Är det fortfarande värt det?

Jag kan sova på mage och sidan men det är inte så skönt att ligga på magen längre eftersom implantaten tar emot. När det gäller träningen beror det på vad och hur du tränar. Vill du kunna köra tungt och hårt både bröst och andra muskler där bröstmuskeln kopplas in är framför muskeln den enda placeringen som garanterat att du inte kommer att få problem med träningen. Fråga din kirurg. De har tyvärr en tendens att besvara frågan med "vi har många fitnesstjejer som klarar sig utmärkt". Men när man frågar mer specifikt när man kan köra bänkpress och armhävningar igen blir svaret ofta "måste du verkligen det?" "det finns ju andra muskler du kan träna" eller kort och gott "aldrig".

d är vanligt med någon form av muskelpåverkan vid bakomplacering men jag har kompisar som lagt bakom som kan träna precis som vanligt med armhävningar etc. d kanske tar lite längre tid att åtehämta sig & kunna göra detta men d jag menar är att d finns många som kan fortsätta träna som vanligt även med bakombröst.

D är klart att framför är bättre om man vill garantera just d problemet.

Jag har kunnat sova på sidan ett bra tag nu- mina är snart 5 v. Mage har jag inte provat ännu- är rädd att man kanske ska sabba nåt?? Alltså fickorna. Har hört att d tar ca 8 v innan dom är helt läkta men vet inte om d stämmer.

Ska börja träna igennästa vecka-tjohooo!!! Får visserligen bara köra spinning &lättare styrketräning då, skulle vänta minst 3 mån innan jag kan träna sånt som får brösten att hoppa & 6 mån innan tung styrketräning.

D enda jag funderar på är om man kommer kunna ligga på mage & köra baksida ben?

Min läkare sa att man ska vänta i 6 mån innan allt är på sin plats, för att vara på det säkra sidan...men så klar man kan börja med allt innan också, du för känna efter. Men just efter 6 månader, ska allt vara som vanligt. Och så ska man massera bröst helst livet ut, för att förhindra kapsel bildning...;) 

du frågar om det är värt det? jag ser dig som osäker och du bör vänta, när man verkligen vill operera sig så accepterar man att alla komplikationer kan hända dig men man hoppas såklart att det utestår en själv! det finns MÅNGA som ej lider av problem och de trillar bort från detta forum då de inte har mycket här att hämta, om det är värt det kan bara du bestämma men i mitt fall så var det värt det 100 gånger om!

det är ditt val, är du beredd att ta risker för komplikationer? om inte, gör ingen operation!

Jag gick på två konsultationer i maj före sommaren, bokade en op tid i agusti.

Kände hela tiden är det värt det?????

Det slutade med att jag avbokade min tid. Jag försökte intala mig själv att det var det rätta för mig. jag får väl leva med mina fula bröst, men jag kan göra vad jag vill och jag behöver inte oroa mig för komplikationer. Jag började även intala mig själv att jag skulle växa som person, just för att jag skulle jobba på att älska mig själv.

Men här står jag åter, med en konsultation bokad nästa vecka och op i januari.

Jag måste bara sluta tänka och oroa mig, jag vill ju ha bröst. och alla andra problem som kommer med får man börja jobba på istället. så som sova, träna osv.

Följ magkänslan. Släpp alla normer. och tänk på vad du vill. Vi lever här och nu.

kramar

Som pingu123 skrev; Vi lever här och nu. Det var inte värt för mig att gå runt och må dåligt över något jag kunde åtgärda. Jag lever bara en gång, med en kropp. Och för att svara på din fråga Malinm; Jag är HELT nöjd! :)

Jag tycker lätt att det är värt det!
Jag kunde ligga på sidan och sova redan 1 vecka efter operationen, magen går nog men får inte det ännu :)
Jag kände PRECIS som du innan!
Men då var det en klok själ som sa till mig, att har man problem, drar man sig till forum och skriver om det och vill ha respons, men om allt går bra så rullar ju allt på, och man inte skriver på forum och håller på, vilket gör att när man sitter såhär och läser så ser man nästan bara "elände" och komplikationer.

Det är otroligt många operationer som lyckas och blir bra!

Jag hade svårt att vänja mig vid storleken först men nu är jag 100 % nöjd och sååå lycklig!! Önskar bara att jag hade tagit tag i det lite tidigare och inte låtit allt annat gå före hela tiden. Jag är beredd att ta de komplikationer som kan uppstå (eftersom jag har framför bröstmuskeln så är det främst estetiska komplikationer och de kan jag leva med, jag är lyckligt gift och är mest ute efter att få kläderna att sitta bättre på kroppen), blir glad varje gång jag ser mig i spegeln och det är värt mycket för mig!!! Blev inte ledsen innan, men nu blir jag riktigt LYCKLIG och det är en härlig känsla.

Men vad som är rätt för dig måste du själv avgöra, dagen då jag faktiskt bestämde mig och kände att det var rätt kom till slut. Kanske var jag inte redo tidigare, men ärligt talat så tror jag nog att jag var det men det tog många år innan jag fixade att prioritera mig själv. Tror man känner innerst inne vad som är rätt så känns det inte bra avvakta, känns det värt alla risker så DO IT!

jag sov på rygg i 4 veckor och gör det ännu men ett täckt bakom ryggen.. jätteskönt men de senaste 2 veckorna har jag alltid vaknat av att jag sover på sidan samt några gånger på magen , men när jag ligger på magen så har jag liksom sovit med armbågarna i madrassen så min sovhjärna är nog ganska smart som är rädd om brösten hahahha...

jag kommer inte sova på magen på 6 mån iaf.. rädd om fickorna..