Hästtjej
Kvinna ·
Berätta för barnen?
Planerar bröstförstoring i höst (tydlig skillnad). Men jag vet ännu inte hur, eller om, jag ska prata om det med mina barn. Två flickor, 6 och 8 år. Jag skäms inte för att jag gör det här, men jag vill samtidigt inte ge dem bilden av att man inte duger som man är. Hur tänker ni kring det här? Ni som är föräldrar, hur har ni själva gjort?
Sortera efter
Glimma
Kvinna ·
s's boobs
Kvinna ·
ingen lätt fråga det här helt klart!
kissekatten
Kvinna ·
Jag har 3 döttrar, 6,8,10 år i år.
Jag visst heller inte hur jag skulle göra, stora dottern har själv börjat utvecklas och ville inte ge fel signaler....Barnen visst att jag var i Jönköping den dagen men trodde det var nåt möte eller liknande med jobbet...Blev dit och hem skjutsad av min far. Min stora dotter sa direkt när jag kom hem: Har du opererat dej eller nåt? Men valde att svara nej...varför hon ens frågade har jag ingen aning om....jag hade inte ont och rörde mej inte konstigt....däremot sov jag på soffan nån vecka och skyllde på ont i ryggen. Vår minsta sover hos oss då vi bygger nytt rum till henne. Ingen har sett mej naken sen dess, och den som inte vet ser ingen skillnad. Men jag misstänker att min äldsta kanske anar nåt men hon har inget sagt. Hon var väl medveten om mina små bröst förut och nu har hon ju sett mej i olika bikinis. Som dessutom är nya...också sover jag i sportbh under linne...Jag tror hon fattar, kommer ta upp det och berätta längre fram men inte just nu...Dom går i en liten skola oc vill inte att utomstående ska veta.
BellaPark
Kvinna ·
Nu är min dotter bara 1 men hon kommer ju växa upp med att mamma alltid kommer ha sillisar och det klart frågan kommer komma förr eller senare.
Jag har alltid haft inställningen att det är viktigt att man mår bra och är nöjd med sig själv, men om man mår väldigt dåligt över någonting så ska man göra någonting åt det oavsett vad det är. Det mesta av kroppen går ju att lösa genom träning och kost men bröst är svårt att få större på ett naturligt sätt.
Jag har aldrig haft några bröst och risen finns att hon också kommer bli platt eller få små. Vill hon också operera sig när hon är vuxen och kan argumentera för sig så kommer jag stötta henne.
Jag tycker alltså inte att just en bröstförstoring är någon "big deal". Mamma måste må bra för att kunna ge omgivningen en bättre livskvalité.
Plastikbruden
Kvinna ·
Hästtjej
Kvinna ·
Jobbar själv inom hälsa och det är en stor del av mitt liv. Jag gör op för att jag upplever mina bröst som urtråkiga och osexiga efter lång amning. Är först det sista året jag tänkt seriöst på att förstora brösten. För kan en "naturmänniska", akademiker, feminist, småbarnsförälder, boende på landsbygden göra plastikoperationer?! Ja, kom jag fram till efter mkt tänkande. Är trött på att vi sätter folk i olika fack (ytliga silikonbrudar i storstan, håriga feminister, osminkade skogsmullar, gråklädda akademiker); de flesta av oss är ju en stor blandning av olika saker, ibland kanske motsägelsefulla saker. Och jag vill lära mina barn att göra det som känns bra för dem, att de inte behöver vara på ett visst sätt, och att inte döma andras uttryck och livsstilar. Därför funderar jag på att faktiskt säga som det är om de frågar, och försöka förklara.
lill a
Kvinna ·
Glimma
Kvinna ·
Hur som helst tror jag att det är bäst att vara ärlig med barnen. Du tycker ju att det här är rätt för dig och man vill ju att barnen ska välja sånt som känns rätt och bra för dem.
Hästtjej
Kvinna ·
Malva
Kvinna ·
Jag tycker sitt resonemang låter klokt Hästtjej! Jag har själv haft (har) mycket ångest runt hela den här grejen eftersom jag är en person som förespråkar att äta naturligt, ekologiskt odlat osv, föraöer undvika plastredskap i köket och sånt men så ska jag nu plötsligt stoppa in det här helt onaturliga i min kropp. Det känns väldigt dubbelt.
Jag känner igen mig exakt :) men tänker lite att silikon är ändå ett OK material, har bytt ut en hel del plats mot det. Lycka till med din op, själv ska jag göra min på onsdag :)
Hur som helst tror jag att det är bäst att vara ärlig med barnen. Du tycker ju att det här är rätt för dig och man vill ju att barnen ska välja sånt som känns rätt och bra för dem.
Jojo83
Kvinna ·
Tack snälla ni för alla era åsikter och tankar!
Jobbar själv inom hälsa och det är en stor del av mitt liv. Jag gör op för att jag upplever mina bröst som urtråkiga och osexiga efter lång amning. Är först det sista året jag tänkt seriöst på att förstora brösten. För kan en "naturmänniska", akademiker, feminist, småbarnsförälder, boende på landsbygden göra plastikoperationer?! Ja, kom jag fram till efter mkt tänkande. Är trött på att vi sätter folk i olika fack (ytliga silikonbrudar i storstan, håriga feminister, osminkade skogsmullar, gråklädda akademiker); de flesta av oss är ju en stor blandning av olika saker, ibland kanske motsägelsefulla saker. Och jag vill lära mina barn att göra det som känns bra för dem, att de inte behöver vara på ett visst sätt, och att inte döma andras uttryck och livsstilar. Därför funderar jag på att faktiskt säga som det är om de frågar, och försöka förklara.
Å vad jag känner igen mig i din och Glimmas livssyn och jag har haft exakt samma funderingar kring om detta är något som jag kan stå för. Jag lever också ett hälsosamt liv med mycket eko-tänk samt försöker tänka på att uppfostra mina barn på ett modernt jämställt sätt. Och då blir även jag fundersam på om jag ska säga att jag opererat mig. Nu är de förvisso små än (9 månader, 4 och 6 år), så jag skulle kunna dra en vals att de blir så efter att jag precis nu avslutat amningen utan att de skulle fatta något. Sen har jag 3 pojkar och de kommer toligtvis inte jämföra min kropp med deras :-D hihi. Men när de blir äldre och om de skulle misstänka något så tror jag att jag kommer att vara ärlig om det är så att de frågar. Hur ärliga tänker ni vara för andra som familj, vänner och kollegor att ni opererat er? Jag har också lite ångest över det.
Malva
Kvinna ·
Gullan80
Kvinna ·
lillamy82
Kvinna ·
Hästtjej
Kvinna ·
Hannnsan
Kvinna ·
Hästtjej
Kvinna ·