Min hjärna spelar mig ett spratt! Plötsligt ville jag ha nya bröst , fixa mitt häng efter barnen och allt praktiskt är löst! Men vad faaan?! Tankar som: Vad händer om det blir komplikationer om 5 år och ny operation måste bekostas? Har jag täckning för det då? Vem vet hur min situation kommer att se ut då? Vad händer om jag om 15 år inser att mina besparingar måste täcka upp för dn komplicerad operation samtidigt som mina barn vill åka på den där resan, köpa den där jackan och jag ska svara att mamma har inte råd förbjuds måste ha nya bröst? Tänk om ngt händer att jag måste fly till vildmarken el ngt annat land. Ngt händer i min kropp att jag måste ta utbimplantaten, men hjälp inte finns på plats? Jag sätter mig i en beroendesituation. Nu e jag frisk, vem vet vad som väntar mig? E det värt allt detta för en snyggare klyfta? Helt plötsligt, när allt kommer omkring så blir min klyfta mindre viktig! Borde kanske lägga fokus på det " jag har" Än det jag "inte har." Har fina armar och ben som ngn annan säkert hade dödat för. Kanske borde acceptera att det är en del av livet och alla har inte allt och vara stolt över att jag fött och ammat barn. För det kan kininet ens alla? Hjärnan spökar såhär på halloween! Hjäääälp