Berätta på jobbet

Jag berättade för enbart chefen om sjukskrivningen (inte om vad för operation) en månad ca innan min op skulle va :)
Har bra kontakt med min chef och hon förberedde allt för en inhoppare för mig.
Jag har inte berättar för mina kollegor (förutom de jag umgås med utanför jobbet) jag anser de är min privatsak om jag vill de ska veta elr inte. Men definitivt vet jag att de kommer synas då jag varit platt innan och nu har bröst. Men jag tar de som de kommer frågar dem tänker jag inte ljuga men frågar dem inte berättar jag inget :-)

Jag kommer ta semester men förhoppningsvis kan jag jobba hemifrån ☺️har sedan hela julen att ta det lugnt. Kommer inte berätta för min chef, han är man och jag känner inte att han behöver veta detta om mitt privatliv. Jag vad varit väldigt glad om jag hade haft bättre kontakt med chefen, känns alltid jobbigt att hålla undan saker. massa lycka till ☺️

Detta har jag grubblat på mycket också! Jag opererades för mina tubulära bröst för 14 år sedan, och satte in implantat. Då blev jag sjukskriven, och när jag kom tillbaka stirrade min dåvarande chef på mina tuttar i TVÅ ÅRS TID! Helt galet. Det stod "bröstoperation" på intyget.. Jobbar nu på ett företag där det pratas mycket. Vill byta ut implantaten. Men just på det stället där jag jobbar är vi en liten och tajt grupp, vi pratar om allt. Jag skulle aldrig kunna vara borta två veckor utan att alla blev oroliga, de skulle fråga en massa. Sen skulle vissa av dem dessutom säkert fråga "vad fan har hänt med dina tuttar nu då?" Men tanke på detta har jag bestämt mig för att berätta alltihopa, strax innan.

Jag har berättat för min chef men valt att inte sjukskriva mig för att slippa frågor och sånt.
Tagit semester ist. Tycker det kändes som det rätta.

nybörjaren skrev:

Detta har jag grubblat på mycket också! Jag opererades för mina tubulära bröst för 14 år sedan, och satte in implantat. Då blev jag sjukskriven, och när jag kom tillbaka stirrade min dåvarande chef på mina tuttar i TVÅ ÅRS TID! Helt galet. Det stod "bröstoperation" på intyget.. Jobbar nu på ett företag där det pratas mycket. Vill byta ut implantaten. Men just på det stället där jag jobbar är vi en liten och tajt grupp, vi pratar om allt. Jag skulle aldrig kunna vara borta två veckor utan att alla blev oroliga, de skulle fråga en massa. Sen skulle vissa av dem dessutom säkert fråga "vad fan har hänt med dina tuttar nu då?" Men tanke på detta har jag bestämt mig för att berätta alltihopa, strax innan.

Usch vad jobbigt. Vilken (om du ursäktar mig) trög chef du verkar ha!.. Då är det nästan bättre att ställa frågan när man får tillfälle.
Du får se det som en komplimang :) Du blev ju säkert jättefin efter op!
Svårt det där när det snackas. Vi har bara två killar på två avdelningar, resten tjejer/kvinnor. Så mycket snack känns det som... Jag själv försöker gå min egen väg lite mer. Hoppas att de respekterar mitt beslut och inte gör det tuffare än det redan är! Har ännu inte bestämt mig hur och vad jag ska säga.. Kanske inte berättar om bröstlyftet utan bara bukplastiken. Är samtidigt trött på att man ska behöva be om ursäkt för sig och skämmas!..
Vad är det som får dig att vilja byta dina implantat, om jag får fråga? :) Tack för att du berättade om din erfarenhet.

Detta har jag grubblat på mycket också! Jag opererades för mina tubulära bröst för 14 år sedan, och satte in implantat. Då blev jag sjukskriven, och när jag kom tillbaka stirrade min dåvarande chef på mina tuttar i TVÅ ÅRS TID! Helt galet. Det stod "bröstoperation" på intyget.. Jobbar nu på ett företag där det pratas mycket. Vill byta ut implantaten. Men just på det stället där jag jobbar är vi en liten och tajt grupp, vi pratar om allt. Jag skulle aldrig kunna vara borta två veckor utan att alla blev oroliga, de skulle fråga en massa. Sen skulle vissa av dem dessutom säkert fråga "vad fan har hänt med dina tuttar nu då?" Men tanke på detta har jag bestämt mig för att berätta alltihopa, strax innan.

Usch vad jobbigt. Vilken (om du ursäktar mig) trög chef du verkar ha!.. Då är det nästan bättre att ställa frågan när man får tillfälle.
Du får se det som en komplimang :) Du blev ju säkert jättefin efter op!
Svårt det där när det snackas. Vi har bara två killar på två avdelningar, resten tjejer/kvinnor. Så mycket snack känns det som... Jag själv försöker gå min egen väg lite mer. Hoppas att de respekterar mitt beslut och inte gör det tuffare än det redan är! Har ännu inte bestämt mig hur och vad jag ska säga.. Kanske inte berättar om bröstlyftet utan bara bukplastiken. Är samtidigt trött på att man ska behöva be om ursäkt för sig och skämmas!..
Vad är det som får dig att vilja byta dina implantat, om jag får fråga? :) Tack för att du berättade om din erfarenhet.

Ja detta var ju min förra chef, hon var hemsk på alla sätt.. Min nuvarande är jättebra, och jag kommer nog berätta alltihopa. Att jag opererades pga missbildning (så får hon väl googla tubulära bröst om hon känner för det) och satte in implantat som måste bytas ut. Vill byta dem dels för att det känns bra att byta ut materialet efter så lång tid, och dels vill jag nog ha liiite större!

Jag berättade det, jag jobbar på Region i Östergötland inom slutenvård psykiatri. De flesta vet nog och är jätte glada för mig, får mycket stöttning faktiskt! Och då är jag ny på jobbet.

Tack Annapanna! :-) Jamen absolut, vi får följas åt i detta! Jag tänkte berätta för EN kollega rätt snart tror jag, skulle kännas bra att mjukstarta lite. Lycka till själv!

Hej
Jag pratar helt öppet om mina planer kring operation med mina kollegor. Har tränat intensivt ett år för att stödja upp min kropp på bästa sätt men vissa saker kan man inte göra något åt mer än operera. Tror generellt att man måste prata mer öppet om olika plastik ingrepp för att legitimera dessa som en del i samhället. Det finns alltid människor som tycker och tänker en massa saker om ingrepp på kroppen och i dessa diskussioner tycker jag alltid det är lika intressant att försöka ta reda på vad deras åsikt grundar sig i. Ekonomi? Naturlig skönhet? Rädsla? Avund? Andra människors åsikter och värderingar kring operationer får stå för dem och jag lägger tillbaka åsikterna hos dem. Vill jag ha snyggare bröst och en platt mage är det mitt val. Har vi ett vårdsystem i vårt samhället där detta är möjligt och att det ger oss tillåtelse att vara hemma så kan man utnyttja det. Anser de att det är ett överreklamerat problem och att det inte ska vara möjligt får de ge sig på regelverket där det kan förändras och inte ge sig på enskilda individer.
Min chef är införstådd i mina tankar, vad hon egentligen anser vet jag inget om, men jag upplever henne inte nedlåtande. Eller så har jag helt enkelt bestämt mig, att inte ta över hennes åsikter och värderingar utan fortsätta leva öppet i mitt val och fortsätta diskutera detta jag så måste.

Lycka till tjejer och med de operationer ni tänker/planerar göra eller har gjort! Våga vara stolta över de beslut ni tagit och all tid, kraft och energi ni lagt ner i det.
Lysa

Jag har berättat för några på jobbet om att jag ska göra bröstförstoring, vi har dock ny chef som börjar ordentligt nästa vecka och bara sett henne kanske 5 min totalt så hon är lyckligt ovetandes än.. Kommer nog bara säga att jag ska operera mig, har ju dock ingen op-tid än då jag ska på konsultation imorgon;-)