Berätta för familjen..

Jag satt i baksäteta av bilen, morsan körde och lillsyrran satt mé. Helt plötsligt sa jag bara "jag ska operera brösten bara så ni vet" Morsan sa bara att hon inte änns var förvånad. Att hon kännde detta på sig...

Vad skönt!! Tänk om alla kunde ta det så lätt haha :)

Jag tror att även fast man är väldigt rädd för vad familjen ska tycka så vill ens föräldrar ändå veta om operationen i förväg. Jag skulle vara väldigt ledsen ifall mitt barn kände att hon inte kunde berätta för mig och ha mitt stöd även om jag inte samtyckte till operationen i sig och gjorde den utan min vetskap. Tänk ifall något skulle hända.

Jag känner också mycket ångest inför när jag ska berätta vilket jag har bestämt mig för kommer att bli när jag har sparat ihop alla pengar och bokat operationstid. Det blir min mamma, svärmor och närmaste tjejerna i min klass. Har redan pratat ihjäl öronen hos sambon som var negativ i början och sa att jag bara pratade strunt och absolut inte fick operera mig. Men han har hört mitt missnöje över brösten i alla 7 år vi har varit ihop och till slut förstod han att nu har jag bestämt mig och nu stöttar han mig. Om han direkt hade sagt "jaa jättebra idé hade jag ju blivit lite ledsen".

Tänk på att det nästan hör till med jättemycket negativitet till operationen speciellt från dem som står dig nära. Jag skulle aldrig uppmuntra mitt barn till en operation iallafall för att det är ett stort ingrepp och det tillkommer många risker. Jag skulle verkligen vilja att hon visade att hon hade tänkt igenom allt mycket noga.

Jag har fyllt mina läppar och min mamma vägrar kommentera det, tror att hon har svårt att uppmuntra mig till att förändra mitt utseende på det sättet.

Lycka till!

Jag bor hemma och har inte berättat för någon här hemma att jag ska operera mej,. jag ska operera mej nu på måndag och dom åker utomlands 2 veckor så ska visa mamma när hon kommer hem. Vill inte oroa dom e onödan. sen är det mitt val och min kropp, vet att dom skulle tjatapå mej att inte göra det så det e därför jag inte berättat någonting.

Jag kommer inte att berätta något för någon förutom min sambo. Jag anser inte att någon har med det att göra.

Jag är ute efter ett så naturligt resultat som möjligt och jag hoppas att det inte kommer synas utanpåkläderna:)

Efter operationen så kommer jag skylla på ryggskott, influensan eller något likande, haha.

Candycane: Ja jag känner ju det att jag verkligen skulle vilja berätta det för mamma iaf men alltså jag vet inte om jag vågar det :p Men som sagt om det skulle hända något så kan det ju vara bra att ha sagt det :/
Jag skulle ju själv vilja att mitt barn sa något om det till mig :p men samtidigt så tänker inte jag och min mamma lika :p så jag vet inte. Men absolut! Jag håller med dig.
Sedan hade jag också reagerat lite på om man istället fick hör just att det är en jättebra idé från ens sambo haha.
Tack!! :)

Jag skulle också vilja vänta med att säga det och se om hon upptäcker det själv.. och hoppas på att hon inte gör det. Haha jag har haft funderingar på att ha sportbh eller liknande så att dte inte syns men en dag så kommer det ju med all säkerhet fram. Och då står man där ändå. Men då är det ju i och för sig redan gjort, men ändå.
Vad svårt det ska vara.. :/

Lilla tjejen: Tycker du är modig som gör det medan dina föräldrar reser bort, hur tror du att dom tar det? Du får nästan skriva och berätta haha xp jag har sån himla ångest över hur jag ska göra. Kommer du att visa din mamma eller kommer du se om hon märker något först?

3barnsmamma: Okej, jo visst är det så med! Jag hoppas med dig då, jag funderar ju på att göra så jag med :p :)
Haha! Låter bra det!

Jag ska inte säga någonting, om hon undrar så får hon fråga och då kommer jag ju naturligtvis berätta som det är. Men jag vet att hon skulle bli besviken att jag brännt massa pengar och enligt henne förstört min kropp.  Så frågar hon så  erkänner jag ju. Men vill igentligen inte att hon ska känna sig ledsen över att jag inte berättade innan operationen, men vill som sagt inte ha deras åsiker om och kommenarer innan operationen. Är ju både bra och dåligt att berätta, men hag valde att inte berätta ialafall :) Ska skriva sen om hur deras reaktioner blir när dom ser att jag gjort det ! Haha

Jag har än så länge bara berättat för mamma (förutom sambon som vetat länge att jag vill detta) och det gjorde jag en kväll när jag var och hälsade på och vi var på promenad med hundarna, då sa jag: det är en sak jag vill berätta, jag funderar på att operera brösten och då sa hon efter en stunds "jaha" och "mmhmm" att det är ju mitt beslut och huvudsaken jag är helt säker på att jag vill detta :) så hon tog det ju bra och det hade jag nog förväntat mig också.

Sen är det bara pappa och närmsta tjejkompisarna kvar att berätta för...

Precis som candycane säger så tror jag att man som förälder ändå vill veta om ens barn ska operera sig även om man är emot själva ingreppet i sig...

Haha iof när min mamma får höra att jag har bränt 42000 på bröstförstoring som student kommer hon att döda mig, så kanske bäst att hålla tyst! :P Hon dödade mig nästan när jag la 5000 kr (6300 friserade sanningen något) på min vinterjacka. svärmor måste veta dock för jag och sambon kommer behöva låna hennes bil för att åka ner och även sova hos henne en eller ett par nätter. Min mamma är ganska självupptagen så vet inte om hon tar illa upp om jag inte skulle berätta. Själv skulle jag som sagt bli väldigt ledsen, men det är som du säger alla är olika!

Jag förstår dig fullständigt! Det är verkligen tvådelat...

Ena sidan vill jag berätta för de runt omkring å andra sidanvill jag inte att så många ska veta. Självklart kommer de som står mig närmast att se :) Men jag vill ju ha ett så naturligt resultat som möjligt...

Min pappa är den enda som vet förutom min man. Min pappa tog det med ro och sa i princip att det är väl upp till var och en hur och vad man vill göra. *skönt!* men sen har jag några tjejer i släkten som gjort det och ingen har pratat något om det... så jag hoppas att det är fallet här också. De som jag ev kommer berätta för är absolut närmaste kompisen och svärmor... Eftersom jag har två barn kan jag komma att behöva lite hjälp och avlastning tänkte jag :)

Senvet jag inte hur ni tycker, menför mig är det så att hade det varit en annan del av kroppen såhade man kanske kunnat träna bort/upp den/det. Men vissa sakerkan man inte göra något åt... förutom operation. Jag har gått och funderat på det här i minst 10 år, aldrig vågat riktigt, men nu känner jag mig klar med barn och allt. Nu ska jag njuta... Jag vill kunna gå på stranden och vara nöjd med migsjälv.

Men ni som inte berättar för någon... Har ni inte någon med er som moraliskt stöd?? Jag kände att det var väldigt skönt att jag inte var ensam (på konsultationen o så)

Hej

Jag har valt att inte dela med mig av min op till min familj (bortsett min kille) av den anledningen att de inte han bidra med något konstruktivt! Om jag berättar att jag ska operera mig så blir det ett satans liv och beslutet at svårt nog att fatta utan att ta upp det med mamma och pappa så jag har valt att exkludera dem. Dem skulle inte förstå nu, och de skulle inte förstå efteråt heller så jag väljer att stå på egna ben och hålla mig till mitt eget beslut. desutom anser jag inte att jag har någon rapporteringsskyldighet till dem ang detta, om någon av dem skulle operera sig för något "intimt" tvivlar jag på att de berättar det för mig. Nu har jag verkligen ingen dålig relation till mina föräldrar, utan vi känner bara varandra för väl för att kunna diskutera något som detta.

Lycka till!

Jag VILL berätta för min mamma eftersom jag troligtvis kommer att resa en bit för att få min operation. Skulle gärna se att hon följde med mig, men vet verkligen inte hur hon kommer att ta det. Jag är som många andra här student och då måste det ju kännas lite knasigt för en förälder att bara gå med på att man spenderar kring 40 000 kr kronor på att förstora brösten, men det känns som att hon kommer gå med på det ifall jag sparar ihop pengarna själv och inte tar ett lån eller använder mitt sparkonto som jag har fått av dem. Hon har själv plastikopererat sig (dock inte brösten utan en bukplastik), så efter vi har pratat om det ett tag hoppas jag att hon borde förstå eftersom hon själv har haft samma dåliga känslor om en kroppsdel som jag har. Jag kommer nog inte ta upp det förrän jag har sparat ihop alla pengar dock. Annars är det ingen som vet om att jag vill förstora brösten och jag tycker inte att de behöver veta. 

Jag har bara berättat för mitt syskon - som tog det jättebra och absolut förstod varför jag valde att operera mig.

Tänker inte berätta för någon annan. Jag är vuxen - mina föräldrar har inte med saken att göra.

Jag är rätt öppen och har berättat för nära vänner och familj. Berättade för min chef också då jag kommer behöva vara sjukskriven efter open i höst, det var inga problem alls :) Har inte stött på negativa kommentarer alls, snarare tvärt om. Fast ijuförsig så ska jag ju korrigera att de är så olika stora så det kanske är därför det är "mer ok".

Ja det är nog skillnad om man är helt vuxen och har barn än om man är ung vuxen och fortfarande inte klippt navelsträngen helt :)