Ångrade mig och tog ut mina implantat 1 månad efter insättning

Hej alla!

Jag har fått många frågor i pm ang min upplevelse då jag satte in implantat och inom en vecka ångrade mig rejält. Jag mådde riktigt dåligt över att jag hade gjort detta mot min kropp osv. Jag ska försöka skriva en sammanfattning om händelsen, sen även besvara en frågor som det har ställts till mig.

I början av december 2011 så satte jag in 375 cc i båda. Nu i efterhand kan jag inte förstå varför jag satte in så stora. Jag var säker på att detta skulle få mig o må bra och att jag skulle trivas. Nästan direkt efter operationen kände jag att det var tungt att andas och att jag skulle gå av itu av tyngden. Men självklart så tror man att det bara är så i början och att det skulle gå över när man läker. Men det blev bara. Varje sekund kände jag vilket obehag det var att ha dessa främmande föremål i kroppen. Jag hatade varje sekund av det. Detta var verkligen den avgörande faktorn för mig. Men faktorer som också påverkade var till exempel att kläder fick mig att  se klumpig och tjock ut (nu är jag en tjej som alltid haft bröst och former men ändå varit nätt i kroppen). Brösten vägde så otroligt mycket och det var en onaturlig känsla att ha dem där. Jag hade inte bara ont i brösten, jag hade ont i axlarna, nacken, ryggen och huden! Det stramade åt och jag kände mig inte som mig själv! Svårt att andas på natten. Svårt att hitta BH som passar utan att behöva beställa från England eller åka till Change bara för att höra att deras storlekar i 60 eller 65 alltid tar slut direkt och de har inga inne! Frustration och ångest!

Känslan av ett främmande objekt i min kropp höll på att sakta men säker att ta död på mig. Den naturliga kroppen är fantastisk och jag fick gå den hårda vägen för att lära mig den här läxan. men jag är glad att jag hittade en väg ut och inte bara lärde mig att leva med silikonen. Jag betalade 37 000 kronor för ingenting, men jag fick livsläxa som är ovärdelig i mina ögon.

Efter uttaget då: Jag tog ut implantaten en torsdag vid ca kl 9. Det var samma procedur igen, in till operationssalen, där de två sköterskorna var så gulliga och ville verkligen inte med sina frågor få mig att må sämre. Vackra du, sa dem, du bara strålar av gläjde! Kom så tar vi ut dem gumman, vi ska hjälpa dig..  (hade sån lust att krypa upp deras famn och bara gråta en stund. Gråta, det hade jag gjort nonstop i en månad).

Jag vaknade upp i uppvaket och hörde technomusik, det var Örjans musik när han opererade (på en annan patient) :)

Jag fördes in till mitt rum och jag var mycket pigg, det sved lite i stygnen men ingen smärta. Bara lättnad! Jag grät en sista gång, av lycka. Jag såg min egen kropp, mina naturliga bröst. Svårt att förklara hur jag kände mig, men i två ord skulle jag säga: naturlig och fräsch.

Ett par timmar senare (efter en macka och lite läsk) så fick jag lov att åka hem. Jag hade inga som helst problem med detta. Eftersom uttaget inte tar så lång tid så var jag inte under narkos så länge. Så jag var pigg men kanske lite långsam. Jag gick ner för trapporna och hade som sagt inga problem med att ta mig hem. Väl hemma så låg jag och tittade på tv, och var allmänt pigg. Fredag var en röd dag så jag var hemma. Och måndag var jag tillbaka på jobbet igen! (jag jobbar på kontor).

Helgen efter var jag ute och festade . Hehe.. :) Så till er alla som undrar om det gör ont att ta ut dem, så kan jag säga att stygnen känns i ett par dagar, men det är inte så farligt. Och sen så känner man sig allmänt seg efteråt, så räkna med 2 dagar hemma. Men absolut ingen sån smärta som ni ska frukta! Insättningen var hemsk för mig, kunde var i princip förlamad i en vecka, så uttaget var en piece of cake.

När det gäller träning efter uttag, så kan man träna ca 1-2 veckor efter när man känner att stygnen har läkt en bra bit iaf så att man inte riskerar att sprätta upp dem.

Skapade den här tråden för att ni som är nyfikna ska få en del svar, och att ni även ska få fråga på hur mycket ni vill, så kan vi samla allt i en och samma tråd! :)

Ha det gott!

/P