Fancypants
Kvinna ·
Att det ska vara så svårt att bestämma sig...
Har inte någon egentlig fråga, men behöver få skriva av mig lite och kanske få bolla lite tankar med någon. Jag har så svårt att bestämma mig för att genomföra en bröstförstoring... Eller varje gång jag bestämmer mig så fegar jag ur. Jag har varit på fyra konsultationer nu, bestämt mig för klinik, implantat och storlek samt läst i stort sett allt som finns att läsa på ämnet. Men ändå är det något som gör att jag tvekar. Mest är det nog hjärnspöken och rädslan för vad andra ska tycka och tänka om mig, vilket är helknäppt eftersom jag annars inte bryr mig vad folk tycker :D Är väl lite orolig för komplikationer också så klart. Är jag ensam om att känna en viss tvekan inför något man ändå vill så mycket? Hur har ni andra resonerat? Jag har inte "vågat" berätta för någon annan än sambo och en kompis så har inte någon annan att diskutera detta med...
Sortera efter
Boobietrap
Kvinna ·
Jag vet precis vad du menar. Dock har jag inte kommit så långt som att ha varit på konsultation. Jag är mest rädd för att jag inte ska få den naturliga effekten. Att det ska se väldigt fake ut. Och sen komplikationer såklart. Så i ungefär 2 år så har jag velat fram och tillbaka om jag ska göra det eller inte. Men nu känns det som att det är dags, haha.
Gilla
Spigg
Kvinna ·
Jag känner lika. Först var det svårt för det är väldigt tabu i mina kretsar och familj. Sen var det svårt ekonomiskt och så skrämde komplikationsrisken. Sen bestämde jag mig för förstoring med eget fett men backade ur efter jag bokat op pga att jag insåg att det behöver fyllas flera ggr för att det ska ge ordentlig effekt och dessutom gillade jag inte formen på brösten.. Efter det funderade jag 1 år till. Men sen bestämde jag mig och op är bokad och betald.
Jag vet att jag vill men trots det känns det konstigt ibland och jag kan fundera på varför jag ska göra detta när det bara är för mig själv. Börjar tänka att jag aldrig kommer vara nöjd.. Efter brösten kommer jag haka upp mig på nåt annat. Jag vill men tvekar samtidigt. Konstig känsla! Men jag tror att när det är gjort och det blir bra (om det blir det...) kommer det kännas fantastiskt och jag kommer undra varför jag väntade så länge.
Gilla
Fancypants
Kvinna ·
Skönt att jag inte är ensam iaf, haha! Helt sjukt att jag som 34 åring är mest orolig över att min mamma typ ska säga nej :D
Har också undersökt det där med att förstora med eget fett, men är inte heller sugen på att göra om flera gånger.
Förstår inte varför det ska vara så svårt att göra slag i saken nu när jag varit på flera konsultationer och läst på massor, har till och med gjort en kom ihåg-lista med allt som behöver fixas och skaffas inför operation! :D I och för sig kanske det ändå är bra att tveka lite och verkligen tänka igenom sitt beslut, det är ju ändå en rätt stor grej att göra...
Gilla
ffors
Kvinna ·
Jag har velat operera tuttarna i flera flera år, men har alltid blivit stoppad av familj och vänner runt ikring som tyckt att "dom är ju fina som dom är", "naturligt är bäst" osv osv... Men det är ju inte riktigt så det funkar! Allt handlar ju om att man ska kunna kliva upp ur sängen på morgonen, ställa sig i spegeln och känna sig nöjd! Och den som ska vara nöjd är ju ingen annan än en själv. Vad sambo,familj och vänner tycker är ju ganska orelevant kan jag tycka!
Så gör det som känns bäst, och som får dig att må bäst, och skit i vad alla andra tycker och säger. :)
Gilla
Fancypants
Kvinna ·
Jo, jag vet, försöker tänka bort allt det där och bara tänka på mig själv och inte alls lägga någon vikt vid vad familj och vänner ska tycka. Min sambo är iaf stöttande i vilket beslut jag än tar, men han sa att han såg på mig hur glad jag var igår när jag såg mig i spegeln när jag provade implantaten. Så egentligen är väl beslutet redan taget... :D
ffors, ser att du också var hos Patrik igår, vilken tid var du där? :)
Gilla
Uskan
Kvinna ·
Har haft komplex och tvekat sedan 2000 talet. Nu bestämde jag att jag skiter i vad andra tycker o tänker och bokade operation och den 1/3 är det min tur.
Gilla
ffors
Kvinna ·
Ja precis! Min sambo är likadan, stöttande som få. Då är det bara att köra tycker jag!
Jag hade tid kvart i 12, vart lite försenat så kom in vid 12 ca. Var du där igår du med? Kul!
Gilla
Fancypants
Kvinna ·
Okej, då hann han nog med en till emellan, jag var där kvart i två, tänkte om det var dig jag såg men det var det alltså inte :)
Är nog dags att jag slutar tveka och bokar en tid faktiskt! Bara ett sista beslut att ta - armhåla eller bröstveck...?
Gilla
ffors
Kvinna ·
Ja vi gick runt 1 därifrån. Ja men gör det! Tror absolut inte att du kommer ångra dig.
Det är kanske en smaksak, jag själv valde i bröstvecket då det blir så fina ärr nu för tiden att jag har svårt att se att det kommer synas, sen är man ju väldigt sällan under brösten och kikar oavsett ;) Sen känns det som att infektionsrisken borde vara betydligt mindre där.
Sen det största argumentet är nog att det inte gör lika ont efteråt. Vill kunna lyfta armarna så fort som möjligt och ja, bara själva tanken att ha ett sår på ett sånt ställe som ändå rör sig så mycket känns skrämmande! Så därav mitt val. hoppas du blev lite klokare och lycka till med dina nya tuttar!!
Gilla