Asirnas
Kvinna ·
26 jan, 2015
Berätta för syrran
Känner jag behöver få skriva av mig lite.
Har bestämt mig för o berätta för min syster. Men när hon väl var hemma i GBG åkte jag iväg på konsultionen. Dagen innan åkte jag till killen eftersom vi skulle upp tidigt. Resan som vi gjorde till en dagsutflykt tog hela dagen och vi var inte hemma förrän klockan tolv på natten.
När jag väl var hemma o skulle berätta för min syster (som jag betsämde mig för i duschen) att nu ska jag göra det! Går ut i vardagsrummet men hör då hon är i duschen på nedervåningen.
När hon är klar och kommer in till vardagsrummet igen så kommer min mor och far hem och för dme tänker jag inte berätta om operationen förrän då allt är betalat.
Så då blev de ingen tillfälle för att berätta för min syster. Vilket var sista chansen.
SKulle bara vilja sätta mig ner med henne ostört o prata med henne om bröstförstoringen. Men nu har hon åkt hem till sig i en annan stad och är mer eller mindre sur på mig för jag inte umgicks med henne då hon var hemma. Dessutom när jag var hemma satte familjen på en film utan o säga till mig vilket tyder på mycket från min sida att de inte bryr sig om, om jag är med eller inte.
Vill verkligen inte behöva skriva det till henne över chatten på facebook!
Känns mycket bättre öga för öga, då man kanske kan få henne att förstå något över hur man mår efter brösten försvann mer efter ens sjukdom..
Vill kunna berätta det för henne innan jag berättar det för mamma, som reagerade otroligt negativt när jag nämnde att jag funderade på en bröstförstoring.
Umgås för det mesta med killar, men bara två av mina närmsta killkompisar vet om det. Mina närmsta tjejkompisar vet om det också.
Men vill att åtminstone någon i min familj ska veta om det då man trots allt ska opereras.
Så just nu känner jag mig något nere då min syster inte visar större intresse av att jag skulle komma till henne över en kväll.
Sortera efter
Anonym användare
Den här kommentaren har dolts eftersom den inte földe forumets riktlinjer
Pygme
Kvinna ·
30 jan, 2015
Asirnas
Kvinna ·
30 jan, 2015
Ophelia
Kvinna ·
31 jan, 2015
Asirnas
Kvinna ·
31 jan, 2015
Tråkigt att höra att du också har råkat ut för sjukdomen!
Fick den själv när jag var 12. Där av har inte rösten blivit som de skulle samt försvann sedan under svältningen. Min mor visar sig inte smart då hon verkar ignorera det helt. Mne kommer göra operatinen oavsett vad hon tycker. Men kommer aldrig finna någon gnutta respekt för henne om hon inte accepterar mitt beslut. Som sagt, är vuxen och mognare än de flesta i min ålder. På grund av andra omständigheter i hemmet kommer jag se om att flytta hemifrån och få hjälp från arbetsförmedlingen om att få jobb.
Asirnas
Kvinna ·
31 jan, 2015
Tack. Nhe ska påminna min mor om sjukdomen så hon kan inse varför jag ska göra det. Hon är inte dominant. Snarare en chiwoawoa och jag är något mer åt pitt Bull i jämförelse.
Anonym användare
Den här kommentaren har dolts eftersom den inte földe forumets riktlinjer
Asirnas
Kvinna ·
31 jan, 2015
Tråkigt att höra att du också har råkat ut för sjukdomen!
Fick den själv när jag var 12. Där av har inte rösten blivit som de skulle samt försvann sedan under svältningen. Min mor visar sig inte smart då hon verkar ignorera det helt. Mne kommer göra operatinen oavsett vad hon tycker. Men kommer aldrig finna någon gnutta respekt för henne om hon inte accepterar mitt beslut. Som sagt, är vuxen och mognare än de flesta i min ålder. På grund av andra omständigheter i hemmet kommer jag se om att flytta hemifrån och få hjälp från arbetsförmedlingen om att få jobb.
Har mer erfarenhet än många, råkat ut för mycket skit osv som även har gjort mig till en starkare människa idag. Visst kan jag få ångest o tänka kanske något orimligt ibland.
Inget kan gälla alla människor. Men många är rätt efter i samhället om vad som pågår, ingen moral, men mest att de fortfarande beter sig som tonåringar som är ute o super varje helg och lever party pingla livet osv.
Bland annat när man har diskution med flera vänner som är i min ålder eller något äldre, så förstår de ibland inte vad man menar eftersom de saknar erfarenhet. I många fall finner man även stor okunskap i fler tal ämnen. Inte ämnen inom skolan, med allt annat, vad olika saker är och betyder osv.
Blir faktiskt otroligt ensamt när man vill diskutera något seriöst, eller något som besvärar än. De vänne rin min ålder kan lyssna, men kan inget förstå eller ge råd än "det kommer bli bättre".
Gillar mer att umgås med äldre personer eller med människor som har sina egan erfarenheter att dela med sig av.
Ophelia
Kvinna ·
02 feb, 2015
Tråkigt att höra att du också har råkat ut för sjukdomen!
Fick den själv när jag var 12. Där av har inte rösten blivit som de skulle samt försvann sedan under svältningen. Min mor visar sig inte smart då hon verkar ignorera det helt. Mne kommer göra operatinen oavsett vad hon tycker. Men kommer aldrig finna någon gnutta respekt för henne om hon inte accepterar mitt beslut. Som sagt, är vuxen och mognare än de flesta i min ålder. På grund av andra omständigheter i hemmet kommer jag se om att flytta hemifrån och få hjälp från arbetsförmedlingen om att få jobb.
Anonym användare
Den här kommentaren har dolts eftersom den inte földe forumets riktlinjer
Asirnas
Kvinna ·
02 feb, 2015
Tråkigt att höra att du också har råkat ut för sjukdomen!
Fick den själv när jag var 12. Där av har inte rösten blivit som de skulle samt försvann sedan under svältningen. Min mor visar sig inte smart då hon verkar ignorera det helt. Mne kommer göra operatinen oavsett vad hon tycker. Men kommer aldrig finna någon gnutta respekt för henne om hon inte accepterar mitt beslut. Som sagt, är vuxen och mognare än de flesta i min ålder. På grund av andra omständigheter i hemmet kommer jag se om att flytta hemifrån och få hjälp från arbetsförmedlingen om att få jobb.
Kan faktsigt säga det att jag precis fick diagnosen emotionell personlighetsstörning. Men det började innan jag äns fick ätstörning då familjen råkade ut för ett trauma, då min syster belv sjuk.
MEN!
Nu ikväll kändes det som ett jätte bra tilllfälle att berätta för min mor om varför jag vill göra en operation. Berättade det och hon sa det såklart om ekonomi, att man får göra om det 10-15 år igen, samt amning osv.
Men efter jag har förklarat det så fick jag en kram av henne, så känns hur bra som helst! :) Dock vet hon inget än om OP är bokad :P
Anonym användare
Den här kommentaren har dolts eftersom den inte földe forumets riktlinjer
Asirnas
Kvinna ·
02 feb, 2015
Tråkigt att höra att du också har råkat ut för sjukdomen!
Fick den själv när jag var 12. Där av har inte rösten blivit som de skulle samt försvann sedan under svältningen. Min mor visar sig inte smart då hon verkar ignorera det helt. Mne kommer göra operatinen oavsett vad hon tycker. Men kommer aldrig finna någon gnutta respekt för henne om hon inte accepterar mitt beslut. Som sagt, är vuxen och mognare än de flesta i min ålder. På grund av andra omständigheter i hemmet kommer jag se om att flytta hemifrån och få hjälp från arbetsförmedlingen om att få jobb.
Kan faktsigt säga det att jag precis fick diagnosen emotionell personlighetsstörning. Men det började innan jag äns fick ätstörning då familjen råkade ut för ett trauma, då min syster belv sjuk.
MEN!
Nu ikväll kändes det som ett jätte bra tilllfälle att berätta för min mor om varför jag vill göra en operation. Berättade det och hon sa det såklart om ekonomi, att man får göra om det 10-15 år igen, samt amning osv.
Men efter jag har förklarat det så fick jag en kram av henne, så känns hur bra som helst! :) Dock vet hon inget än om OP är bokad :P
Hoppas inte det, såklart man blir orolig som hon reagerade först :/ Får ju hoppas att någon kan ställa upp på o hämta en efter operationen 0:)