Johanna-Banana
Kvinna ·
15 dec, 2014
Ångrar min bröstoperation
BröstförstoringHej! Jag är nu inne på månad 4 efter min operation och jag går runt med ångest väldigt ofta. Tankar om komplikationer snurrar runt i mitt huvud. Känns så hemskt att man skurit upp din fullt fungerande kropp, gått igenom så sjukt mycket smärta och psykisk påfrestning och sen vet att man kommer behöva göra om detta vid flera tillfällen i livet. Varför kunde jag bara inte ha nöjt mig som det var innan? Då hade jag kunnat resa för pengarna istället. Visserligen är jag nöjd med form och storlek och så, men just nu känns det som att det inte spelar någon roll. Önskar att någon sagt åt mig att jag var fin som jag var och avrått mig från att göra detta. Någon som känner igen sig? Dela gärna med er av era upplevelser och tankar.
Sortera efter
Tigerlilja
Kvinna ·
15 dec, 2014
LillaJag91
Kvinna ·
15 dec, 2014
Tråkigt att du känner så. Förstår verkligen hur du tänker, man ska tänka efter väldigt många gånger innan man gör en operation. Jag tycker inte du ska gå runt och oroa dig för komplikationer som jag uppfattar att du inte har, försök leva i nuet. Min mamma har opererats många gånger (knät) och hon har varit väldigt tydlig med att man mycket väl kan bli deprimerad eller operationen. Hoppas du mår bättre snart, styrkekram <3
Emma Sofia
Kvinna ·
15 dec, 2014
Känner verkligen igen mig i att ha blandade känslor inför sin operation! Jag har gjort två stycken, den första när jag var 18 år. Med tanke på hur dåligt jag mådde över min kropp då så kändes det som en bra lösning, en slags "quick fix". Visst hjälpte det jättemycket men någonstans inom mig har det alltid funnits en sorg och ilska över att samhället ser ut som det gör och att jag till följd av det har stått ut med så mycket smärta. För första gången på 14 år fick jag se en bild på mina bröst innan operationerna och jag blev så himla ledsen. Den kropp jag hatade så mycket var ju min. Och den var fin! Jag har tyvärr inte fått ut något av att prata med nära och kära eller psykolog om just det här. Ingen verkar förstå. Har mest fått reaktioner som "Men vadå, ångrar du dig nu?! Du har ju tjatat om att operera dig så länge. Suck." Nu efter andra operationen (pga ruptur av implantat) känns det ännu mer surt att lägga 50 000 kr för nåt som inte tillförde något "mervärde" för mig idag. Men... Jag försöker att inte tänka i de här banorna så mycket. Helt enkelt stänga av lite. Typ "choose your battles". Operationerna är redan gjorda och jag respekterar det val jag gjorde som 18-åring. Försöker hitta styrka i min "rätt" att må bra. Jag har mått dåligt tillräckligt länge. Jag vill inte att min frustration över vad samhället gör med oss och våra kroppar, ska gå ut över mig själv och göra mig bitter i relation till min kropp. Pepp och styrka till dig! Stor kram
Miss_America
Kvinna ·
15 dec, 2014
Jag hade samma känslor, men endast de två första veckorna efter operationen.
Inte gällande komplikationer, men känsla av något oäkta i min kropp och att de var så väldigt mkt sörre än
jag föreställt mig innan.
Jag kom vidare genom att prata om det och inte hålla det inom mig.
Pratade med min man och mina närmaste väninnor som också gjort bröstförstoringar.
Nu har jag landat och tycker visserligen fortfarande att de är STORA och är glad att jag
sänkte ner storleken från 500cc till 450cc, trots att "alla" säger att man ska välja en större storlek
om man tvekar.
Mitt tips är att prata med någon som lyssnar och som kanske har gått genom samma operation.
Det är inte ovanligt att bli deppig efter en operation - vilken operation som helst.
Hoppas du kommer förbi dina tankar!
Kram