Berätta för föräldrar före/efter op

Jag berättade innan jag gjorde operation, 6 år sen. De båda var förstående. Men det lustiga var att min mamma gjorde en bröstlyft med implantat för 2 år sen men sa inget till mig ??. Om de är förstående så kommer de inte bli besvikna. Men jag hade nog inte velat berätta om det fanns chans att de skulle bli besvikna.

Jag stod inför samma dilemma... Valde tillslut att vänta tills efter operationen innan jag berättade. Dom blev chockade, minst sagt (!), men sen som du också säger så var det bara att gilla läget :P... Jag resonerade som så att jag varken ville ha eller behövde deras åsikt innan jag skulle in för att göra ett sånt här stort ingrepp på min kropp. Känns även såhär i efterhand som det rätta beslutet för egen del :)

Jag förstår hur du känner och jag tyckte att berätta för mina föräldrar var det svåraste, var så himla rädd för att de skulle bli besvikna eller försöka övertala mig att inte göra det.. Men oj vad fel jag hade! Jag inledde samtalet med att säga att jag redan hade bestämt mig så jag var inte intresserad av någon åsikt, utan att jag bara vill informera dem, men att jag självklart svarar på frågor. När jag berättat vad det var så var de väldigt förstående och egentligen mest ledsna över att jag mått dåligt över mina bröst under så lång tid, de hade ingen aning om det tydligen! De sa också såna saker som "det är ju din kropp och det viktigaste är att du trivs med den!" och "känner du att du vill göra det här, så ska du självklart göra det!". Så jag blev själv otroligt positivt överraskad över deras reaktion och såhär i efterhand har de också varit väldigt stöttande, mycket mer än vad jag tidigare trott. Så mitt råd är att inte döma vilken reaktion de kommer ha i förhand, för man vet aldrig säkert förrän man berättat. Sen kan det vara bra att vara inställd på att deras första reaktion kanske inte är så bra, men tänk då att deras första reaktion ofta är baserat på fördomar och behöver inte betyda allt för mycket, det viktiga är hur de reagerar senare när det gått lite tid. Sen kan jag säga att jag valde att berätta innan operationen för mina föräldrar för att jag tror att de nästan hade blivit mer besvikna och ledsna om jag inte hade berättat för dem innan operationen, mest för att de skulle känna det som att jag inte litade på dem och undanhöll något. Men sen har jag en väldigt nära relation med mina föräldrar, så det är säkert inte alla som känner så. För mig var det dock viktigt att jag hade bokat operationen så det redan var klart, då kunde de inte tala mig ur det här ifall en sån diskussion skulle uppstå i alla fall. Hoppas tipsen kan vara till någon hjälp och att det går bra för dig att berätta! :)

Tack tack tack @Lovisan91, @Pipilotti, @Gilmore. Vad skönt att höra att andra också står inför samma dilemma. Jag lutar fortfarande åt att berätta efter, med risk för att de kommer att bli typ sårade för att jag inte berättade innan (det är ju synd). Jag bor inte i samma stad som dem så detta känns som den lättaste lösningen haha men vid får se! Kanske översköljs av dåligt samvete och berättar innan istället ;)

Måste man berätta? Det är bara min man som vet om min operation. Det är 4,5 månader sedan och jag har visat mig i bikini sommar för familj kompisar och släkt. I gen har märkt/sagt ngt.

Jag fixade mina bröst när jag var 31 år. Fanns ingen anledning att berätta för mina föräldrar, syskon, vänner etc då överhuvudtaget! Bara min man visste det då. Sen har jag berättat för de som har frågat, men bara min ena syster vet. Ingen i min övriga familj har ens frågat! Gjorde det efter min första graviditet, så kanske de bara tror min kropp har ändrats, vad vet jag!

Jag har berättat för min mamma om min kommande operation, hon var förstående och stöttande i situationen. Mitt i ett samtal med svärföräldrarna råkade min sambo hosta ur sig att jag ville operera mig. Och vipps fick man ju svara på vilken operation man tänkt göra.. För att citera svärför: "Jaha, har du tänkt fixa pattarna eller?" Och fick ju enkelt svara ja, och sambon säger snabbt: "Jag har inte tvingat henne.." Lustig situation, men kändes bra för jag vet att de kommer vara stöttande och hjälpa till med barnen efter operationen :)

Jag var också orolig när jag skulle berätta för min mamma men hon tog det så bra! Hon menade att jag ska göra precis det som jag själv vill och mår bra av och inte oroa mig eller bry mig om andras åsikter. Det kändes fint ❤️ Jag tror att det stärkte vår relation och för min del var det nödvändigt att berätta innan annars hade hon nog blivit ganska sårad över att jag inte hade litat på henne. Föräldrar vill bara sina barns bästa. Jag är säker på att dina föräldrar också kommer att respektera ditt beslut när du väl berättar. Lycka till!