Borde jag berätta för min pojkvän?

Jag skulle berätta. Du kan ju säga till honom, att du ville först vara säkert att ni två kommer att bli tillsammans på riktigt innan du berättar. Och det är del av dig som du inte tänker så mycket längre för att du gjorde det så länge sen. Det är ju inget som man berättar till nån tillfällig partner.. Kanske han bli istället glad att du litar på honom och vill berätta. Good luck tjejen!

Ska jag vara helt ärlig så hade jag nog berättat det för honom. Sen när det är dags för barn osv så kan det verkligen vara skönt att han vet om det. Förr eller senare kommer han få reda på det och ju längre du väntar desto värre tror jag det kommer bli för honom.

Hade jag varit du hade jag lite snyggt sagt det vid ett lämpligt tillfälle att:

- du jag skulle vilja berätta en sak för dig som jag tycker att du bör veta..(och ha ett litet leende men som att du ändå skäms lite granna)

- jag har inte viljat berätta det för dig innan för jag har älskat att du tycker mina bröst är så perfekta, men jag har faktiskt lagt in lite extra fyllighet i dom en gång.

Och så kör du på den stilen så att det är du som blir offret, att du inte vågat säga någonting för att du är rädd vad han skulle tycka om dig osv osv.

Han kommer inte se annorlunda på dig för att du fixat brösten? han älskar ju dom, och kommer tycka lika bra om dom i fortsättningen. Kanske tar någon dag för honom att smälta det, eller så bryr han sig inte alls.

Men kör på det kortet så att det blir lite synd om dig istället för att säga: FÖRLÅÅÅT för jag inte sagt något, hata mig inte, och bla bla..

Det klarar du, lycka till ;)!

Jag tycker tvärtom! Sex månader vad är det? Om han inte känner skillnad så spelar roll. Eftersom du parerade bort frågan vid första tillfället och han inte tagit upp det igen så låt det vara. Däremot om han skulle ta upp frågan igen...då tycker jag att du kan stå på dig och säga som det är.

Om han undrar varför du inte sa något första gången så säger du bara att det är lite känsligt och att du inte ville att han skulle se dig med andra ögon för att du har lite extra fyllning på insidan.Tror inte att han kommer att bli sur för det. Han har säkert lite hemlisar som han inte vill avslöja med en gång för dig heller. Men vill du avslöja dig så go for it anyway!

Lycka till!

Om han säger att de är perfekta när han tror att de är oopererade så lär han knappast börja tro att de är fula när du säger att det är implantat :)

Men du har ju ställt dig i en knepig situation när du "hemlighållt" det så länge. Berätta så fort du kan för ju längre tiden går desto konstigare kommer det bli när det väl avslöjas.

När jag träffade min kille så hade jag precis gjort min andra op (korrigering, framflytt, efter första op) så det var svårt att ljuga om det när han fråga vad jag gjort, men jag sa inte hela sanningen. Sa att jag helt enkelt bara gjort bröstförstoring för att jag tyckte jag hade för små. Tänkte att lämnar han mig då för det så är han ändå inget att ha..

Det svåraste var dock att berätta HELA sanningen, vilket jag gjorde efter ca 6 månader..och det var att jag inte alls opade brösten pga storleken, utan pga att jag hade tubulära och enligt mig missbildade bröst. Och att jag skämdes att säga det innan, och tänkte att han hellre får tycka att jag är ytlig än att jag var "missbildad". Men efter 6 månader så kände jag att det verkligen är "han och jag" och att jag kunde lita på honom och visste att han skulle bli en större del av mitt liv, och därför förtjänade att få veta hela sanningen.

Han själv reagerade inte så stort på det, utan sa att han fortfarande älskar dom och älskar mig och bryr sig inte om vare sig att jag har silikon eller hur jag såg ut innan.

Jag själv tyckte att det var jätteskönt att berätta hela sanningen, för jag har nämligen behövt genomgå en till operation nu..och då har han stöttat mig genom det hela, och förstått allting mycket bättre. Hade annars varit jättejobbigt att förklara varför jag behöver ta bort massa hud nu och ändra på vårtgårdarna osv. Och även berättat att jag förmodligen inte kommer kunna amma mina barn i framtiden o så.

Summa summarum... Jag tycker det är helt och hållet upp till dig själv om du känner dig redo att berätta!! Det är din kropp, ditt val, ditt liv. Men sen kan jag tro att det skulle kännas jätteskönt för dig att berätta, och sen helt kunna lägga det åt sidan. Att det gått 6 månader tycker jag inte är fel. Däremot tycker jag kanske det vore lite fel att aldrig någonsin berätta.. Då hade iaf jag som partner kännt att tjejen tydligen inte litade på mig tillräckligt för att våga berätta eller öppna sig.

Men tror faktiskt att han skulle uppskatta om du tog upp det nu och lägger fram det så som att du nu känner att er relation är tillräckligt stark och din tillit till honom är tillräckligt stor för att du ska våga öppna upp helt o hållet och berätta det.

Hur du än beslutar att göra så önskar jag dig lycka till! :)

geléhallon: Tror inte han vet :) och tro det eller ej, implantatet känns inte överhuvudtaget, blev själv överraskad av resultatet. Dom är väldigt mjuka och känns väldigt äkta. Kan knappt "känna" implantatet även om jag försöker ;)

hur har det gått för dig? :)