Avbokade/Bokade!

Det var likdadant för mig, när jag berättade för vissa blev dom som lite arga och ifrågasatte allt. Så himla trist att folk måste yttra sig så j*vla negativt! Men jag sket i dom och sa inget mer.. Har iofs inte varit på min konsultation ännu men jag kommer absolut inte avboka den bara för att andra inte tycker jag ska operera mig. Mitt liv och mitt val! Om personer inte kan vara glad för ens skull så behöver dom inte heller veta något.

Och jo, ju mer jag läser desto mer blir jag rädd för komplikationer.. Jag förväntar mig inte världens finaste bröst, utan jag är medveten om vad som kan hända. Jag hoppas såklart att jag blir nöjd och slipper diverse komplikationer. Jag vill INTE gå hela livet och ångra att jag inte gjorde operationen.

Gör det du vill! Och du behöver inte berätta åt andra (nu när du vet deras reaktioner). Skit i dom, du vet bäst själv vad du vill och vad du mår bra av :) Hoppas det löser sig! :)

Kram!

Härligt att höra att man inte är ensam :) Jo, jag insåg det i efterhand att man ska bara slå bort sånna människor. Men sen var jag ju lite orolig fall jag kunde vara borta från jobb i mer än 2 veckor. Sen har jag en tjej på jobbet som också har gjort sin op på Citadellkliniken. Det enda hon kom med var ju bara negativt. Hur ont man har, att detta kan hända m.m. Jag vet ju vad som kan hända o ske, men ack vad man lyssnar och tar in fel saker. Men nu är jag desto mer redo och hoppas att sambon kan stötta en till 110% oavsett vad han anser :) Någon måste ju hjälpa en i efterhand :) Är det din första konsulation då eller? Kram

Jag har länge haft samma problem. Har velat operera mig under en längre tid men inte kunnat "försvara mitt beslut" för mig själv och därför inte velat prata med andra om det. JDet är så laddat och alla har en åsikt, antingen för eller emot och jag har bara velat vara jag, utan yttre påverkan och åsikter, bara lite mer nöjd med mina bröst. Därför har jag nu tagit beslutet att jag SKA operera mig, för MIN skull, OAVSETT vad andra tycker. Jag är medveten om att det kommer bli diskussioner i bekantskapskrets/familj/jobbet (jobbar på gym) osv men huvudsaken är att jag kan känna att det är mitt beslut och ingen annans.

Evita: Känner igen det. Man har försökt att förklara för sin omgivning varför man vill göra en sådan stor operation. Men är dem själva nöjda med sin kropp så är det klart att man inte riktigt kan förstå. Jag vill också vara den tjejen som kan köpa en tubtops klänning utan behöva bekymra mig för att klänningen rasar ner, känner jag! Ja, jag har nu efter mycket övervägande insett att det var ett stort fel att avboka förra op tiden. Nu j*klar känner jag att det är dags för mig också! Hur länge har du haft dina tankar genom det hela? Kollat upp olika kliniker och allt det redan?

Exakt, för mig handlar det om att äntligen få känna sig lite kvinnlig och få en mogen och vuxen kropp. Jag hade ätstörningar i tonåren och aldrig riktigt utvecklat några "tuttar" bara några små saker på framsidan av överkroppen som gör att jag fortfarande känner mig som en tonåring i kroppen. Jag tränar mycket i mitt jobb har även därigenom inga stora bröst men och mår hur bra som helst i övrigt. Jag är nöjd med formen på mina bröst men vill ha dem lite större så jag kan bära upp en klänning och tubtopp som du sa utan att känna mig helt platt. I arbetskläder med tight träningstopp o linne ser jag ju totalt platt ut. Detta har jag funderat på länge, från och till sedan tonåren men det svåra har varit att ta beslutet och stå för det för min egen del. Jag vill känna mig stolt över mina nya bröst, inte oroa mig för vad alla andra ska säga. Men att avboka din förra tid gjorde dig säkert starkare i beslutet. Jag tror inte alls att det var fel, tvärt om bra för nu vet du ju vad du vill innerst inne, och då spelar ju inte några extra månader någon roll ;) Kliniker jag jag kollat upp i ett par månader. Har läst på nätet, olika forum, frågat vänner som jag vet har gjort brösten osv. Det är väl det svåraste beslutet, vilken klinik och läkare man ska välja. Hur kommer det sig att du valde Citadell?

Då förstår jag. Jag har väl själv bröst, men små och det fylls inte ut som man vill. Har man fina former för övrigt så känns det mindre bra med små bröst till det. Nej, det är ju ens eget val och sitt liv. Men det är ett stort ingrepp o man känner ju gärna att man vill ha någons stöd genom det hela. Har du berättat det för någon? Nej, jag hann tänka klart fram o tillbaka. Så det ska bli spännande o se vad Helena säger när man dyker upp igen :) För min del var det inte så svårt. Jag har en del kollegor på jobb som snackade väl om citadell. Jag kollade också igenom olika kliniker runt om i Skåne och jämförde dem med varandra. Sen fastnade jag vid citadell. Många vill ju gärna göra sina hos Cosmos, men för min del spelade det inte så stor. Det viktigaste för mig var det skulle klickas direkt med läkaren. Helena förstod mig direkt hur man ville ha det och när hon väl såg ens bröst så förstod hon också att det är mycket finare med lite större bröst till en formig kropp. Jag hoppas att du kan välja bland alla kliniker o läkare :) Tror nog att det kommer bli finfint :)

Exakt jag förstår precis vad du menar. Jag bor nära Linköping så Plastikakademin känns logiskt, men vill å andra sidan inte välja pga avstånd då det är så stort ingrepp. Är lite inne på Citadell också men har inte bestämt om jag ska lägga framför eller bakom muskeln än då jag ju tränar hårt.. Hur ska du lägga? Jag har pratat med min sambo. Han var negativ till att börja med men inser nu att det är viktigt för mig och han kommer ställa upp till 100% och ta ledigt för att hjälpa mig när jag väl är nyopererad, det känns viktigt för mig. Det kommer vara svårare att berätta för mamma som jag har god kontakt med men som jag vet kommer vara emot ingreppet...

Jaa precis!! :) Jo det är min första konsultation och förhoppningsvis den enda. Bor långt långt upp i landet och det blir alldeles för långt att resa om det inte klickar med kirurgen i Luleå.

Men tjejen på ditt jobb kanske är en aning rädd att du ska få mer uppmärksamhet eller att du ska få finare bröst än henne. Även fast du inte kommer skylta med dom, ååh hoppas du förstår vad jag menar. Tjejer kan vara ganska så knäppa och jag blir inte förvånad om hon endast försöker skrämma dig från att göra detta. Hon kanske inte alls är nöjd med sina och vänder det som kan bli positivit för dig, till något negativt..

Precis! Jag har berättat för killen och mamma. Mamma stöttar till 110%, hon vet ju hur det är med små bröst, men killen är så orolig och vill att jag helst inte ska göra operationen. Han är nog mer rädd för komplikationer än jag, hihi :)

Svar Evita:
Nej, man ska ju klicka med läkaren. Sen får avståndet vara som det är.
Jag var ju på citadell förra året och vi kom fram till att lägga bakom mig vore det bästa. Tanke på framtiden när det gäller barn m.m. Sen skulle det vara bäst för mina bröst att ta bakom. Så den tänkta smärtan skrämmer en lite. Men man får tänka "äsch, gäller bara 4 veckor!".
Min sambo var likadan. Han tycker att det är bortkastade pengar. Han är ju nöjd med en som man säger han. Men det är ju inte för hans skulle man gör det. Men efter lite snack så förstod han. Så han stöttar en :)
Det förstår jag. Jag har också väldigt nära kontakt med min mamma. Hon var den första jag berättade det för. Sa det sådär på skämt första gången för att se hur hon reagerade. Men hon tog det ovanligt bra och stöttar mig helt o hållet!

Svar Ettan1:
Ah, det kan vara lite svårt. Lite för långt att åka ner till Skåne t.ex. för att göra en sådan op. Så jag förstår dig på så sätt!
Jag förstår exakt vad du menar. Har också en liten känsla av avundsjuka. Många har ju sett upp till henne på ett sätt för hennes val. Blir ju inte lika populärt om ännu en gör det också. Men jag berättade faktiskt det igår för henne att jag har nu bestämt mig. Hon var ovanligt positiv till det. Inget negativt alls. Hon rekommenderade bara att ta lite längre ledighet tanke på vårat jobb.
Varför är han orolig? Mjo, komplikationer är väl också en sak som spökar i huvudet. Men händer det så händer det. Då får man ta tag i det då :)

Ja precis :) Okej, vad bra att hon var mer positiv nu! Då kanske det inte var så illa som jag/vi först tänkte, hehe! Jag vet egentligen inte varför, tror han är så rädd att något ska gå fel med narkosen och sjävla operationen. (Och kanske att resultatet blir värre än det är nu, han tycker om mina bröst, synd att man själv inte gör de..) Själv tänker jag inte alls mycket på det, känner mig ganska säker.. Fast timmarna innan lär man väl darra ihjäl sig ;) Helt rätt, men nog ska det gå bra för oss! Vi får försöka ha rätt inställning hela tiden så kanske vi har turen med oss att allt går super :)

Jag förstår absolut hur du känner men du måste tänka på dig själv i detta läget. Om det är något som du verkligen vill och känner att du vill göra så ska inte ditt beslut få påverkas av andra. Det är din kropp och ditt liv som det handlar om. Jag var tillsammans med mitt ex i sju år och vågade aldrig visa mig utan bh, jag badade aldrig eller solade på stranden. Hade stora problem med att duscha på badhuset osv. Nu hade jag tur att det inte var någon i min omgivning som var negativ till min operation. Men jag tycker att du ska följa ditt hjärta och göra det som DU vill oavsett vad andra tycker :)

förstår vad du menar, jag hade konsultation på citadell och skulle opas 1 vecka efter men 2 dagar innan op började jag må dåligt och fick ångest så fort jag tänkte på det så jag avbokade min op samma morgon!!! något jag ångrade extremt och bokade en ny tid 1 månad senare så nu e det gjort.